Global ETD Search

11	Kanske, eventuellt, får jag vara förälder till mitt eget barn Henrikson, Malin, Sarelid, Camilla January 2014 (has links) The purpose of this essay is to examine how same-sex couples experience the second-parent adoption process. To assist us, we have used our questions: how do the couples describe their experiences of the adoption process? Which are the couples’ stories about the experience of contact with the involved professionals? What are the opportunities and barriers for same-sex couples to start a family? How do the couples describe their experience of reactions from the community and society, and how do they think the future will look like for same-sex couples? This study has been achieved through a qualitative approach. The empirical data is based on seven semi-structured interviews with same-sex couples or pair members that want to or have had a second-parent adoption. The theory we have used for analyzing the results is phenomenology with focus on queer theory, heteronormativity, and power. We conclude that the couples’ experiences of the second-parent adoption process is that it is a long, time-consuming, and emotionally consuming process. They question why they have to go through with an adoption process. The couples think of it only as a legal security to their child. They have experienced varying treatment in the contact with professionals. The course of action has been different for all our seven couples: home insemination in Sweden, insemination at clinic in Denmark, and surrogacy in India. One clear result is that it is more difficult for gay men to start a family than for lesbians. The couples have mostly received positive responses and a lot of support from their surroundings. Despite that, they are worried about the negative view of homosexuality that is increasing in the world. homosexualitet insemination professionella reaktioner från omgivningen samkönade par närståendeadoption surrogatmödraskap regnbågsfamiljer samkönad adoption Social Sciences Samhällsvetenskap
12	Regnbågsfamiljers upplevelse av bibliotekens bilderboksbestånd / Rainbow families experiences of libraries picture books collection Ljunggren, Caroline, Perman, Lovisa January 2024 (has links) The aim of this master’s thesis is to develop knowledge about rainbow families self-perceived family identity in relations too their experience of the library's picture book collection. The lack of research about rainbow families’ experiences of the picture book collection and the undertaking of lgbtq-perspectives of the library motivates this study. This quality study was based on a web survey and was answered by adults of rainbow families. The empirical data was analyzed through thematic analysis and theoretical framework drawn from Axel Honneth’s theory of recognition and the notion of literature as mirrors and windows as understood by Rudine Sims Bishop. Recognition is seen as necessary for the positive develop of identity and is based on the notion that every human needs recognition from others to obtain a positive relationship with self. The result shows that the picture book collection is perceived positively and valuable and can allow recognition when aspects of representation, diversity and awareness of norms are reflected in the collection and included in the work of the library. These aspects include representation of rainbow families and lgbtq-identities, inclusion of diversity, and awareness of social norms regarding families and gender. The result also acknowledge that the rainbow families experience somewhat lack of representation, diversity, and awareness of norms in the collection which affects the strengthening of the identity. The self-perceived family identity can be seen strengthen when the families wishes regarding representation, diversity and norms are meet in the library’s work with the picture book collection. Bilderboksbestånd Beståndsarbete Regnbågsfamiljer Hbtqi+ familjeidentitet Erkännande spegel- och fönsterperspektiv Information Studies Biblioteks- och informationsvetenskap
13	En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse / A family is that you are good together – a discourse analytical study of the way children in lesbian families talk about family and origin of babies. Wikström, Maria, Möllerstrand, Anna January 2011 (has links) Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator. Children in lesbian families children in homosexual families homosexual families homosexuality origin of babies parents children mothers fathers childhood donor children's perspectives childhood studies family studies childhood psychology childhood sociology discourse analysis child interviews Regnbågsbarn regnbågsfamiljer homosexualitet tillblivelse föräldrar barn mammor pappor barndom donator barnperspektiv barndomsforskning familjeforskning barndomspsykologi barndomssociologi diskursanalys barnintervjuer Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0396 seconds