Darmstadt, Techn. University, Diss., 2000.

I denna uppsats är utgångspunkten att strategiska kompetensförsörjningsprocesser blir allt viktigare som områden för organisationsutveckling. Trots detta saknas forskning avseende fenomenets frekvens och omfattning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet med arbetet är således att undersöka definitioner av begreppet kompetens ur ett reellt perspektiv samt användandet av kompetensförsörjningsprocesser inom organisationer. Detta har gjorts i form utav kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 6 representanter från företag inom energibranschen vars organisationer består utav allt från kärnkraftsverksamhet till servicefunktioner. Resultatet från dessa intervjuer har sedan kategoriserats och analyserats med hjälp av teoretiska referensramar från det pedagogiska området. Slutsatsen är att kompetens definieras med tyngdpunkten på attitydmässiga attribut samt att strategisk kompetensförsörjning används inom organisationerna, men i varierande omfattning och med varierande syfte.

Invandringen till Sverige har under de senaste decennierna ökat och Sverige har blivitett samhälle med stor etnisk mångfald. I takt med den ökade invandringen har ocksåintresset för och diskussionerna kring ett eventuellt samband mellan invandring ochhatbrott intensifierats, då antalet hatbrottsanmälningar också har ökat kraftigt undersamma tidsperiod. Syftet med detta examensarbete var att beskriva förändringar ochskillnader i de främlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrottsanmälningarnasutveckling i Sverige, åren 2004-2014. Syftet var även att analysera förändringar ochskillnader beträffande hatbrottsanmälningarnas utveckling inom storstadskommunernasamt att analysera sambandet mellan å ena sidan hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och å andra sidan invandring,befolkningssammansättning och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet,utbildningsnivå, medianinkomst och biståndsmottagande. För att besvara syftetinhämtades information och statistik från olika myndigheter. Det insamlade materialetanalyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Det huvudsakligaresultatet visade på ett samband mellan antal hatbrottsanmälningar medfrämlingsfientligt/rasistiskt motiv och antal invandringar. Påverkan av antaletinvandringar på antalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv varstarkare än de socioekonomiska faktorerna. Effekten som antalet invandringar hade påantalet hatbrottsanmälningar med främlingsfientligt/rasistiskt motiv påverkades dock avförändringar i befolkningssammansättningen. En slutsats som drogs var att en välfungerande integration kan vara en viktig strategi i det preventiva arbetet motfrämlingsfientligt/rasistiskt motiverade hatbrott. / <p>2016-06-01</p>

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering, agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården. En kvantitativ, standardiserad och strukturerad enkät utfördes innehållande vanligt förekommande kunskapsfrågor om läkemedelsindikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Denna enkät besvarades av 50 anställda inom det kommunala särskilda boendet. Undersökningsresultat visade bristfälliga kunskaper om läkemedelshantering i förhållande till det ansvar personalen har. Kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom var svåra för personalen. I vissa fall gjordes fel symptombedömning som resulterade i felaktigt agerande, som kunde vara direkt livshotande. Tillämpning och uppföljning av delegeringsrutiner visade sig otillräckliga. Behovet av fortbildningar bland vårdpersonal är stor. Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnande av läkemedel avspeglar vikten av delegationsutbildning och läkemedelsutbildning.

Studien undersöker arbetsgivares perspektiv på kunskaper och färdigheter som en nyutexaminerad student med en utbildning inom personal och arbetsliv förväntas lära och utveckla under sin studietid. En semistrukturerad intervju har tillämpats för insamling av empiri från fem informanter. Intervjuerna har sedan tran­skriberats och analyserats utifrån en tematisk analysmetod och ligger till grund för resultatets och diskussionens rubriker. Resultatet visar att arbetsgivare anser att de kunskaper som ny­utexaminerade studenter, inom utbildningen personal och arbetsliv, lär sig är vitala för att hantera ett arbete inom HR. Däremot uppges studenter under sin studietid inte utveckla till­räckliga färdigheter. Bristen av färdigheter får konsekvenser på arbets­marknaden då det råder ett stort utbud och konkurrens kring arbeten för individer med en utbildning inom personal och arbetsliv. Resultatet sätts i relation till studiens teorier samt per­spektiv på anställningsbarhet varpå följande slutligen konstateras. Studenternas kunskapsbas tillsammans med ett driv, engagemang samt viljan till att lära utgör förutsättningar för utveckling av färdigheter i arbetslivets kontext.

Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan – en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:  att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige. Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent? Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut. Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:  Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".  Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.  Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.  Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.  Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.  Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.  Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik.

The aim of this study was to examine how the portrayed images of mental ill-health has been constructed and re-constructed in the online publications of the tabloid Aftonbladet, in the year of 2004 and 2014. The study also examined similarities and differences in the portrayed images of mental ill-health published by the writers, recurred as metaphors. The study also aimed to increase awareness and understanding about how conveyed images in news media about mental ill-health can influence people. The study is grounded in a social constructionist approach and the collected data was analyzed with impression management, the looking glass self and performativity. The result indicated similarities concerning that Sweden’s mental ill- health increases, and a taboo about the mental ill-health. Differences in the result indicated distinction in modality between the years, i.e. with how much certainty the portrayed images were published. The result showed a more alarming situation concerning mental ill-health 2014 than 2004. In the empiric of 2014 the conveyed image appeared slightly more bound to person and the stressed environment of the contemporary individual was portrayed as the cause of the increase of mental ill- health. Recurring, images of certain exposed groups were portrayed as victims of the mental ill-health. The social worker has an important task revealing how the prevailing conceptions about mental ill-health in society affects the social work as well as the client. / <p>Andra författaren Maria Carlzon heter numera Maria Fransson.</p>

Syftet med studien var att utveckla kunskaper om hur lärare i fritidshem planerar elevers delaktighet, hur det tolkas inom fritidshemmets undervisning samt hur det synliggörs för eleverna. Studien kommer även att utveckla kunskaper om vilka möjligheter och hinder som kan finnas. Studien är kvalitativ där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Alla informanter var utbildade lärare i fritidshem med varierande arbetserfarenheter och därmed hade yrkesrollen förändrats mer för vissa än för andra. Den insamlade empirin tematiserades och sex teman identifierandes, Tolkning av delaktighet, Olika typer av delaktighet, Medbestämmande, Eget bestämmande, Möjligheter och Hinder. Resultatet visar att i fritidshemmets verksamhet kan åldern på elevgruppen vara något som kan bidra till ett varierande arbetssätt när det kommer till delaktighet. Synliggörandet av delaktighet betonas utifrån Harts (1992) delaktighets stege där fritidsråd och förslagslådor ofta förekommer som exempel. Utifrån resultatet diskuterades det att delaktighet är ett brett begrepp som lärare i fritidshem ofta har ett liknande arbetssätt kring. En slutsats som studien kommit fram till är att lärare i fritidshem beskriver att med delaktighet finns det stora möjligheter, samtidigt som hinder såsom tid, elevgrupper och personal kan vara aspekter som kan skapa svårigheter på vägen. En annan slutsats är att delaktighet är en betydelsefull del i undervisningen på fritidshemmet eftersom eleverna ska ges möjlighet att påverka samt ta ansvar över sin utbildning. Avslutningsvis har studien visat att delaktighet är något som ofta sker spontant men att en viss förändring börjar ske i det planerade arbetet.

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &amp;Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman &amp; Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).

<p>Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund</p> / <p>There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive.</p><p>The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.</p>