Denna studie har till syfte att undersöka förskollärares utveckling under förskollärarutbildningen och deras fortsatta lärande i yrkesrollen. Med en kvalitativ ansats har datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare. Utifrån Illeris (2007) holistiska lärandesyn synliggörs deras lärande i form av reflektionen i det transformativa lärandet, sociala interaktionerna i praktiken och sociala lärandemiljöerna på arbetet. Resultatet beskriver deras erfarenheter av utbildningen som en förändring av uppfattningar om sig själv och kunskap, praktiken som perspektivgivande och yrkesrollens lärande genom ett reflekterande samarbete. Studiens resultat förväntas bidra till ökad förståelse för att möjliggöra och ta tillvara på förskollärarnas lärande och kunskap, då det är en förutsättning för att förskolan ska kunna leverera sitt uppdrag till barnen.

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad somhänder med den när bilderna presenteras i en utställning.Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse förlärprocessen.Frågan som undersökts lyder ”Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna?”Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bildernaunder utställningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden.Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet avutställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig. I gestaltningen ser man exempel på två olika sätt som elevers bilder kanpresenteras på, och visar på hur viktiga faktorer både rum och presentation spelar för hurbilderna uppfattas av betraktaren oavsett om betraktaren är den som skapat bilden ellernågon annan.Resultatet av undersökning visar på att en utställning kan ha betydelse för hur elevervärderar och reflekterar över sina egna bilder på ett sätt som gynnar lärprocessen, men somockså kan stärka både kreativitet och självförtroende.Att låta elever vara med och planera och sätta ihop sin egen utställning ger demmöjlighet att få en djupare förståelse för estetiska värden och att presentation och rum är enviktig del när du ska kommunicera med bilder.

Syftet med detta examensarbete var att skapa kunskap om hur förskollärare ser på begreppet självreflektion, hur de resonerar kring sin egen självreflektion samt vilka konsekvenser detta får för deras yrkesutövning. Den första forskningsfrågan berörde hur förskollärarna ser på begreppet självreflektion, den andra forskningsfrågan behandlade vad förskollärarna berättar om hur och när de själva reflekterar i sin yrkespraktik och den tredje forskningsfrågan handlade om hur förskollärarna i studien uttryckte självreflektionens betydelse för deras yrkesutövning. Studien utgick från åtta kvalitativa intervjuer baserade på ett bekvämlighetsurval. Studiens teoretiska utgångspunkt var teorin om transformativt lärande, i vilken reflektion är en förutsättning för förändring och i förlängningen lärande. Resultatet visade att självreflektion inte är ett vanligt förekommande begrepp i förskollärarnas vardag, men att de ändå anser sig vara självreflekterande i och med att de kontinuerligt ställer sig de didaktiska frågorna vad, hur och varför om sin egen praktik. Förskollärarna är eniga om att självreflektion är en förutsättning för förändring och utveckling av dem själva och verksamheten.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk miljö där studenter till specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård ska utveckla de kliniska färdigheter som krävs för att hantera komplexa situationer. På avancerad nivå ska studenter utveckla det kritiska tänkandet något som ställer högre krav på handledarens akademiska kompetens. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handledning, under den verksamhetsförlagda utbildningen till specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård, utifrån studenternas perspektiv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskestudenter (n=11) analyserade med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studenterna uppfattade handledning som en pågående process där målet var att hitta sin nya roll som specialistsjuksköterska i anestesisjukvård. Denna process omfattade: Operationssalen som lärmiljö, kommunicera för att planera och utvärdera, utveckla praktiska färdigheter samt antal handledare och deras egenskaper. Slutsats: Hela teamet på operationssalen hade betydelse för studentens socialisering in i den nya rollen. Kontinuitet bland handledare var betydelsefullt för att studenterna skulle kunna bli självständiga. Tillgång till två handledare ansågs optimalt utifrån studenternas perspektiv. Handledning inom anestesisjukvård gav goda förutsättningar att hitta lärtillfällen anpassade utifrån studentens behov och nivå. Reflektion var en vanligt förekommande handledningsstrategi som utvecklade studenternas kritiska tänkande. / Background: The operating room is a high-tech environment where nurse anesthetist students should develop the clinical skills required to handle complex situations. At the advanced level, the student ought to develop critical thinking, something that places higher demands on the preceptor's competence. Aim: The aim of the study was to investigate preceptorship, during the clinical placement for a nurse anesthetist student, from the students' perspective.   Method: Semi-structured interviews with nurse anesthetist students (n = 11) analyzed with manifest qualitative content analysis.  Results: The results showed that the students perceived supervision as an ongoing process where the goal was to find their new role as a nurse anesthetist. This process includes: The operating room as a learning environment, communicate to plan and evaluate, develop practical skills and number of supervisors and their characteristics. Conclusion: The entire team in the operating room is important for the student's socialization into the new role. Continuity among supervisors is important for the students to become independent, two supervisors are considered optimal from the students' perspective. In anesthesia care, there are good conditions for finding learning opportunities adapted to the student's needs and level. Reflection is a common supervision strategy that develops students' critical thinking.

Reflection is nowadays often used as a learning tool in preschool. In order to learn more about reflection as a tool, more research is needed. The first purpose of my study is to show what reflection is and why it is important for children’s learning. Another purpose is to investigate how educators use reflection in preschools in Sweden. In addition, this study aims to find out which factors affect the quality of reflection. To achieve these aims,  three research questions have been selected: ‘What is the significance of reflection for children and educators and how does it affect the children's learning?’, ‘How do educators use reflection with the children?’ and ‘Which factors have an influence on reflection as a tool?’. The method used in this study is tree observations and nine interviews. These were analyzed to produce the results. The theoretical framework used is Vygotsky's socio-cultural learning theory and the study focuses on two central concepts, namely scaffolding and cultural tools. The results show that children's and educator's reflection is of great importance to children's learning. In addition, they indicate that the teachers work differently to reflect with the children. They use reflection when children gather as a group, with open questions, when doing small group work and with digital tools. The results also show that if the learning environment is inappropriate, reflection cannot be used. An additional result is that a deep reflection is time-consuming and therefore requires a sufficient amount of educators. Finally, the educators own will and understanding play a major role in the effectiveness of reflection as a tool.

Background: To work as a nurse in children’s care can be stressful and challenging. Reflection sessions could be a way to enhance nurses caring competence and develop greater working skills as well as lowering the risk for unhealthy stress among the nurses because of the amount of stress that leads to them quitting their jobs. Reflection is an important way to keep proceeding the way of nursing and gives the nurses an opportunity to discuss experiences and ethically challenging situations. Aim: The aim for the study was to investigate the nurses' need for reflection while working in a children’s hospital.  Method: The study was carried out by mixed–method, with both qualitative and quantitative parts. The qualitative part was analyzed with the method of Elo and Kyngäs (2008) way of content analysis. The quantitative part was analyzed by descriptive statistics.  Result: There were 88 nurses from six wards at a children’s hospital that responded to the survey. They all thought that there was a great need for reflection sessions and that it was an important part of the job. They wished for the sessions to take place regularly and that there was room for both group sessions as well as individual sessions. The enhancement of competence, improved team spirit and the quality and safety among the nurses were all factors that developed through regular reflection sessions. The need was greater if a difficult event had occurred in the wards. If the reflection sessions weren't scheduled, it could lead to increased stress among the nurses, a feeling of insecurity, a deterioration of the working environment and affected personal relationships.  Conclusion: Reflection gives the nurses an opportunity to gain a higher competence and give better care for the patients. The need for reflection was fundamental for the nurses, regardless of age and number of years working.

Vi har båda stött på dokumentation under vår verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstått vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. Utifrån vår gemensamma nyfikenhet om vad förskollärare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgångspunkten för vårt examensarbete.Syftet med vår undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser på dokumentation och vilken betydelse den har för dem. Utifrån våra frågeställningar ville vi ta reda på vad och varför förskollärarna dokumenterade samt hur de gick tillväga vid en dokumentation.Vi valde att utföra vår undersökning på tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi använde den kvalitativa intervjun som metod då vi intervjuade fyra förskollärare. Vi har sedan tolkat och analyserat vår transkriberade empiri.Resultatet av våra intervjuer visar att dokumentation är en viktig och stor del i arbetet på förskolan. Vad förskollärarna väljer att dokumentera och hur de går tillväga är något som däremot varierar. Dokumentationerna används vid vissa tillfällen som grund för att reflektera kring och utvärdera verksamheten, förskolläraren och/eller barnens läroprocesser. Tidigare forskning lyfter tydligt fram dokumentation som ett positivt verktyg i arbetet på förskolan, men i främsta grad då den används som grund för reflektion. Reflektion kring ett dokumenterat material kan bland annat bli en fördel för pedagogerna då de är ute efter att förändra och utveckla sitt vardagliga arbete på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2009). Förskollärarna använder även dokumentationerna för att synliggöra verksamheten och göra föräldrarna mer delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan.

Sjösten, Karin (2016). Ökad närvaro genom distansering. En intervjuundersökning av några förskollärares och grundskollärares erfarenhet kring nyttan av specialpedagogisk handledning( Increased engagement through a sense of perspective. A study based on interviews of certain number of pre-school and primary school teachers´ experience of the value of supervision.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares och grundskollärares erfarenheter och uppfattningar om specialpedagogisk handledning och dess konsekvenser för det pedagogiska arbetet. Studien fokuserar på erfarenheter av specialpedagogisk handledning inom förskola och skola.Preciserade frågeställningar. Inom vilka problemområde och i vilka situationer söker förskollärare och grundskollärare stöd i form av specialpedagogisk handledning?På vilket sätt fyller handledningen en funktion i utvecklingen av det pedagogiska arbetet?Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med 6 pedagoger inom förskola och skola.Resultatet visar att behovet av handledning framför allt väcks inför arbetet med olika barns avvikande beteende där pedagogen känner sig rådvill och i behov av specialpedagogisk handledning. Pedagoger söker specialpedagogisk handledning för att bättre kunna bemöta barnen och för att de behöver hjälp med att utveckla det pedagogiska arbetet.Vidare kan behovet uppstå då det gäller svårigheter med föräldrakontakter. Den specialpedagogiska handledningen upplevs också som en möjlighet till att spegla den egna arbetsmetoden och till att få råd för att kunna gå vidare och bättre hantera olika situationer. Pedagoger säger sig haft stor nytta av, att genom den pedagogiska handledningen få distansera sig och reflektera över till sin arbetssituation, det har hjälpt dem att se klarare och att därigenom kunna utveckla det pedagogiska arbetet. Den specialpedagogiska handledningen har bidragit till en professionell utveckling och även till trygghet och ökad tillit till den egna kapaciteten.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att ta reda på elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser är att reflektion inte synliggörs och läggs mer tyngd på i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebär att fokus har legat på våra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom ämnet för att få svar på våra frågor. Vi har även intervjuat fem verksamma lärare som undervisar i matematik i de lägre årskurserna. Resultatet visar att samtliga lärare låter eleverna reflektera, men har olika tillvägagångssätt. En slutsats är att, hur de låter eleverna reflekterar över sina kunskaper i matematik, beror på lärarnas syn på reflektion.

Arbetet med jämställdhet i skolan är en fråga om alla barns rätt till lärande och utveckling och enligt läroplanen något alla lärare ska arbeta med. För att lyckas med arbetet krävs kunskap, metoder och långsiktighet. Skolinspektionen (2020) har granskat hur jämställdhetsarbetet ser ut på skolorna och resultatet tyder på att systematik saknas. Modersmålslärare ingår inte i denna granskning och det finns begränsad forskning kring jämställdhetsarbetet inom modersmålsundervisningen. Det är därför av stor vikt att undersöka hur modersmålslärare reflekterar kring jämställdhetsaspekter i modersmålsundervisningen, vilket föreliggande studie haft för syfte. Aspekterna i centrum för studien är talutrymme, könsstereotyper, genusbaserade förväntningar samt värdekonflikter. Ytterligare ett syfte har varit att belysa framgångsrika metoder för ett systematiskt arbete med jämställdhet i undervisningen. Studiens frågeställningar lyder: ● Hur reflekterar modersmålslärare om inkluderingen av jämställdhetsaspekter i sin undervisningspraktik? ● Vilka arbetssätt urskiljs som framgångsrika i lärarnas reflektioner? Studiens teoretiska perspektiv avser delar av Wedins (2018) modell för jämställdhetsarbete iskola och förskola samt Schöns (1983) begrepp om reflektion-i-handling och reflektion-över-handling. Forskningsmetoden är fokusgruppssamtal. Materialet består av en ljudinspelning från samtalet, vilken analyserats utifrån de teoretiska begreppen. Resultatet visar på en mängd olika reflektioner och metoder. De flesta modersmålslärare betonar vikten att inkludera samtliga jämställdhetsaspekter i sin undervisning. Slutsatsen dras att dessa kan inkluderas i modersmålsundervisningen på ett systematiskt och långsiktigt sätt genom planeringen av aktiviteter, material och innehåll där jämställdhetsaspekterna på olika sätt beaktas.