<p>Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund</p> / <p>There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive.</p><p>The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.</p>

Sammanfattning: We shall bring them to justice – En diskursanalys av USAs självbild efter terrorattacken den 11 september 2001 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur USAs självbild ser ut efter terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstå hur internationella makter agerar måste förstå hur de minsta beståndsdelarna – individer – agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika område vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras är av samhällsvetenskaplig natur. För att uppnå syftet för uppsatsen samt att besvara de frågeställningar som ställts har Howard Beckers teorier om avvikande beteende samt Erving Goffmans teoretiserande om stigma och förväntad identitet använts som teoretiska verktyg. För att ytterligare berika uppsatsens ramverk har en diskursanalytisk ansats uppställts med tillhörande teori och metodologiska verktyg. För att undersöka just de stereotyper och förväntningar som blev en konsekvens av attacken har det empiriska materialet utgjort av ledare från New York Times och Washington Times från veckan efter attacken. Tidsspannet för urvalet är strategiskt utvalt för att just få en överblick över de förväntningar som residerar i diskursen snarare än de åsikter som uppkommer efter att man fastställt förövarnas identitet. Detta ramverka har föranlett en indelning i tre nivåer 1.) den diskursiva – terror; 2.) den sociala – Krig och den amerikanska rättfärdigheten vs. Hatet mot frihet och Fiendens avsaknad av medmänsklighet: 3.) den individuella – Godhet och den fria världens försvarare vs. Ondska, Araber/muslimer och Mänsklighetens fiender.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt. Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund / There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive. The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt. Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund / There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive. The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.

Vid ett oplanerat generationsskifte när arvingen är omyndig är risken stor att den reella beslutande makten tillfaller en oönskad person. Anledningen till detta är den betydande förmyndarförvaltning en efterlevande förmyndare kan utöva över tillgångar den omyndige fått via legalt arv/testamente eller gåva. De möjligheter som ett borttestamenterande av förvaltningsrätten ger, kan tyvärr ge en falsk känsla av trygghet för testator. I flertalet av fallen finns möjlighet för den efterlevande förmyndaren att utnyttja laglottsmöjligheten föra att tillskansa sig beslutande makt över företaget och på så sätt motverka testators vilja. Trots att lagstiftaren på olika sätt försökt att trygga den omyndiges situation genom regler för hur förmyndare och överförmyndare skall handla anser jag dessa regler vara otillräckliga. Den utvidgning av förmyndaransvaret som omarbetningen av föräldrabalken i mitten på 90-talet innebar, gav tyvärr oärliga förmyndare större möjligheter att sko sig på den omyndige. Resterande skyddsregler rörande omyndigs aktieägande väger ej upp de brister som den frisläppta föräldraförvaltningen innebär. / Vid ett oplanerat generationsskifte när arvingen är omyndig är risken stor att den reella beslutande makten tillfaller en oönskad person. Anledningen till detta är den betydande förmyndarförvaltning en efterlevande förmyndare kan utöva över tillgångar den omyndige fått via legalt arv/testamente eller gåva. De möjligheter som ett borttestamenterande av förvaltningsrätten ger, kan tyvärr ge en falsk känsla av trygghet för testator. I flertalet av fallen finns möjlighet för den efterlevande förmyndaren att utnyttja laglottsmöjligheten föra att tillskansa sig beslutande makt över företaget och på så sätt motverka testators vilja. Trots att lagstiftaren på olika sätt försökt att trygga den omyndiges situation genom regler för hur förmyndare och överförmyndare skall handla anser jag dessa regler vara otillräckliga. Den utvidgning av förmyndaransvaret som omarbetningen av föräldrabalken i mitten på 90-talet innebar, gav tyvärr oärliga förmyndare större möjligheter att sko sig på den omyndige. Resterande skyddsregler rörande omyndigs aktieägande väger ej upp de brister som den frisläppta föräldraförvaltningen innebär.

I inledningen påvisas att den äldre befolkningen ökade vilket kommer leda till ett större behov av fler medarbetare inom vård och omsorg, dock finns en minskning av antalet arbetsföra personer. Syftet med denna studie var att studera medarbetares syn på vad social kompetens är och hur den sociala kompetensen behövs inom vården. Hur medarbetarna uppfattar social kompetens och hur viktig den är. Hur den sociala kompetensen kan utvecklas samt hur de ser på den i relation till annan kompetens. Tidigare forskning konstaterade att kompetens är ett komplext begrepp och har flera definitioner. De viktigaste delkomponenterna är kommunikation samt bemötande, men även kontexten har betydelse. Inom det specifika omsorgsområdet finns det tre delkompetenser vilka är relations-, sak- och förändringskompetens. Forskningen lyfter fram individens möjlighet att agera i olika situationer och de personliga egenskaperna. Metoden för denna studie är en kvalitativ forskningsmetod som utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med respondenter som arbetade inom äldreomsorgen både inom hemvården och på boenden på olika arbetsplatser i Mellansverige. Efter intervjuerna transkriberades dessa och analyserades, allt utifrån Vetenskapsrådets fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I resultatet framgick väsentliga områden som framkom i studien vilka var bemötande, kommunikation, flexibilitet, beteende, samarbete samt att vara i situationen. Vidare framhävdes att den sociala kompetensen var A &amp; O för att arbeta inom vården och omsorgen och kunde utvecklas på flera sätt både genom formell och reell kompetens. I slutsatsen framgick det att respondenterna påtalar att det finns flera komponenter som är ingår i social kompetens och de viktigaste är bemötande och kommunikation, men även relationell kompetens. Studien påvisar åsiktsskillnader hur social kompetens utvecklas dock finns en överensstämmelse att social kompetens är en tillgång i vårdarbetet.

Den här studien syftar till att få ökad kunskap om på vilka sätt utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan arbetar med validering av reell kompetens. Metoden som används är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju personer som arbetar hos olika anordnare av yrkeshögskoleutbildningar. Med utgångspunkt i tidigare forskning om validering och olika perspektiv på kunskap, kompetens och lärande visar de viktigaste resultaten att informanterna ser reell kompetens som en möjlighet men hur informanterna synliggör den skiljer dem åt. Ett ständigt närvarande orosmoln för informanterna är att subjektiviteten påverkar tillförlitligheten vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten i deras arbete. Studien belyser utmaningen att arbeta med validering av reell kompetens. Komplexiteten är stor vilket visar sig både i tolkning av centrala begrepp, subjektivitetens ständiga närvaro samt att informanterna efterfrågar tydliga riktlinjer och generaliserbara metoder. / The aim of this study is to increase the knowledge on how organizers of higher occupational educators work with recognition of prior learning (RPL). The method used is semi-structured interviews with seven professionals from seven different educational organizers of higher occupational education. With a starting point in earlier research and on different views on knowledge, competence and learning are the most interesting findings that the informants look upon recognition of prior learning as a possibility, but the way the informants visionalize RPL differs. An ongoing air of consciousness is how subjectivity influences the reliability, which in the next step can have a great impact of the legal rights of the individuals. The study stresses the challenge working with RPL. There is a great complexity shown in differences in interpreting central concepts and that the subjectivity is always present. The informants ask for guidelines and methods possible to generalize.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

SammanfattningTitel: Kompetens för tvångsvård vid missbruk - ett behandlingsassistentperspektiv Syftet med denna studie var ett försök för oss att belysa Behandlingsassistenternas uppfattning om kompetens inom missbruksvård under tvång. Vad upplever de för utmaningar kompetensmässigt i deras arbete och vilka kompetenser anser de saknas för en kvalitativ och adekvat vård. Detta är en kvalitativ studie där vi har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter inom tvångsvård för missbruk. Kompetensbegreppsperspektivet som teoretisk bakgrund har använts för analys av studiens empiriska data, i kombination med tidigare forskning kopplad till kompetens inom tvångsvård. Resultaten visar vikten av blandade grupper med olika sorters kompetens, såväl inom missbruk som inom psykiatri och kriminologi. En allmän uppfattning bland de Behandlingsassistenterna vi intervjuade är att de efterlyser bredare kompetens genom hela organisationen, såväl formell - som reell kompetens. Formell kompetens i form av utbildning inom ämnet samt reell kompetens så som arbetslivserfarenhet och livserfarenhet. Ett tidigare eget missbruk hos personal kan exempelvis vara en form av reell kompetens inom missbruksvården. Behandlingsassistenterna beskriver en organisation som är komplex och med varierande utmaningar där personlig mognad och livserfarenhet i kombination med formell utbildning behövs.Kompetens i denna studie är främst kopplat till behandling inom tvångsvård. Vi ville ta reda på hur de såg på sin egen kompetens, arbetsgruppens kompetens. med fokus på reell och formell kompetens i behandlingssituationer / Titel: Competency for involuntary commitment/compulsory care in addiction - from the perspective of a treatment assistant. The purpose of this study is to shed light on the treatment assistents' perception of competency within compulsory/involuntary addiction treatment. What challenges do they experience in their work and what competence do they view as missing for qualitative and adequate care. This is a qualitative study where we performed five semi-structured interviews with treatment assistants in involuntary treatment/compulsory care for addiction.The term competency perspective as a theory background has been used for analysis of the studies' empirical data in combination with earlier research regarding competency within involuntary treatment/compulsory care. The results show the importance of mixed groups with different kinds of competency both in substance abuse care as well as within psychiatry and criminology. A general perception among the treatment assistants we interviewed is the need for a broader competency throughout the whole organisation, both formal and real competence. Formal competence in the form of education and real competence in the form of work experience as well as life experience. A personal history of addiction could be an example of real competence within addiction care. The treatment assistants describe an organisation that is complex, with varied challenges where personal maturity and life experience combined with formal education is needed.Competency in this study is primarily connected to involuntary/compulsory addiction treatment. We wanted to find out how the treatment assistants viewed their own competency, that of the work group, with a focus on real and formal competency in treatment situations.

For some time now, the EU has worked on managing the tax issues that have spawned from companies establishing subsidiaries in various Member States. These tax issues have concerned that of double taxation leading to the conception of the Parent-Subsidiary Directive (2011/96/EU, the PSD). One of the main purposes of the PSD is to prevent double taxation. The PSD aimed to create a mutual taxation system for parent companies, with subsidiaries in other Member States, as it was deemed essential. However, it was a mutual taxation system with regards to dividends paid from subsidiaries to parent companies, which meant there were still discrepancies to be found – and, as it turned out, exploited by companies seeking to gain an illegitimate tax advantage. Consequently, the EU announced the ‘de minimis’ anti-abuse rule in the PSD, whereby adoption was mandatory, for all Member States, so long as a Member State’s current tax legislation does not meet the requirements set forth by the anti-abuse rule. One of the main purposes of the anti-abuse rule was to ensure an improved legal clarity and security as well as preventing the abuse of the provisions as established in the PSD. The idea behind the anti-abuse rule is, thereby, perceived as well meaning although remarks have been made, by various authorities, regarding the prevalent flaws the anti-abuse rule is plagued by. There have been remarks against the anti-abuse rule’s conception to begin with, as it goes against the general principles of subsidiarity and proportionality. Furthermore, there have been remarks regarding the vagueness of the prerequisites and wording in the anti-abuse rule, contrary to the main purposes of the anti-abuse rule as established by the EU.   In this study, the author will examine whether or not the criticism is justified, primarily by focusing on the possibilities of concretising the wording in the anti-abuse rule. This will be achieved by examining six Member States to determine how their respective adoption has fared. Also, the anti-abuse rule’s contribution to legal clarity and security will be determined, to discern whether or not the anti-abuse rule functions in accordance with its main purpose.   The author has found that the anti-abuse rule is indeed in accordance with the general principles of subsidiarity and proportionality given the proven inability of the individual Member States to devise a common solution to the aforementioned tax issues, as well as the fact that the extent of the measure is appropriate, considering the issue at hand. Furthermore, six Member States have been examined, to determine how their respective adoption of the anti-abuse rule have fared. Three Member States have chosen to adopt the anti-abuse rule whereas the remaining three have chosen to refrain on the grounds that it has been deemed superfluous, seeing as their current legislation already meets the minimum requirements as established in the provisions of the anti-abuse rule. The Member States that have chosen to implement the anti-abuse rule have done so by adopting the vague wording verbatim, giving credence to the notion that they refrained from interpreting and/or rephrasing the wording as it is perceived as not only vague but also occasionally abstract, thus difficult to concretise. Not only does this mean that the anti-abuse rule should be regarded as that of inferior standard, as far as legal clarity and security go, but also that it lacks transparency and should thereby be regarded as nigh counterproductive. / EU har sedan länge arbetat med att hantera de beskattningsfrågor som uppkommer i takt med att bolag etablerar dotterbolag i en annan medlemsstat. Dessa frågor berör exempelvis dubbelbeskattning varpå EU upprättade Moder- och Dotterbolagsdirektivet (2011/96/EU, nedan benämnt PSD) som avsåg hjälpa bolag undslippa denna problematik. Direktivet tog sikte på att skapa gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater – då det ansågs viktigt med enhetliga beskattningsregler inom EU. Det ska observeras att denna enhetlighet enbart sträcker sig till vinstutdelning som lämnas från dotterbolag till moderbolag i en annan medlemsstat, vilket innebar att olikheter fortfarande förelåg i övriga beskattningsfrågor. Detta ledde sedermera till att multinationella bolag kunde utnyttja medlemsstaternas olikheter genom att företa arrangemang som resulterade i en otillbörlig skattefördel.   Företagandet av sådana arrangemang ledde till att EU valde att upprätta en de minimis-bestämmelse i PSD som var obligatorisk för samtliga medlemsstater att implementera, givet att deras nationella lagstiftningar inte redan uppfyllde bestämmelsens minimikrav. Denna bestämmelse kom sedermera att benämnas anti-missbruksbestämmelsen och ämnade tillföra en högre grad klarhet och säkerhet för att tydligare belysa de arrangemang som anses godtagbara och som inte ämnade missbruka PSD:s bestämmelser, där syftet bakom missbruket av PSD var att anskaffa skattefördelar. Tanken bakom anti-missbruksbestämmelsen är således godartad men likväl är bestämmelsen inte utan brister, samtidigt som den ifrågasätts från olika instanser. Det har påpekats att bestämmelsen inte bör ha upprättats, till att börja med, då den strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen, som är fördragsstadgade. Vidare har det påpekats att rekvisiten i anti-missbruksbestämmelsen är otydliga och tillför således inte den klarhet och säkerhet enligt EU:s syfte.   Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den nya anti-missbruksbestämmelsens ordalydelse kan konkretiseras, vilket görs efter att ha klarlagt hur sex utvalda medlemsstater gått till väga med implementeringen av nämnd bestämmelse. Slutligen utreds huruvida anti-missbruksbestämmelsens bidrag till klarhet och säkerhet görs i enlighet med dess syfte. Författaren har i denna uppsats kommit fram till att anti-missbruksbestämmelsen är förenlig med såväl subsidiaritetsprincipen som proportionalitetsprincipen, då medlemsstaterna, till dags dato, inte förmått hitta en lösning utan EU:s involverande samtidigt som EU:s ingripande står i proportion till målet med åtgärden. Det har funnits att medlemsstaterna som implementerat anti-missbruksbestämmelsen har avstått från att tolka och anpassa anti-missbruksbestämmelsen varför bestämmelsens vaga ordalydelse återfinns i respektive lands lagbestämmelser. Anledningen bakom varför de avstått från att tolka bestämmelsen anser författaren bero på att bestämmelsen är vag, stundtals abstrakt, med anledning av de rekvisit som begagnas. Detta medför att bestämmelsen blir svår att konkretisera, varför det kan anses att en av EU:s målsättningar – att bidra till ökad klarhet och säkerhet – inte kan anses uppfyllt. Vidare har anti-missbruksbestämmelsen lett till en minskad förutsebarhet och rättssäkerhet, varför bestämmelsen inte bara bör anses undermålig utan även nära inpå kontraproduktiv.