Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 23 000 individer av stroke, vilket kan leda till flera funktionsnedsättningar till exempel försämrad balans- och gångförmåga samt fallrädsla. Fysioterapeuter har en betydande roll i rehabilitering, då interventioner bidrar till ökad självständighet och delaktighet. I dagsläget finns ingen överordnad fysioterapeutisk behandlingsstrategi. Rehabilitering kan bland annat bestå av stabilitetsträning, som visats minska posturalt svaj och ge en ökad neuromuskulär aktivering. Redcord® består av träning i slyngor på instabilt underlag, och kan anpassas till individens förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera om fem veckors slingträning i Redcord® var en lämplig behandlingsmetod för att förändra gång- och balansförmåga samt minska fallrädsla hos en individ som insjuknat i stroke för minst tre månader sedan. Metod: Studien var en prospektiv Single Subject Experimental Design med A-B design. Deltagaren var en kvinna i medelåldern, som drabbats av stroke för ett år sedan. Hon tränade två gånger per vecka under fem veckors tid i Redcord®. Utvärderingsinstrument som användes var Kistler 9286BA, Rombergs Test, 10-meters gångtest samt Falls Efficacy Scale - Svensk version. Mätningar skedde vid varje träningstillfälle, förutom Falls Efficacy Scale som genomfördes före och efter interventionsperioden. Resultat: Vid användning av Kistler 9286BA observerades stor variation av data gällande posturalt svaj. Gånghastigheten under 10-meters gångtest minskade men en förändrad gångcykel observerades. Falls Efficacy Scale visade en minskad fallrädsla. Konklusion: En förändrad balans- och gångförmåga har observerats under studien, vilket haft en positiv effekt på fallrädsla, gångkvalitet och tyngdöverföring mot den affekterade sidan. En längre interventionsperiod hade varit önskvärd.

En traumatisk handskada kan påverka aktivitetsutförandet av vardagens sysslor och hindra utförandet av meningsfulla aktiviteter. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att drabbas av en traumatisk handskada och dess konsekvenser för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Studien genomfördes genom kvalitativ metod med intervjuer med nio deltagare. Intervjuerna spelades in, transkriberades och en innehållsanalys genomfördes. Studiens resultat består av fyra kategorier: Nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet, känslor i vardagen, strategier och rehabiliteringens betydelse. Kategorin nedsatt handfunktion och påverkan på aktivitetsutförandet beskriver smärta, nedsatt känsel, greppförmåga och finmotorik och hur det påverkar aktivitetsutförandet. Kategorin känslor i vardagen, beskriver bland annat frustration, isolering, oro/ovisshet och hur detta påverkar den nya livssituationen som de befinner sig i. Kategorin strategier belyser hur den drabbade använder anpassning av aktivitet, stöd från omgivningen men även acceptans, envishet och tålamod för utförandet av meningsfulla aktiviteter. Rehabiliteringens betydelse beskriver hur bemötande, träning och anpassning av rehabiliteringen är viktiga aspekter för återgång till utförandet av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen är att en handskada ger konsekvenser för aktivitetsutförandet på många olika plan. Motivation är en stor drivkraft för den drabbade och det är viktigt att nå acceptans för sin skada, för att kunna utforma nya strategier i utförandet av meningsfulla aktiviteter.   Nyckelord: Arbetsterapi, rehabilitering, aktivitetsutförande, dagliga aktiviteter och handfunktion

No description available.

Bakgrund: Hjärnskakningar är en stor problematik inom ishockeyn och det är beräknat att det sker ungefär 160 hjärnskakningar per 1000 matchtimmar och lag. Inom ishockey är hjärnskakningar tillsammans med knä- och axelskador den vanligaste förekommande skadan. De flesta individer som råkar ut för en hjärnskakning vid idrottsutövande blir snabbt symptomfria. Men cirka 20 procent av de drabbade får långvariga och kvarvarande symptom som kan påverka individens livskvalitet och idrottsutövande. Det svenska fackförbundet, Fysioterapeuterna, rekommenderar rehabilitering och utredning av hjärna, nacke, syn, balans och neuropsykologiska faktorer efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur elitidrottselever på gymnasienivå med inriktning ishockey i norra Sverige upplevde rehabiliteringen från fysioterapeut efter hjärnskakning samt återgång till ishockeyn. Metod: Empirisk-holistisk kunskapsansats har använts i detta arbete och studiens designen är semistrukturerad med en intervjuguide. Totalt har tre deltagare medverkat i studien via intervjuer. Resultat: Innehållsanalysen från de genomförda intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier, betydelsen av stöd under hela rehabiliteringsprocessen, förståelse om komplexiteten av hjärnskakningar och tankar om hjärnskakningens påverkan på framtiden, och åtta underkategorier. Dessa är framtagna genom kondensering och kodning av meningsenheterna från intervjuerna. Konklusion: Hjärnskakningar är komplexa och kräver individuellt anpassad rehabilitering. Stöd från familj och omgivning har visat sig spela en central roll i den drabbade individens rehabilitering samt återgång till idrott.

Höftfraktur är en vanligt förekommande diagnos som medför allvarliga hälsorisker och risk för nedsatt förmåga till aktiviteter i dagliga livet (ADL) för äldre personer. ADL är väsentlig vid arbetsterapi, men det saknas nationella rekommendationer för val av bedömningsinstrument. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga vilka bedömningsinstrument som användes inom aktuell forskning vid bedömning av ADL-förmåga hos patienter över 65 år med höftfraktur. Följande frågeställningar undersöktes: Vilka bedömningsinstrument används och vad kännetecknar dessa instrument? Hur motiverades valet av bedömningsinstrument för äldre personer med höftfraktur? Vilka erfarenheter framkommer vid användningen/tillämpningen av dessa instrument? Vilka psykometriska egenskaper refererades till? Sökningen utfördes i två steg, först en sökning i databaserna Pubmed och Cinahl samt manuellt via referenslistor och i nästa steg söktes information om de inkluderade bedömningsinstrumentens psykometriska egenskaper. Åtta bedömningsinstrument inkluderades och kategoriserades till tre olika grupper; Två av grupperna bedömde grad av oberoende/beroende vid utförande av P- eller I-ADL och den tredje gruppen bidrog till målformulering och ökad delaktighet vid ADL. Resultatet visade att instrumenten var standardiserade och visade god till hög reliabilitet. I de fall validiteten nämndes var den god men orsaken till val av bedömningsinstrument och erfarenhet av dessa redovisades sällan. I studiens diskussion konstateras att syftet med bedömning av ADL-förmåga bör styra valet av bedömningsinstrument och genom att välja flera instrument kan arbetsterapeuten få en bredare och tydligare bild av patientens förmåga. Utifrån studiens resultat föreslås att arbetsterapeuten väljer ett bedömningsinstrument för att bedöma grad av beroende och sedan kompletterar med ytterligare ett instrument som bidrar till målformulering och ökad delaktighet vid ADL.

No description available.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare. Ur resultatet framkom att faktorer såsom socialt stöd och anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider var relevanta. Vidare visade resultatet att den upplevda anställningsbarheten påverkades av en sjukskrivning. Rehabiliteringens utfall var beroende av arbetsgivarens hänsyn till individens resurser och behov. Att tillämpa utbildning i rehabiliteringsprocessen kan öka den anställdes upplevda anställningsbarhet vilket gynnar både organisationen och individen.</p>

<p>Kriminalvårdens vision är att de intagna ska få verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto är "Bättre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens inställningar på kriminalvården (på behandlingsanstalt och frivården) kring påverkande faktorer mot att minska eller motverka återfallsförbrytare, samt om det fanns någon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade åtta individer från kriminalvården och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger på teorier från Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att använda förförståelsen i tolkningsprocessen. Det empiriska materialet sätts i relation till olika kategorier såsom prisonisering, rehabilitering, stigmatisering och återfall. Det studien huvudsakligen kom fram till var att individens motivation är en avgörande faktor och att personalen endast är ett verktyg i processen.</p>

No description available.