Den här studien ämnar besvara frågeställningen om kriminalitet har en inverkan på företagandet i Sveriges kommuner mellan 2008 och 2018, studien använder sig av teorier från New institutional economics och resultat från tre tidigare studier för att underbygga sin hypotes om att kriminaliteten påverkar företagandet negativt. Kriminalitet operationaliseras genom antalet rån, inbrott och fall av skadegörelse per capita. Företagande operationaliseras genom antalet anställda i handelsnäringen per capita. Hypotesen testas i resultatet genom OLS-regressionsanalyser med fem olika kontrollvariabler. Studien kommer till slutsatsen att kriminaliteten har en svagt negativ effekt på företagandet, men att denna effekt troligtvis beror på bakomliggande variabler i en kedja av kausala mekanismer snarare än ett särskilt stort direkt samband. / This study tries to answer the question if criminality has an effect on business in Swedish municipalities between the years of 2008 and 2018. The study uses theories from New institutional economics and results from three earlier studies to reinforce the hypothesis that criminality affects businesses negatively. Criminality is operationalized as the number of robberies, burglary and vandalism per capita. Businesses are operationalized as the number of people hired within the trade and market sector per capita. The hypothesis is tested through OLS-regression analysis with five different control variables. The study comes to the conclusion that criminality has a weak negative effect on business, but that this effect probably is caused by underlying variables in a chain of causal mechanisms rather than by a considerable amount of direct connection.

I denna uppsats analyseras data från 27 länder insamlat via ESS, European Social Survey, omgång 9 från 2018 angående löneskillnader baserat på föräldraskap, kön samt föräldraskap uppdelat på kön. Det finns flertalet teorier som kan användas för att förklara löneskillnader mellan föräldrar och icke-föräldrar, män och kvinnor samt mödrar och fäder. Det teoretiska ramverket i denna uppsats struktureras av effekterna som kan uppstå i och med olika val individer gör i förhållande till arbetsmarknad, hur dessa val kan påverka arbetsgivarnas överväganden samt olika familjepolitiska modellers påverkan. Olika könsspecifika individuella egenskaper och preferenser kan göra att kvinnor söker sig till arbeten som möjliggör ett fokus på familjelivet, och att män söker sig till arbeten som inte tillgodoser detta behov lika väl. Löneskillnader kan även handla om arbetsgivares generellt olika syn på män och kvinnor, och då se deras eventuellt kommande eller nuvarande föräldraskap som något positivt eller negativt beroende på kön. Individer och arbetsgivare kan dock tänkas ha olika stor möjlighet till påverkan beroende på den familjepolitiska modell som efterlevs inom det specifika landet. Därmed analyseras materialet även uppdelat på fem olika familjepolitiska modeller, för att ta hänsyn till den familjepolitiska kontext respondenterna lever i och nå en bredare förståelse angående löneskillnader baserat på föräldraskap och kön.    Resultaten visar initialt att föräldrar generellt har högre lön än de utan barn och att män har högre lön än kvinnor. Dessutom återfinns det olika samband mellan lön och föräldraskap och kön beroende på vilka övriga variabler man inkluderar. Innan kontrollvariablerna ålder, utbildning och veckoarbetstid läggs till upptäcks att pappor tjänar mest, följt av män utan barn, kvinnor med barn och sist kommer kvinnor utan barn. När kontrollvariablerna lagts till framgår det dock endast att män tjänar mer än barnlösa kvinnor, och mycket mer än mammor. Variablerna har även olika påverkningsgrad och skiftar i statistisk signifikans beroende på vilken familjepolitisk modell respondenten lever i. Minst påverkan återfinns i den nordiska familjepolitiska modellen, där det finns väl utvecklad universal familjepolitik och mest påverkan går att finna i den östeuropeiska modellen, där det anses ej finns lika väl utvecklad och universell hjälp som i den nordiska modellen.

No description available.

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad är därför ett måste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella såväl som nationella investerare. Den svenska fastighetsmarknaden har länge kännetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning. För att bibehålla transparensen behöver aktörer på fastighetsmarknaden tillräckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade på kvantitativ historisk data är ett verktyg som inte används i stor utsträckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framåt. Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan användas för att prognostisera framtida potentiell värdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras på flertalet multipla regressioner över paneldata. Den mest tillförlitliga modellen har sedan legat till grund för en prognostisering. Resultatet visar att av de tre storstadsregionerna kommer den mest positiva värdetillväxten de kommande åren att ske i Stor-Göteborg. I Stor-Stockholm väntas kontorsfastighetspriserna utvecklas något mindre än för Stor-Göteborg medan prognosen för Stor-Malmö är mer negativ, en möjlig orsak är en stor nyproduktionstakt på orten inom kontorssegmentet.

Spelbranschen har växt och fortsätter att växa i en extremt hög takt. Den höga tillväxteninom spelbranschen lockar allt fler investerare att investera inom området. Trots detökade intresset för spelbranschen och dess tillväxt saknas finansiell forskning inomområdet. Denna studie ämnar därför till att bidra till den finansiella forskningen genomatt undersöka huruvida mikrotransaktioner påverkar svenska spelföretagsaktievolatilitet. Studiens huvudsakliga syfte är att studera huruvida valet av affärsmodellkan påverka företagets aktievolatilitet. Datan som krävs för att utföra denna studie är publik data hämtad från Yahoo Financeoch urvalsgruppens egna kvartalsrapporter. Tidsperioden som studien undersöker är från2014-01-01 till 2021-12-31. För att kunna besvara forskningsfrågan har två olika testerutförts. För varje enskilt företag har ett GARCH-test utförts för att semikrotransaktioners påverkan på enskild nivå, det andra testet är en regressionsanalyssom testar mikrotransaktioners påverkan på aktievolatilitet på hela urvalsgruppen. Resultaten från GARCH-testerna gav endast relevanta resultat för två företag. Att resultaten anses icke relevanta för resterande urval beror på att det krävs variation inomvariabeln mikrotransaktioner för att kunna ge utslag vilket det inte finns i resterandeurval. Ett av de två relevanta företagen gav ett negativt statistiskt signifikant sambandoch ett gav ett icke signifikant samband. Resultatet av regressionsanalysen visar ettpositivt statistiskt signifikant samband för urvalsgruppen mellan mikrotransaktioner ochaktievolatilitet. Slutsatsen som gjordes baserat på dessa resultat var attmikrotransaktionsmodellen kan vara ett mer riskfyllt alternativ för investerare.

Denna undersökning har testat grannskapsplaneringsteorins antagande om den fysiska miljöns påverkan på ett bostadsområdes sociala sammanhållning, för staden Uppsala. Grannskapsplanering som teori var utvecklat under 1900-talet med centrala bidrag från C. Perry, L. Mumford med flera. Genom att välja fysiska strukturer som, i litteraturen ansågs vara centrala i påverkan av sammanhållning, kunde en multipel regressionsanalys utföras. Inom forskningsfältet är synen på denna teori splittrad med resultat som dels visar att miljön har effekt på sammanhållning, dels att den inte har effekt. Trots denna osäkerhet går det, genom att analysera Uppsala kommuns planprogram för Gottsunda, att urskilja förslag som liknar teorin. Resultatet av denna kvantitativa studie blev att fysiska strukturer inte hade någon statistiskt säkerställd signifikans i förklarandet av social sammanhållning för Uppsalas bostadsområden. Detta resultat är intressant på flera sätt då det dels bidrar till ett polariserat forskningsfält men dels också blir intressant i ljuset av kommunens planprogram där ett flertal grannskapsplanerings-liknande förslag kanske inte får den effekt som kommunen hoppas på. Slutligen bör inte studien betraktas som ett slutgiltigt svar på undersökningsobjektet då det finns ett flertal andra möjliga metoder som potentiellt skulle ge andra infallsvinklar, samt att studien innehåller en viss nivå av felkällor vilket gör resultaten mer osäkra och begränsar dess generaliserbarhet.

Ungdomar i åldern 15 till 20 år är gruppen med de flest antal misstänkta för brott. Under de senaste åren har kriminaliteten letat sig allt längre ner i åldrarna. Tre psykologiska konstrukt som har kopplats till kriminellt beteende är personlighetsegenskaperna impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. Det har visat sig att konstrukten relaterar till varandra men trots det så har dessa aspekter tidigare studerats separat i relation till kriminellt beteende. Denna studie ämnar således undersöka personlighetsegenskaperna parallellt och se vilken som kan predicera kriminellt beteende hos ungdomar i åldern 15–20 år. Data samlades in genom en enkät riktade till ungdomar i Sverige och personlighetsegenskaperna analyserades därefter genom en multipel regressionsanalys. Detta för att kunna predicera kriminellt beteende baserat på deltagarnas värden på skalor som mäter impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. I resultatet av den multipla regressionsanalysen framkom att varken sensationssökande eller riskattityd utgjorde signifikanta prediktorer för kriminellt beteende. Däremot identifierades impulsivitet som en signifikant prediktor för kriminellt beteende. För att bidra till en bredare förståelse av orsaken till kriminellt beteende skulle det vara givande för framtida forskning att fortsätta undersöka impulsivitet och dess roll för ungdomar. Att förstå vikten av impulsivitet för kriminellt beteende är relevant för aktörer involverade i brottsförebyggande arbete för att förhindra ungdomars delaktighet i kriminalitet.

Den pågående globala klimatförändringen innebär att vi behöver minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären för att inte äventyra kommande generationers möjlighet att leva på jorden. Där har energieffektivisering blivit allt viktigare för företag för att minska utsläppen av växthusgaser vilket även innebär att man blir konkurrens­kraftig på marknaden.  Genom energieffektivisering minskar man sin förbrukning, vilket också innebär att man spar på förlusterna för transport av energin från produktion till förbrukning, det innebär vinning för miljön, samhäller och företaget. Berendsen är ett företag där effektivisering av sina processer är en ständigt pågående arbete för att spara på miljön och ekonomin. Ett område där det finns förbättringar och besparingar att göra är att undersöka ventilations- och kylsystemet som finns i anläggningen. Kylsystemet används för att kyla tilluften under sommarhalvåret, för att få en bra arbetsmiljö för de anställda. Under den andra halvan av året används kylmaskinen som värmepump för att spara energi. Målet med denna undersökning har varit att besvara frågorna om Advanced process control kan användas för att bestämma om vätskekylaggregatet i ventilationssystemet gör nytta i återvinnings­driften samt om det går att optimera driften av återvinningssystemet. Undersökningen genomfördes med hjälp av linjär regressionsanalys som är ett av flera verktyg i APC. Vidare har studien visat att verktyget i APC är användbar för att optimera driften av en process. / The ongoing global climate change means that we need to reduce greenhouse gas emissions to the atmosphere in order not to jeopardize the ability of future generations to live on earth. There, energy efficiency has become increasingly important for companies to reduce greenhouse gas emissions, which also means becoming competitive in the market. By improving energy efficiency, you reduce your energy consumption, which also means saving on the loss of energy transport from the product to the consumer, which means benefits for the environment, communities and the company. Berendsen is a company in which the efficiency of its processes is an ongoing work to save the environment and the economy. One area where there are improvements and savings to be made is to investigate the ventilation and cooling system that is in the plant. The liquid cooling unit is used to cool the supply air during the summer months, to provide a good working environment for the employees. During the second half of the year, the cooling machine is used as a heat pump to save energy. The aim of this study has been to answer the questions if Advanced process control can be used to determine whether the liquid cooling unit in the ventilation system is useful in the recovery operation and whether it is possible to optimize the operation of the recycling system. The study was conducted using linear regression analysis, which is one of several tools in APC. Furthermore, the study has shown that the tool in APC is useful for optimizing the operation of a process

I ett flertal tidigare studier har samband mellan penningpolitik och aktiemarknaden studerats. Resultaten av dessa har varit tvetydiga och de flesta har gjorts i andra länder än Sverige. I den här uppsatsen studeras sambandet mellan ändringar av reporäntan och aktieindexet OMXS60 på Stockholmsbörsen för att se om det finns ett samband mellan dessa. Utöver detta studeras hur företags kapitalstruktur kan ha en påverkan på det nyss nämnda sambandet, det vill säga om det finns en räntekänslighet kopplat till kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats grundar sig i Modigliani och Millers teorem från 1958. Teoremet beskriver bland annat att avkastningskravet på eget kapital ökar proportionellt med skuldsättningsgraden och att ett företag med hög skuldsättningsgrad påverkas mer av förändringar i skuldräntan än ett företag med låg skuldsättningsgrad. För att undersöka detta användes en regressionsanalys för att analysera finansiell data mellan åren 2006 till och med 2015. Tre dagar kring annonseringen av reporäntans ändring var föremål för analys: dagen innan annonseringsdagen, annonseringsdagen och dagen efter annonseringsdagen. Det resultat som framgick av undersökningen var att det fanns ett signifikant negativt samband mellan reporäntan och aktiekursen dagen innan samt på annonseringsdagen för reporäntan. Det framgick även att kapitalstrukturen påverkade styrkan på det tidigare nämnda sambandet, dock endast dagen innan annonseringen.

En kvantitativ undersökning har genomförts med syftet att undersöka om kulturell inriktning har betydelse för affektiv och kognitiv empati. Studien genomfördes genom en elektronisk enkät via läroplattformen It’s Learning, där urvalet bestod av 250 studenter vid Karlstad Universitet. För att mäta kulturell inriktning användes mätinstrumentet Culture Orientation Scale som mäter vertikal samt horisontell individualism och kollektivism. För att mäta affektiv och kognitiv empati användes The Basic Empathy Scale in Adults (BES-A). Datamaterialet analyserades genom SPSS och två multipla regressionsanalyser utfördes. Resultatet visade att horisontell individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av affektiv empati där 11,6 % av variansen förklarades. Vidare visade resultatet att vertikal individualism och horisontell kollektivism var signifikanta prediktorer av kognitiv empati där 14,8 % av variansen förklarades. Sambandet mellan variablerna diskuteras utifrån tidigare studier och definitioner. Studiens resultat indikerar på att det är specifika karaktäristiska drag inom de kulturella inriktningarna som har ett samband till den empatiska förmågan. Slutsatsen utifrån studiens resultat samt tidigare studier var att kulturell inriktning har betydelse för empatin, om än dock en liten betydelse. / A quantitative study has been carried out with the aim to examine if cultural orientation has significance for affective and cognitive empathy. The study was conducted through an electronic survey via the learning platform It’s Learning, where the sample consisted of 250 students at Karlstad University. To measure the cultural orientation the Culture Orientation Scale was used, which measure degree of vertical and horizontal individualism and collectivism. To measure cognitive and affective empathy the Basic Empathy Scale in Adults (BES-A) was used. The data were analyzed by SPSS and two multiple regression analyzes were. The result showed that the horizontal individualism and horizontal collectivism were significant predictors of affective empathy where 11.6% of the variance was explained. Furthermore, the results showed that vertical individualism and horizontal collectivism were significant predictors of cognitive empathy where 14.8% of the variance was explained. The relationship between the variables is discussed based on previous studies and definitions. The study's results indicate that it is particular characteristic within the cultural orientations that are related to the empathic ability. The conclusion of the study and previous studies was that cultural orientation is important for empathy, however in a small extent.