Denna studies syfte var att öka förståelsen för hur ledarskapsutbildningar kan leda till utveckling hos de som går utbildningarna. Vi kontaktade Kalmar kommun för att ges möjlighet att studera kommunens utvecklingsinsatser för ledare. Utifrån Kalmar kommuns ledarutvecklingsstrategi valde vi sedan att gå vidare med att titta på endast en av deras ledarskapsutbildningar, Utveckling av Grupp och Ledare, UGL. Denna utbildning syftar till att öka deltagarnas reflektionsförmåga samt självinsikt. Vi träffade 12 stycken ledare inom Kalmar kommun som hade gått utbildningen UGL och intervjuade dessa om deras upplevelser av utbildningen samt vilka konsekvenser lärdomarna av denna utbildning hade i deras arbete som ledare. Resultatet visade att utbildningen både gav deltagarna självinsikt samt presenterade redskap för reflektion som ledarna kunde ta med sig i sitt arbete. Resultatet visade däremot att deltagarna inte använde sig av dessa redskap i sitt arbete i den utsträckning som antogs önskvärt. Vidare visade resultatet att det i framtiden kommer krävas ytterligare insatser både från Kalmar kommun och Försvarshögskolan för att tillvarata och utveckla de kunskaper som UGL gav.

Utgångspunkten i denna studie har varit vetenskaplig bakgrund och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med dokumentation i förskolan. Utvärdering av verksamhet är något som har blivit mer och mer uppmärksammat, då det har fått en egen rubrik i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016). Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbete med dokumentation ute i förskolan. För att försöka finna svar på våra frågor, valde vi ut fyra stycken legitimerade förskollärare. Genom att använda kvalitativ forskningsmetod ställde vi frågan hur de beskriver sitt arbete med dokumentation. Den tidigare forskning vi använt oss utav har bland annat inkluderat dokumentation och pedagogisk dokumentation. Gemensamma nämnare i resultat som vi kunde se var att synen på dokumentation var positiv. Det anses vara ett lärverktyg som hjälper verksamheten, barn och personal. Dilemmat kring dokumentationsverktyget var dock bristen på tid och etiska aspekter.

I den reviderade läroplanen för förskolan (2016) lyfts vikten av att pedagoger och förskolan ska stimulera barnen till att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Kommunikation är ett aktuellt och viktigt ämne och utifrån detta kommer vår studie till vårt examensarbete att handla om ”den kommunikativa pedagogiken” i förskolan. Studien är en uppföljning av ett utvecklingsprojekt om ”den kommunikativa pedagogiken”, där syftet har varit att följa upp hur sju förskolor använder sig av och arbetar med pedagogiken på sin arbetsplats idag. En kvantitativ webbenkätundersökning har gjorts, där pedagoger på förskolorna har fått ta del av enkäten digitalt via en länk. Detta har gjorts för att få fram så konkreta och utvärderingsbara svar som möjligt. Resultatet visade på att svaren vi fått in lyfter vår teoretiska utgångspunkt med det interaktionistiska perspektivet, då vi kan se att samverkan, samspel och ömsesidig påverkan har en stor roll för interaktionen människor emellan. I resultatet får vi svar på våra frågeställningar som även besvarar vårt syfte med om ”den kommunikativa pedagogiken” lever kvar inom verksamheten. Uppföljningsstudien kan fungera som en inspiration till hur man som pedagog kan arbeta med denna form av pedagogik i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. För att göra detta ombads 18 förskollärare i en mellanstor norrländsk stad att besvara en enkät bestående av två öppna frågor; samtliga tillfrågade deltog i undersökningen. En fråga behandlade förskollärares förståelse av begreppet pedagogisk dokumentation, den andra frågan avsåg hur förskollärare arbetade med det verktyg som används i förskolans verksamhet. De allra flesta uttryckte att det var skillnad på dokumentation och pedagogisk dokumentation. Enligt undersökningens förskollärare innefattar pedagogisk dokumentation reflektion bland pedagoger och barn i olika gruppkonstellationer samt delaktighet från barnen vilket sammantaget leder till vidareutvärdering och utveckling av verksamheten. Åtta förskollärare uppgav att de hade etablerade rutinerför pedagogisk dokumentation; nio hade påbörjat att utveckla pedagogisk dokumentation medan en varken jobbade med verktyget eller uttryckte några ambitioner att göra så i framtiden. De slutsatser som kan dras är att de flesta av studiens förskollärare har en god förståelse för innebörden av pedagogisk dokumentation även om mycket arbete generellt krävs för att arbetet med detsamma ska bli etablerat i fler verksamheter.

Syftet med studien var att förstå hur medarbetare har påverkats av en digitalisering i en verksamhetoch att öka förståelsen för vad medarbetarna har lärt sig av förändringen. Två forskningsfrågor formulerades; hur har digitaliseringen påverkat medarbetarna? och vad har medarbetarna lärt sig av förändringen? Med en abduktiv ansats studerades två olika organisationer som har gjort olika digitala förändringar. Ett logistikföretag som har uppgraderat ett affärssystem och en kommun som har infört integrerade e-tjänster. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ analys med en hermeneutisk tolkningsansats. Det teoretiska perspektivet var Schöns lärandeteori om reflektion i praktiken och den tidigare forskningen berörde digitaliseringens organisatoriska förändringar, påverkande faktorer vid förändring och lärande i förändring. Resultatet visade att digitaliseringen påverkade medarbetarna och det dagliga arbetet. Arbetsuppgifter och rutiner standardiserades och anpassades utifrån systemets funktionalitet och externa samarbetspartners. Tidig delaktighet främjade lärande om systemet och förändringen vilket skapade en trygghet inför förändringen och att hantera den. Att ha nytänkande medarbetare som såg möjligheter och behov, med viljan att lära om och lära nytt, underlättade den digitala förändringen.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur specialpedagoger inom gymnasieskolan beskriver och uppfattar sin roll i arbetet med kvalificerade samtal. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning utifrån hermeneutiskt perspektiv. Enligt den svenska högskoleförordningen ska rådgivande samtal ingå i specialpedagogens arbete och specialpedagogen ska fungera som en kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor. Skollagen säger att elevhälsan som specialpedagogen ingår i främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Ändå lyfts ofta det åtgärdande arbetet som specialpedagogens uppdrag. Vi har undersökt hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever att de arbetar med olika samtal med särskilt fokus på hur specialpedagogen blir en kvalificerad samtalspartner och ser på det hälsofrämjande arbetet utifrån sin profession. Resultatet visade att specialpedagogerna arbetar olika med samtal. Specialpedagogerna upplevde kvalificerade samtal som centralt i sitt arbete och ett betydelsefullt verktyg i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan men att det inte har varit lätt att implementera de systematiska samtalen som de lärt sig under utbildningen till specialpedagog. Istället för ett förebyggande arbete har samtalen i huvudsak använts för att åtgärda och följa upp hinder i lärandet. I resultatet framkom också att de kvalificerade samtalen behöver prioriteras i gymnasieskolan och ges tid. Stöd från ledningen krävs för att få mandat att arbeta med kvalificerade samtal och kvalificerade samtal beskrevs i termer av skolutveckling. Diskussionen mynnade ut i ett förslag till en modell där specialpedagogen och läraren äger samtalet tillsammans. Modellen ger ramar för att mötas i situationen, arbeta för utveckling tillsammans, samtalen blir begripliga, hanterbara och meningsfulla.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de använder det kvalificerade samtal i sin yrkespraktik samt hur de upplever att dessa leder till skolutveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod vilket sågs skulle ge ett rikt material att analysera. Sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskola genomfördes. De transkriberade intervjuerna användes för en innehållsanalys där gemensamma teman eftersöktes. Resultatet som analysen gav diskuterades med hjälp av bakgrund i tidigare forskning och de teoretiska ramar som presenterades. Det resultat som trädde fram var att flertalet av de specialpedagoger som intervjuades saknade tid för att regelbundet hålla kvalificerade samtal. Där man arbetade med fortbildning i form av kollegialt lärande upplevde specialpedagogerna en kontrast mellan vad som kunde åstadkommas med kvalificerade samtal som återkom regelbundet. De samtalen gav möjlighet till reflektion och direkt koppling till praktiken mellan samtalen. Det fanns en tydlig koppling mellan reflektion och yrkesutveckling visade intervjuerna. När tiden för samtal var mer formaliserad gavs ett tydligare mandat från skolledningen, vilket upplevdes positivt. Att det fanns en kommunikation inom systemet skola var betydelsefullt och vi kunde se att specialpedagogerna var en viktig del eftersom de kommunicerade med många på olika nivåer i systemet och samtidigt behövde de ha en blick för helheten. Det fanns en diskrepans mellan uppfattningen om att skolledaren såg samtal som viktiga och att skolledarna möjliggjorde kvalificerade samtal som en längre process. Det saknades tid, kontinuitet och tydliga strukturer för möjliggörande av detta, trots att forskning påvisar vikten av detta för att professionsutveckling ska ske.

Revideringen av förskolans läroplan innebär ett ökat ansvar för att verksamheten utvärderas, följs upp och utvecklas. Pedagogisk dokumentation kan ses som en effektiv metod att använda sig av och därav syftar studien till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som metod för att utveckla verksamheten. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med kommunikation och samspel som bärande begrepp. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer med förbestämd intervjuguide. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation ställer höga krav på personalen, men ses som ett effektivt verktyg i verksamhetsutvecklingen. En mångfald av perspektiv och kunskaper av pedagogisk dokumentation bidrar till synliggörandet av utvecklingsområden, som i sin tur sedan utvecklas med stöd av olika verktyg. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är en komplex metod som kräver närvarande och intresserad personal samtidigt som det är ett effektivt verktyg för att säkerställa en utveckling av verksamheten. En förutsättning i arbetet med pedagogisk dokumentation är kunskap och förståelse för begreppet.

Studien använder sig av ett didaktiskt perspektiv, då arbetet med pedagogisk dokumentationär till för att analysera och reflektera över vad som sker, hur lärande ska skapas, varför lärandet skapas och för vem lärandet är till för. Det är relevant att undersöka just pedagogisk dokumentation för att det är ett aktuellt ämne som får mycket plats i arbetet på förskolan. Vårt intresse ligger i själva arbetsprocessen som sker när en pedagogisk dokumentation skapas, närmare bestämt pedagogernas reflektioner över dokumentationen. Pedagogisk dokumentation är något som varje pedagog utformar utefter den individuella verksamheten. Det är en process i processen, där en process kan vara att hantera, analysera och utvärdera den egna dokumentationen. I föreliggande uppsats innebär en process ett pågående lärande, ett arbete som är i en ständig progression. Det är något som aktivt sker och alltid utvecklas framåt och är konstant. Syfte Syftet med denna studie är att skapa större kunskap om pedagogers reflektion om dokumentation och på vilka olika sätt dokumentationen betraktas som blivande pedagogisk. Mer specifikt riktar studien sig mot att undersöka vad pedagoger reflekterar över och för vem den pedagogiska dokumentationen utförs. Med hjälp av en kvalitativ studie vill vi undersöka hur pedagogers olika arbetsprocesser med dokumentation kan se ut. Metod I denna studie valdes en kvalitativ metod. Att använda en kvalitativ metod ger en större inblick i den pedagogiska verksamheten genom att den insamlade empirin fångar allt som sägs under en intervju. Denna kvalitativa studie i form av intervju har inspirerats av enfenomenografisk semistrukturerad intervju, där frågorna är utformade för att lägga fokus på det centrala ämnet i studien; reflektionen kring pedagogisk dokumentation. I arbetet med analys av empirin har en fenomenografisk analysmodell använts. Resultat Resultatet pekar på att arbetet med pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som är till stor hjälp för pedagoger som arbetar inom förskoleverksamheten. Det går att arbeta med pedagogisk dokumentation på många olika sätt men det slutgiltiga resultatet med arbetet med pedagogisk dokumentation är för att skapa en progression. Progressionen är till för verksamheten, för pedagogen och för barns lärande. Att arbeta med pedagogisk dokumentation i relation till de didaktiska frågeställningarna: hur, vad, varför och för vem gör att den pedagogiska dokumentationen blir mer innehållsrik och skapar en reflektion som speglar på professionen, barns utveckling och hur en aktivitet förs vidare.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation. Utrymme för eleverna att utveckla djupare förståelse skamöjliggöras genom koppling till förförståelse, aktivt deltagande samt ett synliggjort lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring hur matematikundervisningen kan utformas, med fokus på att eleverna ska uppleva den som meningsfull.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ fallstudie där sju lärare har intervjuats.ResultatEleverna ska ges möjlighet att utveckla positiva förväntningar till sin egen förmåga samt matematikämnet, främst genom utmaningar och innehåll som stimulerar elevernas intressen och förförståelse. Läromedelsanvändning kräver en säkerhet hos läraren och ett medvetet val av läromedel. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för syftet med matematik. Enförutsättning för att elevernas olika behov ska tillgodoses är variation. Matematikverkstaden ses som stöd för det laborativa arbetet som i sin tur bidrar till djupare förståelse. Reflektion och samarbete är faktorer som ges utrymme i undervisningen. Språket är en förutsättning för att utveckla förståelsen och eleverna måste få sätta ord på sina tankar. / Program: Lärarutbildningen