En gren inom statistikteorin är den så kallade Regressionsanalysen där man studerar hur data från exempelvis ett stickprov kan anpassas till en graf. Skrivandet av denna uppsats har haft som syfte att studera några av de metoder som finns att tillgå vid bestämning av de ingående parametrarna i de enklare fallen av regression. Dessutom ges i de avslutande kapitlen exempel på den del inom regressionsanalysen som kallas Styckvis Linjär Regression eller Piecewise Linear Regression. / Presentationen är redan avklarad den 26 april 2010 kl. 11.30

I uppsatsen studeras den svenska arbetstidens utveckling mellan 1960 och 2014, en tidsperiodsom enligt Schön ungefär motsvarar en strukturcykel. Med hjälp av regressionsanalysundersöks förhållandet mellan den svenska årsarbetstiden och variablerna BNP,arbetsproduktivitet, arbetslöshet och löneandel, för att se vilka faktorer som i högst gradsamverkar med förändrad arbetstid. Syftet är att se om det finns statistiskt stöd förmaktresursteorin och/eller synen att förkortad arbetstid är en konsekvens av ekonomiskutveckling. Resultatet visar att det inte finns stöd för att svensk arbetstid påverkats avmaktresursfördelningar, samtidigt som det höga statistiska sambandet mellan årsarbetstid ochBNP och arbetsproduktivitet indikerar att arbetstid och ekonomisk utveckling samverkar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till invandringens inverkan på Sveriges ekonomi samt huruvida attityder till invandring har ett samband med arbetslöshet. Vidare är syftet att undersöka huruvida dessa attityder förändrats över 10 års tid genom att jämföra tidpunkterna 2004 och 2014. Med teorier och tidigare forskning som utgångspunkt formulerades tre hypoteser. Uppsatsen utgår ifrån att personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Det antas även att personer som anser att invandring har en bra inverkan på landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Därutöver antas att personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Datan som vi har utgått ifrån är European Social Survey (ESS). För att kunna genomföra studien har multipla linjära regressionsanalyser utförts i SPSS statistics version 24. Resultatet tyder på ett positivt signifikant samband mellan synen på Sveriges ekonomi och attityder till invandring. Analysen visar även ett positivt signifikant samband mellan invandringens inverkan på landets ekonomi och attityder. Vidare visade det sig att arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med sysselsatta 2014 men inte 2004. Sambandet var dock inte signifikant. De generella slutsatserna som kan dras är att arbetslöshet, såsom den är mätt i denna studie, inte kan förklara attityder till invandring. Å andra sidan kan synen på landets ekonomi samt synen på invandringens inverkan på ekonomin förklara en del av attityderna.

Kvinnor har historiskt sett varit underordnade män och så sent som i början av förra seklet hade de till exempel ingen egen rösträtt eller rätt till högskoleutbildning. Att ansvara för barn och hem ansågs länge vara kvinnors enda funktion. I det moderna Sverige är majoriteten kvinnor självständiga och heltidsarbetande, men ofta fortfarande med ett stort ansvar för det obetalda arbetet (så kallade dubbelarbetet). I studien undersöks det för om det finns några skillnader mellan kvinnor som har hemmavarande barn och kvinnor utan hemmavarande barn avseende på hur ofta de träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Vi vill bidra till ökad förståelse för i vilken mån hemmavarande barn påverkar sin mors möjligheter till att upprätthålla sina vänskapsrelationer, framförallt då goda sociala relationer har visat på positiv inverkan på hälsa och livskvalitet. Studien baserar på empiriskt material från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU) som undersöks i en kvantitativ analys med hjälp av korstabeller och linjära regressionsanalyser. Vårt slutliga urval består av 1532 kvinnor. Teoriavsnittet behandlar socialt kapital och genus i förhållande till hushållens tidsanvändning och föreställningar på moderskap, detta på grund av att historien presenterar kvinnor som en grupp med mindre rättigheter utanför hemmet och mer skyldigheter innanför hemmet. Avsnittet följs av tidigare forskning som berör vänskapsförbindelser, tidsanvändning och tidspress. Utifrån teori och tidigare forskning konstruerades fyra hypoteser som ligger till grund för de vidare analyserna. Resultaten visar att det är andra faktorer utöver att endast ha hemmavarande barn som påverkar hur ofta kvinnor träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Att ha yngre barn i hushållet under 10 år, ökad ålder, dålig hälsa och att vara sammanboende med någon var faktorer som inverkade på kvinnors möjligheter att upprätthålla kontakten med vänner. Vidare framkom det att det var vanligare att ha telefonkontakt med vänner snarare än att träffa vänner personligen, vilket kan antas bero på den flexibilitet som denna kontaktform medför. Slutligen framförs förslag till vidare forskning inom området för tidsanvändning, med fokus på socioekonomiska grupper för att bidra till förståelse för de klyftor som finns mellan olika samhällen.

En gemensam målsättning för kollektivtrafikoperatörer är att effektivisera trafiken samt att generera fler och nöjdare resenärer. Arriva Sverige AB bedriver buss- och spårvagnsverksamhet åt Storstockholms Lokaltrafik (SL) i Stockholmsområdet och precis som övriga operatörer inom kollektivtrafik arbetar Arriva mot att öka antalet kollektivt resande. Forskning visar att turtäthet har en stor inverkan på resebeteenden, men i dagsläget saknar Arriva ett systematiskt sätt att internt beräkna den optimala turtätheten. En ökad förståelse för resebeteenden kopplat till turtäthet skulle bidra till ett bättre beslutsunderlag i frågor som rör turtäthet. Denna studie undersöker hur en reducering i turtäthet påverkar antalet resande i Stockholms busstrafik, baserat på sekundärdata tillhandahållen av Arriva. Studien avgränsades i ett första steg till busstrafik tillhörande E20-avtalen och i ett andra steg till busstrafik i Brommaområdet (Västerort). Studien utgick från befintliga teorier och tog en deduktiv ansats. Sambandet mellan den procentuella förändringen i turtäthet och den procentuella förändringen i antal resande undersöktes med multipel linjär regression och resulterade i en skattning på produktionselasticiteten. Dataunderlaget bestod av VBP-data (statistik över antalet verifierade betalande passagerare), baserat på SL accesskortsvalideringar. För att besvara frågeställningen undersöktes två delfrågor, varav den ena utredde effekten av en reducering i turtäthet och den andra huruvida effekten av en reducering är densamma vid lågturtäthet som vid hög turtäthet. Resultatet visade på att ett linjärt samband mellan en reducering i turtäthet och en förändring i antal resande existerar. De framtagna regressionsmodellerna hade låga förklaringsvärden (0,1818 och 0,1857) och kunde inte förklara det exakta sambandet. Andra icke-linjära samband kunde inte uteslutas på grund av det begränsade antalet bussturer och den låga variation i turtäthetsförändringar. Produktionselasticiteten för det studerade datasetet skattades till 0,3886. Vid införandet av en dummyvariabel för hög turtäthet skattades produktionselasticiteten till 0,4546. Regressionskoefficienten för dummyvariabeln antog värdet 0,0779. Resultatet tyder på att en reducering i turtäthet påverkar antal resande i högre grad vid låg turtäthet än vid hög turtäthet. Skattade värden på produktionselasticitet ligger i spannet av skattade värden i tidigare forskning. Detta är en indikation på att resultatet, och därmed insamlat VBP-data, är relevant för analys av produktionselasticitet. / Public transport operators strive to increase efficiency in public transport services and to increase the number of travelers. Arriva Sverige AB conducts bus and tram services in the Stockholm area for Storstockholms Lokaltrafik (SL) and like other operators in public transport Arriva aims to increase the number of passengers. Previous studies show that bus service frequency has a great impact on travel behavior. However, as of today Arriva does not have a systematic method to internally calculate the optimal bus service frequency. Hence, it is in the interest of Arriva to better understand what impact service frequency has on travel behaviour. This study investigates the effect of a reduction in service frequency with respect to the number of travelers in Stockholm bus traffic. The study was based on secondary data provided by Arriva and was limited to only consider bus traffic in the E20-agreements. Furthermore, the study was limited to the area Bromma. The study is based on existing theories and took a deductive approach. The aim of the study was to analyze what effect a reduction in bus service frequency has on the number of passengers and to find other external factors that have an impact on the number of people travelling by bus. The chosen method was multiple linear regression. The study resulted in an estimation of the product elasticity by studying the relationship between the percentage change in service frequency and the percentage change in number of travelers. The data set consisted of VBP-data (statistics of verified paying passengers), based on SL access card validations. In order to investigate the research question of this study two sub questions were formulated; one investigating the effect of a reduction in service frequency and one investigating whether the effect of a reduction is the same at low and high service frequency. The study shows that a linear relationship between a reduction in bus service frequency and the number of passengers exists. The R-squared values of the developed regression models are low (0,1818 and 0,1857) and could not explain the exact relationship. The production elasticity of the selected data set was estimated to 0.3886. However, the study could not disprove the existence of nonlinear relationships due to the limited number of buses included in the study and the low variation in service frequency. With the inclusion of a dummy variable for high service frequency the production elasticity was estimated to 0.4546 and the regression coefficient for the dummy variable was 0.0779. This suggests that a reduction at low service frequency has a greater effect on the number of travelers than a reduction at high service frequency. Furthermore, this indicates that the result, and thereby collected VBP-data, is relevant for analysis of production elasticity.

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies, Novus, in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two opposing theories on social capital and institutional trust: one  by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either trust among students or trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students’ social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioural pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analysing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analysed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not, which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Nor social capital correlate in a significantly way with students behavioural pattern in this study.

The work examines geographical variations of bicycle use in Trondheim municipality with the aim to create an understanding of what influences the use of bicycles and explain the geographical travel pattern for cycling. The work focuses on the how physical structures generates different transports effects. Where bicycle travels in Trondheim municipality are undertaken is described by using network analysis in ArcGIS, based on aggregated data from the travel habit survey (RVU) in 2009/2010. Trondheim municipality is divided into smaller geographical units (zoner) whose characteristics are described by 19 variables, categorized into 6 groups; Distance, Land use, Topography, Bicycle Facilities, Road characteristics and Demographic factors. By linear regression analysis in SPSS and ArcGIS Spatial Analyst, an explanatory model is elaborated. The variables distance to the regional center, workplace density, percentage separate bike paths and hilly terrain explains 78 percent of where cycle journeys are undertaken. Single variable with the highest explanatory power is degree of separate bicycle paths, which highlights the importance of infrastructure investment for bicyclists. Based on the result, recommendations are given on improvements of the bicycle routes in Trondheim, followed by a discussion of strategies for planning cycle routes.

Agentteorin behandlar förhållandet mellan två parter, till exempel en leverantör (agent) och en kund (principal), med fokus att bland annat hitta det mest effektiva kontraktet. Trots att relationen regleras av ett kontrakt kan det uppstå situationer där agentens agerande inte behöver ligga i linje med principalens intressen. Detta har att göra med de olika antagande som agentteorin bygger på till exempel syn på risk, maximering av egennytta och värdet av information. Denna problematik är av relevans vid materialpåfyllnadsstrategier. En kundinitierad påfyllnadsstrategi kännetecknar en traditionell inköpsprocess initierad av kunden. Ytterligare ett exempel av en påfyllnadsstrategi är leverantörsstyrda konsignationslager. Påfyllnadsstrategin innebär att leverantören sköter påfyllnaden av kundens lager och att leverantören även står för lagerförda produkters kapitalbindning. Till skillnad mot en kundinitierad påfyllnadsstrategi förändrar denna strategi grunden för samarbetet mellan parterna där leverantörens möjligheter att styra påfyllnadsprocessen är betydligt större. Detta kan teoretiskt sett förändra hur olika faktorer påverkar lagernivå. Det är därför av intresse att undersöka om samma faktorer som påverkar lagernivåer för kundinitierad påfyllnadsstrategi även påverkar leverantörsstyrda konsignationslager. Syftet med denna rapport är att undersöka hur produktionsledtid, förbrukning och volatilitet i efterfrågan med hänsyn till geografiskt avstånd påverkar lagernivån för leverantörsstyrda konsignationslager. För att besvara frågeställningen har en regressionsanalys av typen Fixed Effects Generalized Least Squares med lagged dependent variable använts. Från analysen fastställs statistiskt signifikanta samband mellan produktionsledtid och lagernivå samt mellan förbrukad mängd produkter och lagernivå. Det konstateras att en ökning av produktionsledtid ökar lagernivåer och att en högre förbrukning av produkter minskar lagernivåer. För volatilitet i efterfrågan med hänsyn till geografiskt avstånd uppnås inget statistiskt samband och därför kan inga vidare slutsatser dras för denna variabel.

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide.. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two oposing theories on social capital and institutional trust: one by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either students trust nor trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioral pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analyzing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analyzed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Neither social capital correlate in a significantly way with students behavioral pattern in this study.

Uppsatsen handlar om människors politiska tillit i Spanien under den ekonomiska krisens första skede 2008. Spanien var ett av de länder som drabbades hårdast och tvingades till krislån från EU med åtstramningspolitik som följd. Människor försattes i arbetslöshet och bostadskris. Uppsatsen undersöker om den ekonomiska krisen innebar en förändring i individers politiska tillit. Dessutom kontrolleras om det finns en särskild effekt från exponeringen av den ekonomiska krisen, beroende på individers inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Data är hämtad från European Social Survey (ESS), enkätstudie utförd i Spanien 2008. Resultaten analyseras genom multipel regressionsanalys och interaktionsanalys. Studien fann inget stöd för att exponeringen av den ekonomiska krisen under den valda tidsperioden, hade en påverkan på människors politiska tillit i Spanien. Dessutom finnes ingen enskild effekt på människors politiska tillit från exponeringen av den ekonomiska krisen beroende på deras inkomst, utbildning och skattning på den politiska vänster-höger-skalan. Uppsatsen använder teorier om politisk tillit och dess relation till ekonomisk förändring.