Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.

No description available.

This paper thoroughly investigates needs and requirements for overhead distribution feeder inspection and develops models to investigate possible relations between short term inspections remarks and outages. The study was conducted in collaboration with Fortum Distribution AB that supplied extensive information about their overhead power feeders concerning both inspection and power outages. The investigated models where lognormal linear model, Poisson generalized linear model and negative binomial generalized linear model. All models were implemented utilizing offset terms to compensate for differences in feeder length and amount of overhead versus underground feeders. The Poisson generalized linear model was rejected at an early stage due to overdispersion and neither of the remaining models fit the data perfectly. There for conclusions were primarily concluded from similarities and differences amongst the models. The results either implicate that maintenance is scheduled sufficiently fast, with respect to short term inspection, to ensure a high system reliability or no relationships between short term inspection and feeder outages exist. Therefore the final conclusion was that maintenance and reinvestment decisions should not be based on short cycle inspection data.

Inom en industri visade det sig i den årliga medarbetamätningen att i påståendet ”Jag är motiverad i mitt arbete” var det en avdelning som hade en stor andel som instämde i påståendet medan på en annan avdelning var det ytterst få som instämde i påståendet. Därför ville företaget få det närmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero på. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av två arbetsgrupper, ta reda på hur de anställdas inställning till arbete generellt, vilka förväntningar de hade på arbete och hur de såg på det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de två arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkät. Det visade sig att skillnaden i motivation troligen kunde förklaras av uppfyllda förväntningar på arbete och av vilken pliktkänsla de anställda hade. Det fanns ett samband mellan upplevda förväntningar och pliktkänsla där, utifrån teorier, upplevda förväntningar påverkar pliktkänslan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hur majoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individ och är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.

This study aims to examine if the modernization losers' thesis is applicable in Sweden today in regards to explaining differences in xenophobia. The material that is being examined is from the Swedish division of the European Social Survey round 7 from 2014. The results show some support for some parts of the theory, but are too complex to be generalized to the population. But the study show that education have a negative correlation with xenophobia, which is significant and therefore reliable. Problems with the study is, however, brought up and questioned and also the applicability of the theory which gives some guidelines to further and more specific studies. / Denna studie ämnar undersöka huruvida teorin om modernitetens förlorare går att applicera på dagens Sverige för att förklara skillnader i grad av främlingsfientlighet. Datamaterialet som undersökts är från den svenska delen av European Social Survey round 7 från år 2014. Resultaten ger visst stöd för delar av teorin, men visar sig alltför komplexa för att kunna generaliseras till populationen. Ju högre utbildningsgrad, desto lägre grad av främlingsfientlighet är dock ett signifikant och tillförlitligt resultat. Det tas också upp problem i såväl studiens genomförande som teorins applicerbarhet och riktlinjer ges för mer specifika studier som bör göras i framtiden.

Denna studie ämnar ta reda på vilka faktorer som leder till att en Initial Coin Offering, ICO, blir framgångsrik ur en investerares perspektiv samt hur detta skiljer sig mot traditionella teknikbolag. Data från 200 ICO:s ligger till grund för studien och med hjälp av binär logistisk regressionsanalys testas ett antal modeller för att avgöra vilka faktorer som påverkar huruvida en ICO blir framgångsrik eller inte. Resultat visar att faktorer kopplade till projektets team inte har någon påverkan på dess framgång. Det som däremot visat sig spela roll är faktorer som marknadstrend under pågående ICO, typ av token som ligger till grund för projektet, huruvida det finns en gräns för hur mycket enskilda individer får investera samt hur stor andel av projektets finansieringsmål som uppnås. Viss påverkan har även projektets ursprungsland, men då endast tillsammans med övriga faktorer, inte på egen hand. Detta resultat skiljer sig mot traditionella teknikbolag främst genom att teamet inte alls har lika stor påverkan på framgång när det kommer till ICO:s.

Denna uppsats handlar om vad som händer med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid två olika stationer i Östersjön när syrgaskoncentrationen förändras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att få svar på dessa frågor använde jag mig av data från SMHI: s databas SHARK. De två stationer som jag analyserat data ifrån är BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa båda stationer ligger i Egentliga Östersjön och har ett vattendjup på 225 m respektive 440 m. De variab-ler som jag använde mig av var syrgashalt och fosfathalt. Tidsperioden var 1992 – 2002. Resultatet visade att fosfathalten ökat under perioden samtidigt som syrgas-halten minskat vid båda stationerna. Det fanns också ett statistiskt signifikant samband mellan minskade syrgashalter och ökade fosfathalter. Fosfors läckage från sedimenten kan varaen intern källa vid syrebrist i djupvattnet. Detta innebär att fosfathalten stiger i djupvattnet när syrehalten minskar. Av detta drar jag slut-satsen att det är viktigt att ta i beaktande denna interna källa av fosfor när man diskuterar Östersjöns övergödningsproblematik.

Kvicksilver är ett av de farligaste miljögifter vi känner till. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens från år 2004. Detta förbud innebär att många laboratorier måste byta analysmetoder. Vid analys av CODCr används kvicksilversulfat för att minska interferens från klorid. Bravikens pappersbruk använder en CODCr-metod som innehåller kvicksilver. Syftet med denna undersökning har varit att ta fram en lämplig metod för att mäta syreförbrukning som ej innehåller kvicksilver vid analysen. Två olika CODCr-analyser har utförts, en med kvicksilver och en utan. Dessa har sedan jämförts med statistiska tester. Resultatet visar att det är en skillnad mellan metoderna. Metoden utan kvicksilver visar signifikant högre värden än metoden med kvicksilver. En linjär regression visade att det fanns ett signifikant samband mellan metodernas resultat. Från den linjära regressionsanalysen har en ekvation mellan metoderna beräknats. Eftersom denna ekvation är beroende av vattnets kemiska sammansättning kan den dock inte appliceras på alla typer av vatten.