Hållbarhet är ett begrepp som har blivit allt mer populärt under senare år och med detta blir efterfrågan på hållbara aktier större. Inom den finansiella världen benämns ofta begreppet hållbarhet i form av ESG vilket står för environmental, social och governance. Områdena representerar kriterier som används för att bedöma olika tillgångars grad av hållbarhet. Eftersom kategorierna inom ESG skiljer sig mellan varandra är det av intresse att analysera dessa enskilt.  Syftet med studien är att analysera E-, S- och G-aktier och dess avkastning i Sverige med hjälp av Fama och Frenchs femfaktormodell för tidsperioden 2010–2019. Portföljer har skapats för respektive område inom ESG för att bedöma deras individuella prestation samtidigt som de jämförs med ett markandsindex. För att analysera avkastning i förhållande till risk har ekonometriska analyser genomförts i form av regressionsmodeller för tidsseriedata samt för pooled tvärsnitts- och tidsseriedata. För att se hur portföljerna har presterat i förhållande till marknaden jämförs de även med indexet OMXS30 med hjälp av framtagna finansiella nyckeltal.  Samtliga av våra regressioner uppvisade positiva men icke-signifikanta intercept. Detta gör att vi inte kan säkerställa ett signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning. Portföljerna erhöll sedan en högre Sharpekvot i förhållande till marknadsportföljen. Detta kan ses som en indikation på att investerare med höga hållbarhetspreferenser kan dra nytta av att investera hållbart. Resultatet från Jensens alfa tyder även på att portföljerna överavkastar gentemot marknaden, däremot kan vi inte konstatera huruvida resultaten från Sharpekvoten och Jensens alfa är signifikanta eller ej. / Sustainablitiy is a relativley new term that, under recent years, has grown to become popular. With the acknowladgement of sustainablitity it has also becom sought-after to invest in sustainable assets. In the financial world sustainability often refers to the term ESG which means environmental, social and governance. The categories represent criteria that is used to determine different assets degree of sustainability. Since the categories of ESG differ from each other it is therefore of interest to analyze them individually.  The aim with this study is to analyze E-, S-, and G-stocks and their return in Sweden while using the Fama and French five factor model during the period of 2010-20219. Portfolios are constructed for each category within ESG to evaluate their individual performance, they are also compared to a market index. Econometric tests are produced to analyze the risk and return of the portfolios through time series and pooled cross section and time series regressions. In order to study how the portfolios perform they are compared with the Swedish market index OMXS30 through produced financial measurements.  The results from the regression tests show positive, but insignificant intercepts for all of the models. Therefore, we cannot ensure a significant relation between sustainability and return. Furthermore, the portfolios received a higher Sharpe ratio than the market portfolio OMXS30. This indicates that investors with strong preferences for sustainability may benefit from buying ESG-stocks. The result from Jensen’s alpha also indicate that the portfolios outperform the market. Although, we cannot establish if the results from the Sharpe ratio and Jensen’s alpha are significant or not.

Partiellt bortfall är en vanligt förekommande felkälla vid statistiska undersökningar. Med partiellt bortfall avses avsaknad av vissa variabelvärden för ett observationsobjekt, något som riskerar leda till förlust av statistisk styrka och skeva parameterskattningar. Ett stort antal metoder har utvecklats för att hantera denna problematik, och syftet med denna uppsats är att undersöka vilken effekt några av dessa metoder har på parameterskattningarna i en logistisk regressionsmodell, och huruvida dessa metoder är lämpliga att tillämpa på aktuellt datamaterial. De metoder som inkluderats i denna studie är complete case analysis, MICE och missForest. För ändamålet simuleras partiellt bortfall av olika omfattningar och under olika bortfallsmekanismer i ett verkligt datamaterial som består av 2987 observationer och fem variabler. Metoderna utvärderas sedan med avseende på normalized root mean squared error (NRMSE), samt genom att undersöka hur de regressionskoefficienter som skattats med de imputerade datamaterialen avviker från de regressionskoefficienter som skattats med det kompletta, observerade datamaterialet. missForest resulterar i lägst NRMSE. I den efterföljande logistiska regressionsanalysen resulterar dock MICE i betydligt lägre bias än missForest. / Missing data is a common problem in research and can lead to loss of statistical power and bias in parameter estimates. Numerous methods have been developed for dealing with missing data, and the aim of this thesis is to evaluate how a number of these methods affect the parameter estimates in a logistic regression model, and whether these methods are suitable for the data in question. The methods included in this study are complete case analysis, MICE and missForest. For the purpose of evaluating the methods, missing values in varying proportions and under different missing mechanisms are generated in a real dataset consisting of 2987 observations and five variables. The performance of the methods is assessed by normalized root mean squared error (NRMSE), and by comparing the regression coefficients estimated using the original, true data set with the regression coefficients estimated using imputed data sets. missForest results in the lowest NRMSE. In the subsequent logistic regression analysis, however, MICE results in considerably lower bias than missForest.

Under de senaste decennierna har Venture Capital marknaden genomgått flera faser av tillväxt och tillbakagång. Fenomenet har uppmärksammats av tidigare forskning som konstaterat att externa drivkrafter är en av de bakomliggande faktorerna till volatiliteten, men där det råder en oenighet kring effekten. Denna studie undersöker hur externa drivkrafter påverkar svenska Venture Capital investeringar under perioden 2007–2021. Syftet är att analysera och förklara hur externa drivkrafter påverkar Venture Capital bolagens investeringsbeteende. Genom regressionsanalyser undersöktes hur IPO, aktiemarknaden, BNP och styrräntan påverkar totala investeringar men även investeringar i de olika faserna (sådd-, uppstart- och senare fasen). Resultaten visar att IPO är den mest betydelsefulla drivkraften som påverkar Venture Capital investeringar positivt i alla faser. Effekten blir allt större ju mognare bolaget är, eftersom eventuell exit ligger närmre i tiden. Vidare indikerar resultaten på att en positiv aktiemarknad påverkar investeringar negativt, men där signifikans endast påvisades i såddfasen. Förvånande är att både BNP och styrräntan har en icke signifikant negativ inverkan på Venture Capital investeringar. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att externa drivkrafter har varit en bakomliggande orsak till de stora fluktuationerna i VC-investeringarna. IPO-marknaden har störst inverkan eftersom drivkraften är direkt hänförbar till investeringsprocessen. Studien är viktig för att förstå vad som driver Venture Capital investeringar och resultaten kan vara till nytta för såväl entreprenörer i behov av finansiering och politiska beslutsfattare som strävar efter att bibehålla en gynnsam investeringsmiljö. / Over the past decades, the Venture Capital market has undergone several phases of growth and decline. This phenomenon has been acknowledged by previous researchers who have identified external drivers as an underlying factor of volatility, although the results differ. This study examines how external determinants influence the Swedish Venture Capital investments during the period 2007-2021. The aim is to analyze and explain how external determinants drive Venture Capital investments. Regression models were conducted to investigate how IPO, Stock market, GDP, and Interest rate affect both total investments and investments in different stages (seed, startup, and later stages). The results show that IPO is the strongest driver, positively affecting Venture Capital investments in all stages. The impact becomes greater as the company matures, since a potential exit is closer in time. Furthermore, the results indicate that a positive stock market has a negative impact on investments, although significance was only observed in the seed stage. Surprisingly, GDP and interest rate have a non-significant negative impact on Venture Capital investments. It can be concluded from this study that external determinants have been an underlaying cause of the fluctuations in Venture Capital investments. The IPO market has the greatest impact since it is directly related to the investment process. This study is important for understanding the drivers of Venture Capital investment, where the results can be useful for both entrepreneurs in need of financing and policymakers aiming to maintain a favorable investment environment.

Since Emile Durkheims work “Le suicide” (1897) there has been a long tradition of trying to find the most fitting relationship between suicide and economy. One case which has been omitted is Sweden during the interwar period, 1919-1938. The interwar period in Sweden makes for an interesting case study due to several reasons. Sweden is experiencing rapid growth and urbanization but is also enduring two of its deepest recessions at the same time. The following essay aims to examine specifically this case with the use of three different theories on how the economy affects the suicide rate. The main method used is a multiple regression with descriptive data as a complement. The results of the essay show that the most probable relationship for this period is that of a countercyclical one. Although the results show there is a slight tendency for procyclical relationships as well. Therefore, a non-linear relationship might not be out of the question. To give a more definitive answer, one would most likely have to examine longer timeseries in the future.

Varje år delar aktiebolag i Sverige ut stora summor pengar i formav aktieutdelningar. Storleken på ett företags utdelningar anses blandmånga aktiesparare vara en viktigt faktor då de avgör om de ska köpaaktier i företaget. Det är ett stort beslut för ett företag när de bestämmervilken utdelning de vill ge, och det är ett beslut som tvingar företagetatt ta hänsyn till många faktorer. En stor utdelning kan göraföretagets aktier mer attraktiva, men leder till att företaget har mindreeget kapital att använda för exempelvis produktutveckling och andrainvesteringar. I detta examensarbete inom matematisk statistisk görsen multipel linjär regressionanalys för att modellera direktavkastningen,d.v.s. utdelning dividerat med aktiekurs, för stora svenska företagverksamma inom fastighet och finans (FF); teknologi, hälsa och telekom(THT) och industri. En regressionsmodell gjordes för vardera avdessa tre företagsgrupper, och statistiska test utfördes för att bedömahur bra dessa modeller beskriver relationen mellan direktavkastningoch de företagsvariabler som användes som förklarande variabler. Studiensresultat visar att regressionsmodellen som gjordes för företag inomfastighet och finans är bättre än de som gjordes för industri ochteknologi, hälsa och telekom.

Small and medium-sized enterprises (SMEs) have long been considered the backbone in any country’s economy for their contribution to growth and prosperity. It is therefore of great importance that the government and legislators adopt policies that optimise the success of SMEs. Recent concerns of an impending recession has made this topic even more relevant since small companies will have greater difficulty withstanding such an event. This thesis will focus on the effects of macroeconomic factors on SMEs in Sweden, with the usage of multiple linear regression. Data was collected for a 10 year period, from 2009 to 2019 at a monthly interval. The end result was a five variable model with an coefficient of determination of 98%. / Små- och medelstora företag (SMEs) har länge varit ansedda som en av de viktigaste komponenterna i ett lands ekonomi, främst för deras bidrag till tillväxt och framgång. Det är därför mycket viktigt att regeringar och lagstiftare för en politik som främjar SMEs optimala tillväxt. Flera år av högkonjunktur och oro över kommande lågkonjunktur har gjort detta ämne ytterst relevant då små företag är de som kommer att drabbas värst av en svårare ekonomisk tillvaro. Denna rapport använder multipel linjär regression för att utvärdera effekterna av olika makroekonomiska faktorer på SMEs i Sverige. Data har insamlats månadsvis för en 10 årsperiod mellan 2009 till 2010. Resultatet blev en modell med fem variabler och en förklaringsgrad på 98%.

Amongst the great numbers of companies being listed on the stock exchange, one type of company stands out from the rest. Known as Unicorns, these companies are valued at $1 billion or more before they are even acquired or listed on the stock market. In order to understand why some of these companies perform well on the stock exchange, this thesis attempts to find the driving factors of stock price growth using multiple regression analysis. The results are two different models that can be used by investors considering investing in this type of company. The first model consists of the increase of a company’s total costs, research and development costs, total assets and number of employees. This model is likely to be useful when investing in companies operating in the tech industry as they typically have high research and development costs. The second model consists of a company’s increase in marketing costs, return on invested capital and number of employees. When considering investing in companies that have a large amount of marketing costs, such as companies operating in the retail industry, this model is likely to serve a better purpose. The models are however not accurate enough to solely be relied upon when deciding if and how much to invest but should rather be used as pointers on whether a company will increase in value after the first day of trading. / Bland den mängd företag som listas på börsen, är det en typ av företag som sticker ut från mängden. De kallas för Unicorns och är värderade till över en miljard dollar innan de köps upp eller börsnoteras. För att förstå varför vissa av dessa företag presterar så bra på börsen, försöker man i denna rapport hitta de drivande faktorerna för aktieprisutveckling genom multipel regressionsanalys. Det resulterade i två olika modeller som skulle kunna nyttjas av investerare som överväger att investera i denna typ av företag. Den första modellen bestod av tillväxten av ett företags totala kostnader, forskning- och utvecklingskostnader, totala tillgångar och antalet anställda. Den här modellen skulle kunna vara användningsbar när man överväger att investera i företag som verkar inom teknologisektorn, då dessa företag investerar mycket pengar i forskning och utveckling. Den andra modellen bestod av tillväxten av ett företags marknadsföringskostnader, avkastning på investerat kapital och antalet anställda. I situationer där man överväger att investera i företag som har stora marknadsföringskostnader, som företag som verkar i detaljhandel, är denna modell förmodligen mer användbar. Modellerna är dock inte korrekta nog för att fullständigt lita på vid ett beslut om och hur mycket man ska investera, utan bör istället användas som en fingervisning för om företaget kommer stiga i värde efter första handlingsdagen på börsen.

When a publicly traded company changes CEOs, the stock market will react in either a positive or negative way. This thesis uses multiple regression analysis to investigate which characteristics of the personal profile of the new CEO that might evoke positive or negative reactions from the stock market, both on one-day and one-year time perspectives. The mathematical results are compared to professional opinions regarding what defines an optimal CEO. The inefficiency of the financial markets and complexity of stocks make the mathematical results mostly insignificant. The only correlations found were a positive correlation for highly paid CEOs and a negative correlation for insider recruitment. The thesis concludes that an optimal CEO is defined by its leadership abilities, not by its personal profile. / När ett börsnoterat företag byter VD kommer aktiemarknaden att reagera på ett positivt eller negativt sätt. Denna uppsats använder multipel regressionsanalys för att undersöka vilka egenskaper hos den nya VD:n som kan framkalla positiva eller negativa reaktioner från aktiemarknaden, både på en dags och på ett års tid. De matematiska resultaten jämförs med professionella åsikter om vad som definierar en optimal VD. De ineffektiva egenskaperna hos den finansiella marknaden kombinerat med aktiers komplexitet gör de matematiska resultaten till stor del insignifikanta. De enda korrelationerna som hittades var en positive korrelation för högt betalda VD:ar och en negativ korrelation för internt rekryterade VD:ar. Uppsatsen drar slutsatsen att en optimal VD definieras av sina ledarskapsförmågor och inte av sin personliga bakgrund.

Den svenska kontorsmarknaden har under senare år drivits mot rekordhöga hyror och lågadirektavkastningskrav. Drivkraften i utvecklingen har varit gynnsamma makroekonomiskaförhållanden med bland annat negativ reporänta. Denna studie syftar till att undersöka ivilken grad utvecklingen av direktavkastningskrav i tre svenska storstäder, Stockholm,Göteborg och Malmö kan förklaras av makroekonomiska förändringar. Intressant är även hurde olika städerna förhåller sig till varandra och utvecklingen i ekonomin. Frågeställningensätts i ett mer generellt sammanhang, där marknads- och fastighetspecifika faktorerutelämnas.Med stöd av empiriska studier och ekonomiska teorier, som bland annat 4Q-modellen,angrips frågeställningen genom ett urval av makrovariabler, bearbetning av data ochgrundläggande statistiska beräkningar. Dem utvalda makrovariabler är: KPI, Reporänta,Statsobligationer 10 år, BNP, Arbetslöshet och OMXS30. Korrelationsberäkningar och linjäraregressionsmodeller är centrala verktyg i det kvantitativa arbetet. De statistiskaberäkningarna utförs både med och utan tidsförskjutningar på direktavkastningskravet motmakrovariabler. På så vis beaktas fastighetsmarknadens tröghet och cykliska natur.Resultatet, som ligger i linje med tidigare studier, visar att valda makroekonomiska variableroftast inte är tillräckliga för att förklara rörelsen i direktavkastningskravet. Inte heller påvisasnågon påtaglig skillnad städerna emellan. Resultatet vittnar om värdet av mängd data ochurvalet av oberoende variabler vid en regressionsanalys. Däremot påvisas ett tydligtsamband mellan utvecklingen av direktavkastningskravet och de utvalda makrovariablerna. / The Swedish office market has over the last couple of years developed into a state of recordbraking prime rents at an all-time high and cap rates at an all-time low. The force ofdevelopment has been the favorable macro-economic conditions. This study aims toexamine to what extent the development of cap rates of offices in Sweden’s three largestcities, Stockholm, Gothenburg and Malmo can be explained by macro-economic changes. Apoint of interest is how these cities relate to each other and the economy. The issue is put ina generical state where factors specific to the markets get left out.With the support of empirical studies and economic theories, such as the 4Q model, theissue is worked by a selection of macro variables by processing of data and basic statisticalcalculations. The selected macro variables are: CPI, Repo rate, Government bonds 10years, GDP, Unemployment and OMXS30. Correlation calculations and linear regressionmodels are central tools in the quantitative work. The statistical calculations are performedboth with and without time lags on the cap rates for macro variables. In this way, the inertiaand cyclical nature of the property market are considered.The result, which is in line with previous studies, shows that the movement of cap rates overtime often can’t be explained only by macro-economic variables. Furthermore, it shows thatthere is no palpable difference between the cities when it comes to development of caprates. The result shows the importance of the multitude of data and the selection of variableswhen performing a regression analysis. With this said the study does demonstrate aconnection between the development of cap rates and the chosen macro variables.

Denna uppsats ämnar undersöka och synliggöra samband mellan bakgrundsegenskaper och elevmobilisering inom ramen för samverkansavtalet Fritt Sök i Skåne och västra Blekinge. Fritt Sök innebär att elever inom samverkansområdet har möjlighet att söka sig till gymnasiala utbildningar inom samtliga kommuner som ingår i avtalet, och samtidigt prioriteras i första hand oberoende av var de befinner sig innanför samverkansområdets gränser. Enligt Skånes Kommuner syftar avtalet till att möjliggöra för elever att i särdeles stor utsträckning få sitt gymnasieval tillgodosett och därmed bidra till en effektiviserad och kvalitativ process för gymnasievalet. Baserat på tre årskohorter, 1998, 1992 respektive 1987, synliggörs förflyttningen i samband med gymnasievalet utifrån urvalets geografiska rörelsemönster baserat på elevernas bakgrundsegenskaper och bakgrundskaraktäristik. Detta genomförs genom att digitalt kartlägga förflyttningen hos urvalen från de respektive kohorterna i samband med gymnasievalet, samt genom en regressionsanalys för att utvärdera vilka samband de olika bakgrundsvariablerna kan antas ha med elevmobiliteten. Resultatet av denna analys indikerar att förflyttningen innan och efter implementeringen av Fritt Sök är kraftigt centrerad kring de större kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund. Detta återspeglas både av elevupptaget från de kommuner som befinner sig i nära anslutning till dessa, och med att elever förflyttar sig över långa avstånd i syfte att påbörja sin gymnasieutbildning i anslutning till dessa kommuner. Vidare indikerar resultaten att elevmobiliseringen, efter implementeringen av Fritt Sök, tenderar att vara mer tilltagande hos elever födda i Sverige. För perioden innan Fritt Sök uppvisas detta samband igen, men även att skolprestationer i form av ett högre meritvärde leder till en ökad tendens att flytta mellan skolkommuner i samband med gymnasievalet. Slutligen indikerar denna uppsats att det finns en vidare anledning att studera de faktiska effekterna av Fritt Sök utifrån elevernas möjlighet till mobilisering och baserat på hur rörelserna till och från olika kommuner inom samverkansområdet realiseras i praktiken.