<p>Ohälsa och sjukskrivningar är ett stort problem i vårt samhälle och fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer har samband med antalet sjukskrivningar. Dessa har under 1990-talet försämrats för de offentligt anställda och särskilt de psykosociala arbetsproblemen har ökat.</p><p>Studien är av kvalitativ art och genomförd med hjälp av intervjuer med tre arbetsledare med avsikt att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar arbetssituationen positivt, ger ett friskare arbetsliv och möjligheten att efter sjukskrivning komma tillbaks i arbete. Efter litteraturstudier har vissa centrala teman funnits. Dessa teman som krav och kontroll, socialt stöd, ledarskapets betydelse, arbetsplatsen och återgång i arbete har varit utgångspunkten för intervjuerna.</p><p>Faktorer som respondenterna ansåg vara betydelsefulla för att medarbetarna ska hålla sej friska var en tillgänglig arbetsledare som är positiv och stöttar när det behövs. En arbetssituation med rimliga krav, positiv attityd till kompetensutveckling och där medarbetarna är delaktiga i de beslut som fattas är hälsofrämjande. Socialt stöd i olika former är viktigt för att medarbetarna ska ha en bra arbetssituation. Fysiska och sociala aktiviteter ger en vikänsla som fungerar som socialt stöd och är tillsammans med trivsel och arbetsglädje viktigt för att medarbetarna ska må bra. Ett gott socialt stöd är svårt att uppnå på stora enheter eller när arbetsledaren och medarbetarna inte träffas så ofta. En fungerande kommunikation och ett gott samarbete mellan medarbetare – chef – människorna de arbetar med och känslan av att ha ett meningsfullt arbete upplevdes också som en viktig hälsofrämjande faktor.</p><p>Den viktigaste faktorn för att medarbetarna lättare ska komma tillbaks efter sjukskrivning var enligt respondenterna att kontakten hålls med de sjukskrivna under sjukskrivningstiden. Även ett positivt förhållningssätt upplevdes ha stor betydelse.</p>

<p>Syftet med denna uppföljning var att ta reda på vilka upplevelser som några tidigare deltagare har av ROS-projektet i Malung (ROS är en förkortning av FAROS), ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vi ville se om den hjälp deltagarna fått har påverkat hur deras liv ser ut idag, en tid efter projektet. Det finns många arbetslösa som är sjukskrivna och kan behöva extra hjälp för att komma vidare. För att förhindra att individerna ”faller mellan stolarna” finns idag många olika samverkansprojekt, med olika samhällsaktörer inblandade. I de allra flesta fall står Arbetsförmedling och Försäkringskassa som huvudaktörer.</p><p>En kvalitativ metod har använts i form av en intervjustudie med sju individer som varit deltagare i ROS. Resultatet som vi fått fram pekar på att ett samverkansprojekt som detta är av stor betydelse för individerna. Det har gjort att deltagarna fått ett bättre självförtroende och lett till att de vågat pröva nya vägar för att komma ut i arbete igen.</p>

<p>De senaste årens höga sjukskrivningstal hänger till stor del samman med</p><p>stressrelaterad ohälsa. Specifik kunskap om arbetsträning för individer med</p><p>en stressrelaterad diagnos ur ett individperspektiv saknas. Syftet med denna</p><p>studie var att undersöka upplevelsen av arbetsträning som arbetslivsinriktad</p><p>rehabiliteringsåtgärd hos individer med en stressrelaterad diagnos. En</p><p>kvalitativ studie genomfördes och genom intervjuer med fyra personer som</p><p>varit sjukskrivna längre än sex månader för en stressrelaterad diagnos, som</p><p>arbetstränat och som sedan återgått till arbete har upplevelsen av</p><p>arbetsträning hos dessa fångats. Genom en innehållsanalys analyserades och</p><p>tolkades intervjusvaren. Resultatet visade att individerna upplevde att de</p><p>själva drivit på rehabiliteringsprocessen. De upplevde till viss del att det</p><p>saknas kunskap och kompetens bland berörda aktörer. Några av de faktorer</p><p>som de upplevde vara av betydelse för att arbetsträningen ska bli lyckad var</p><p>byte av arbetsmiljö, ett bra bemötande, förståelse från omgivningen, stöd för</p><p>personlig utveckling och en känsla av att det finns nya möjligheter för</p><p>individen i arbetslivet. Detta är faktorer att beakta vid individers</p><p>arbetsträning efter en stressrelaterad diagnos. Förändringar i organisationen</p><p>kring rehabilitering kan stärka dessa faktorer och kanske öka individers</p><p>möjlighet att återgå till arbete efter en stressrelaterad diagnos.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Att drabbas av kroniska whiplashassocierade besvär kan innebära olika former av funktionshinder som påverkar patientens livskvalitet. Grad av påverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring av</p><p>det dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanställdes och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att; smärta, självkänsla, copingstrategier och yttre omständigheter hade betydelse</p><p>för patienternas redogörelse av hur det dagliga livet påverkades. En komplexitet förelåg bakom tillståndet kronisk WAD, där ovanstående faktorer kunde antas vara av lika stor betydelse för hur patienten bemästrade det dagliga livet. Slutsatser: För att stödja patienten genom den livsomställning som tillståndet kan innebära krävs omvårdnadsåtgärder som bygger på den enskilda patientens livsberättelse. En omvårdnadsmodell som grundar sig på en utförlig anamnes bör utarbetas i syfte att vidga patientens tillfredställelse i det dagliga livet. Författarna efterlyser även kvalitativ forskning inom området.</p><p>Nyckelord: behovsbedömning, funktionshindrad, patient, rehabilitering, litteraturöversikt</p>

<p>The purpose of this study was to increase the understanding of how patients following cerebral vascular attacks percieve personal Control and their ability to influence the course of their rehabilitation. Specific questions relating to the concept of Health Locus of Control such as perception of personal responsibility and own influences as well as the recognition of the influence of outside phenomena such as faith, luck and divine power were asked for. The empirical findings of this study were based upon semistrucutural interviews with five respondents. The results showed that the respondents efforts, together with the efforts of others were a necessity in successful rehabilitation. The influence of faith or luck on the other hand, was not percieved as a factor for success. In the discussion, the anomalies shown in the study were analysed in relation to Health Locus of Control. These anomalies show how the respondents regulary combine internal and external attributions.</p>

<p>Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att äldre patienter med höftfraktur riskerade att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest och förvirring. Den psykiska hälsan påverkade rehabiliteringen och förekomsten av komplikationer. Avgörande för en god psykisk hälsa var att patienten upplevde någon grad av kontroll över sin situation efter höftfrakturen. Psykisk ohälsa efter frakturen ökade också risken för institutionalisering och mortalitet. Det behövs mer kvalitativ forskning som kan ge en djupare insikt i äldres psykiska hälsa, men också forskning som granskar åtgärder och deras effekt på äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur.</p>

<p>Ett syfte med detta arbete var att belysa och sammanställa befintlig forskning om hur trädgård kan påverka människors hälsa. Ett annat syfte var att beskriva hur en trädgård kan utformas och användas som terapi för personer som är, eller är på väg att bli, långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom. Genom litteraturstudier har information sökts om hur en trädgård kan påverka människors hälsa. Det framkommer att positiva effekter såsom ökat välbefinnande, en känsla av trygghet och meningsfullhet kan erhållas genom rehabilitering i en trädgård. För att trädgården ska fungera som rehabilitering behövs en genomtänkt utformning där det är viktigt att ha kännedom om målgruppen. Särskilt poängteras vikten av att skapa en trygghet i trädgården, sinnesstimulering samt en relativt kravlös plats. Dock handlar det inte bara om utformningen, nyckeln till framgång ligger även i personalen.</p><p>Med hjälp av den information som framkommit i litteraturstudien gjordes ett förslag på hur en trädgård kan utformas för en specifik målgrupp: personer med utmattningssyndrom.</p>

<p>Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.</p><p>Resultat: Skapande aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av skapande aktiviteter – de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna. Deltagande i skapande aktiviteter skapar också glädje, engagemang och motivation. Några rekommendationer kring användandet tas upp. De behandlar individens förutsättningar och miljön. Resultatet framhåller också att det krävs mera forskning inom området skapande aktiviteter inom arbetsterapi.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att få en djup förståelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hälsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jämförelse med andra whiplashskadade. De använda frågeställningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.</p><p>Metod</p><p>Utifrån studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes på en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frågeställningarna besvarats med hjälp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hälsorelaterade livskvalitet.</p><p>Resultat</p><p>De skador som respondenten ådrog hos sig vid olyckstillfället har resulterat i nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvären, speciellt smärtan, påverkar hennes psykiska välmående negativt. Den försämrade ekonomiska situationen samt förändrat socialt umgänge är ytterligare faktorer som påverkat hennes hälsorelaterade livskvalitet. Respondentens upplevelse av sin hälsorelaterade livskvalitet sammanfaller i många avseenden med andra individer med liknande besvär.</p><p>Slutsats</p><p>Smärta verkar vara den mest betydelsefulla enskilda påverkansfaktorn som sänkt respondentens hälsorelaterade livskvalitet mest. Respondentens upplevelse av sin hälsorelaterade livskvalitet kan ge oss en uppfattning om hur en person med whiplashbesvär kan uppleva sin livssituation. Studiens resultat kan användas som hjälpmedel för olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med whiplashpatienter eller patienter som lider av andra kroniska smärttillstånd.</p>

No description available.