Med hjälp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det här har påverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebär att arbetet blivit mer självständigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna på arbetsplatsen minskar. Studier visar även på utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssätt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det påverkar resultatet för organisationen framhållits som väsentlig att studera. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjälpa till och känna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnå människans behov av en känsla av samhörighet, personligt värde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv. Målet är att studien ska bidra med kunskap om hur ledarskapet kan tillämpas för att tillfredsställa medarbetares behov samt för att främja trivsel, engagemang och produktivitet i arbetslivet. Med bakgrund av en teoretisk referensram ämnar studien fungera som underlag och ge råd samt vägledning åt ledare i företag som nu och i framtiden anammar ett mobilt arbetsliv som arbetsform. Studien har en deduktiv ansats och utfördes genom en kvalitativ fallstudie på Microsoft Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från företagets marknads- samt finansavdelning. Studiens slutsatser har dragits genom att tolka och analysera studiens teoretiska referensram gentemot det empiriska materialet. Slutsatserna visar att det mobila arbetssättet uppskattas, men att det nu blir ännu viktigare med uppstyrda fysiska interaktioner. Vi finner att ledare, genom att uppmuntra till sociala aktiviteter, visa uppskattning på såväl individ- som resultatnivå, visa stöd och ge återkoppling på utfört arbete samt skapa möjligheter för medarbetaren att utvecklas kan bidra till att uppnå medarbetares behov. Vi finner att medarbetare i mobila arbetsliv gärna klustrar sig på arbetsplatsen och sitter med samma människor på samma plats varje dag för att uppnå behovet av samhörighet. Studiens rekommendationer är att ledare samordnar återkommande sociala aktiviteter såväl inom närmaste arbetsgruppen som i organisationen i stort. För att uppnå behovet av personligt värde rekommenderar vi att ledare främst fokuserar på att ge beröm och feedback personligen snarare än via digitala kommunikationsverktyg. Vad gäller behovet av personlig utveckling rekommenderar vi kontinuerligt inbokade "feedback-möten" för att gå igenom individens personliga mål och utvecklingsmöjligheter.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra. Vi har analyserat vårt material med våra socialpsykologiska teorier, George Mead, Moira Von Wright och Johan Asplund. Resultatet från analysen visar även att en viktig del är att pedagogerna växelverkar mellan sitt eget och barnets perspektiv, att det sker en dialog mellan pedagoger och barn och att barnen i en omgivning där de bemöts av äkta gensvar stimuleras till självmedvetenhet. Sålunda är vår slutsats att montessoripedagogernas bemötande stimulerar ett mer relationsorienterat perspektiv.

Det finns olika former av ledare och de leder på olika sätt. Sättet att leda på definieras som ledarstil. Ett uppgiftsorienterat ledarskap innebär att en ledare motiveras av bra resultat och att uppnå uppsatta mål. Att leda relationsorienterat innebär att ledaren motiveras av att skapa goda relationer på arbetsplatsen och bygga en trivsam arbetsmiljö. Under 2000-talet har antalet kvinnliga ledare ökat. Ett typiskt kvinnligt ledarskap kännetecknas av lyssnande och ödmjukhet. Ett manligt ledarskap förknippas med ett strategiskt tänkande och en stark målmedvetenhet. Det vi vill undersöka i denna rapport är om könet på ledaren har någon inverkan på deras ledarstil. Den forskningsfråga vi ställer oss är: Hur skiljer sig kvinnors respektive mäns sätt att leda på? För att få svar på vår fråga har vi intervjuat fyra manliga och fyra kvinnliga formella ledare. Frågor som diskuterats är hur ledaren ser på sitt ledarskap, hur den arbetar och vad den motiveras utav. Genom deras svar har vi dragit paralleller för att skapa oss en bild över skillnaden i kvinnligt och manligt ledarskap utifrån de uppgiftsorienterade och relationsorienterade ledarskapsperspektivet. För att komma fram till en slutsats har vi analyserat våra respondenters syn på ledarskap och kopplat ihop med attributen för de olika ledarstilarna. Slutsatsen vi kunnat dra är att det skiljer sig i kvinnligt och manligt ledarskap.

Studiens syfte är att få kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan påverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot underställda och hur den inre kontexten kan påverka ledarskapseffektiviteten. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats. Studien fokuserar på hur kontexten påverkar, begränsar, förstärker eller styr en organisations avdelningschefer till att använda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgått från är ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler påverkar både ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten påverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende är individuellt. I studien har vi använt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de underställda som mått på ledarskapseffektivitet. Studien visar att i en inre organisatorisk kontext med flertalet substitut för ett uppgiftsorienterat ledarskapsbeteende, kan en relationsorienterad ledarstil vara mer effektiv för att öka engagemang och minska sjukfrånvaron bland underställda. / The purpose of this study is to gain knowledge about how the internal organizational context may affect the first line managers leadership behavior toward subordinates and how the internal context can influence leadership effectiveness. The study was conducted using a qualitative research approach where three department managers and one HR manager in an organization were interviewed. The study focuses on how the context affects, restricts, amplifies or controls an organization's department managers to use a certain kind of leadership style and behavior. The leadership styles we have used in this study is based on a task- and relationship-oriented leadership. The study found that the internal contextual variables affects both the task- and relationship-oriented leadership behavior of the department managers. We have been able to discern that there are individual differences in how the variables in the internal organizational context affects department managers leadership behavior and style. We have used the commitment and level of absenteeism of subordinates as a measure of leadership effectiveness. The study shows that in an internal organizational context with several substitutes for a task-oriented leadership behavior, a relationship-oriented leadership style could be more effective in increasing the level of commitment and reduce the level of absenteeism of subordinates.

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att få fördjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. 114 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 51 påståenden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att samtliga ledarskapsstilar som undersöktes hade ett positivt samband med både kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Path-goal ledarskapet och det relationsorienterade ledarskapet hade ett starkare samband med både kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredsställelse än det resultatorienterade ledarskapet. Resultatet visade dessutom att samtliga undersökta typer av kommunikation hade samband med medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Slutsatsen av den här studien är att det finns ett samband mellan ledarskap, kommunikationen och arbetstillfredsställelse. Resultatet stämmer väl överens med aktuell forskning.

Titel: Hur arbetar ledare med kommunikation för att uppnå tillit under distansarbete?  Bakgrund: Ledarskapslitteraturen understryker betydelsen av ett relationsorienterat ledarskap där kommunikation och tillit anses vara nödvändiga för en god relation. Till följd av utbrottet av Covid-19 har distansarbete blivit regel snarare än undantag varpå tillitsfulla relationer har visat sig vara svåra att skapa och upprätthålla till följd av utebliven fysisk interaktion. Då ledarskapslitteraturen betonar vikten av goda relationer i kombination med att kommunikationen försvåras under distansarbete, ställs nya krav på dagens ledare.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till relationsorienterad ledarskapslitteratur genom att skapa en djupare förståelse för hur ledare arbetar med kommunikation för att skapa tillit mellan ledare och anställda under distansarbete.  Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats och har genomförts ur ett tolkande fenomenologiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju ledare som arbetar på ett nordiskt bolag inom resebranschen.  Slutsats: Studiens resultat visar på att ledare aktivt arbetar med kommunikation för att skapa tillit under distansarbete genom att ge frekvent återkoppling på anställdas arbete, de visar sig tillgängliga och arbetar konsekvent med individuella samtal. Dessutom visar ledare medkänsla och socialt stöd i hur de kommunicerar och arbetar aktivt för att ge utrymme för informell kommunikation. Slutligen lyfts tillgänglighet och ledares arbete med att skapa tillfällen för kommunikation att ske som nödvändiga för en god kommunikation mellan ledare och anställda, något som studiens resultat visar skapar tillit. / Title: How do leaders work with communication to create trust during teleworking?  Background: Leadership literature emphasizes the importance of relationship-oriented leadership where communication and trust are considered necessary for a good relationship. As a result of Covid-19, teleworking has become a rule rather than an exception and due to the lack of physical interactions, trusting relationships are difficult to achieve and maintain. As leadership literature emphasizes the importance of good relationships as well as the fact that communication is made more difficult during teleworking, new demands are put on today's leaders.  Purpose: The purpose of the study is to contribute to relationship-oriented leadership literature by creating a deeper understanding of how leaders work with communication to create trust between leaders and employees during teleworking.  Method: The study is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach and has been conducted from an interpretive phenomenological perspective. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with seven leaders working for a Nordic company in the travel industry.  Conclusion: The results of the study show that leaders actively work with communication to achieve trust during teleworking by giving frequent feedback on employees' work, they show themselves available and have consistent individual conversations with employees. In addition, leaders show compassion and social support in how they communicate and they work actively to provide opportunities for informal communication. Finally, the main results of the study show that leaders actively work to present themselves as available and create opportunities for good communication to take place, something that is needed to build trust.

The present study's purpose was to investigate the home care staff's experiences of working as key workers, which factors they consider is relevant to key working and what obstacles and opportunities they experience in their work as a key worker. The study also focused on how the home care staff perceive that key working can enable user influence. A qualitative approach was used and the material for the study was collected through semi-structured interviews. The result shows that there are areas for improvement that may develop key working. The study shows that the staff generally feel that working as a key worker works well and that it can enable user influence in many areas. The study finally illustrates factors such as continuity, working relationship oriented, and taking responsibility, as significant for key working to work as successfully as possible. / Föreliggande studies syfte var att undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med kontaktmannaskap, vilka faktorer de anser är av betydelse för ett fungerade kontaktmannaskap samt vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt arbete med kontaktmannaskap. Därtill fokuserade studien på hur hemtjänstpersonalen upplever att ett kontaktmannaskap kan möjliggöra brukarinflytande. En kvalitativ ansats användes och materialet till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns hinder som kan påverka personalen att uppnå det som är syftet med kontaktmannaskapet samt att det finns förbättringsområden som kan utveckla kontaktmannaskapet. Studien visar att personalen överlag upplever att arbetet med kontaktmannaskapet fungerar bra samt att de upplever att ett kontaktmannaskap kan möjliggöra brukarinflytande inom många områden. Studien åskådliggör slutligen faktorer såsom kontinuitet, att arbeta relationsorienterat samt att man tar sitt ansvar som kontaktman som betydande, för att ett kontaktmannaskap ska fungera så framgångsrikt som möjligt.

Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen:   Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna? Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna? Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito?   Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap. Alla fem har starkt fokus på produktionsorienterat ledarskap, medan det skiljer en hel del mellan dem när det gäller det relationsorienterade dito. Tre av fem utövar mer eller mindre det salutogena ledarskapet. Den chef som har lägst frisknärvaro är den som leder på ett mest produktionsorienterat sätt. Resultatet av denna studie tyder på att ledarskap, för att öka frisknärvaron, bör utövas med tydlighet, närvaro och delaktighet. / The issue of managers' leadership influence on the health of employees has been actualized recently. However, there is a lack of research in this area, which motivates a focus on this topic. This study aims to find out how pre-school managers in a Swedish municipality exercises leadership and if you can see any connection to the staff's work attendance. By using the qualitative method in which five semi-structured interviews were conducted, I have got some answers to the following questions in this study:     1. What kind of leadership does preschool heads exercise? 2. What similarities are there in leadership styles between the  pre-school managers who have high work-attendance among staff? 3. Is there a difference in the leadership between the managers who have high work attendance and those with medium- and low ditto? If so what differs between them?   My conclusion is that there are similarities in how managers exercise their leadership. All five have a strong focus on production oriented leadership, while it differs more between them when it comes to the relationship oriented one. Three of the five exercise more or less the salutogenic leadership. The manager with staff with the lowest work attendance is the one who exercise her leadership in the most production-oriented way. Results from this study indicate that leadership, to increase work attendance, should be exercised with clarity, presence and inclusion.

I denna studie undersöks manliga och kvinnliga uppfattningar om manligt och kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch, där jag valt att studera en specifik organisation. Den ena frågeställningen är om vilka uppfattningar män och kvinnor har om manligt och kvinnligt ledarskap och den andra frågeställningen är vilka uppfattningar de manliga och kvinnliga respondenterna har om manliga och kvinnliga ledares benägenhet att nå ett optimalt ledarskap. Frågeställningarna studeras utifrån Blake och Moutons teori om uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap. Jag valde en kvalitativ metod med där information samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer varav fem respondenter var manliga och fyra respondenter var kvinnliga ledare. För att analysera resultatet i studien, och jämföra mäns och kvinnors uppfattningar, använde jag mig av en komparativ design. Studiens resultat visar att män och kvinnor har lika förutsättningar, i form av uppgifts och relationsorienterade egenskaper, för att beskrivas som en ideal ledare däremot finns det uppfattningar om att de manliga ledarna ses som mer lämpade att nå ett idealt ledarskap. Kvinnliga ledare uppfattas inneha fler relationsorienterade än uppgiftsorienterade egenskaper medan manliga ledare uppfattas inneha fler uppgiftsorienterade än relationsorienterade egenskaper. Uppfattningar om kvinnors osäkerhet i sina ledarrollen påverkar uppfattningar om deras benägenhet att nå ett idealt ledarskap, till skillnad från manliga ledare som uppfattas vara mer självsäkra. I slutsatsen kom jag fram till att mäns och kvinnors uppfattningar om kvinnligt och manligt ledarskap skapar hinder för kvinnor att nå högre chefspositioner och ger en förklaring till varför det finns så få kvinnor på ledande positioner. / This study examines male and female perceptions of male and female leadership in a male-dominated industry, where I have chosen a specific organization to study. One question is about what perceptions men and women have about male and female leadership and the second question is what perceptions male and female have about male and female leaders' liability to achieve an optimal leadership. The questions that I have examined is based on Blake and Mouton's theory of task- oriented and relationship-oriented leadership. I chose a qualitative method with information gathered through nine semi structured interviews, five male and four female leaders. In order to analyze the results and compare the opinions of men and women I choose to have a comparative design of the study. The study's results show that men and women have equal conditions, in terms of task and relationship-oriented characteristics, to be described as an ideal leader, on the other hand there are perceptions that male leaders are seen as more suitable for achieving an ideal leadership. Female leaders are perceived to possess more relationship-oriented than task-oriented characteristics while male leaders are perceived to possess more task-oriented than relationship-oriented characteristics. Perceptions of women's insecurity in their leadership role affect perceptions of their propensity to achieve ideal leadership, unlike male leaders who are perceived to be more confident. I concluded that men´s and female´s perceptions of female and male leadership creates barriers for women to reach senior positions and that explains why there are so few women in leading positions. The study is written in Swedish.

Title: How do managers create trust in telework? A qualitative interview study from a relationship-oriented leadership perspective. Background: As a result of the Covid-19 pandemic, teleworking has gained an increasing place in society and is predicted to increase in the future. Previous literature emphasizes that managers tend to be negative about teleworking as a result of reduced opportunities for control and monitoring. Studies, on the other hand, believe that strict supervision and control can cause more harm than good as it shows a lack of trust in employees. Furthermore, trust is described as essential in teleworking. Thus, teleworking seems to require a leadership that focuses on creating trusting relationships between manager and employee. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how managers work with creating trust in the context of telework from a relationship-oriented leadership perspective. The study intends to contribute to existing literature in leadership by focusing on how managers from a relationship-oriented leadership perspective work to create trust. Research questions: How do managers perceive trust in the context of teleworking? How do managers work to create trust in teleworking? Method: The study consists of a qualitative cross-sectional study based on the interpretive phenomenological perspective. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at four different banks in Sweden. Conclusion: The results of the study show that all managers describe the perception of trust as well as the work of creating trust from the relationship-oriented leadership perspective. The study also found that managers' perceptions of trust are strongly linked to how managers work to create trust. Furthermore, three main themes were identified for how managers work to create trust, all of which can be attributed to the manager's way of acting with consideration for the employees' needs and wellbeing. The three overarching themes identified in the study consist of: the manager's qualities, communication and the individualized leadership. Keywords: Telework, leadership, trust, trust-building, relationship-oriented leadership / Titel: Hur skapar chefer tillit vid distansarbete? En kvalitativ intervjustudie utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Bakgrund: Till följd av Covid-19 pandemin har distansarbetet fått en allt större plats i samhället och prognostiseras i framtiden att öka. Tidigare litteratur framhåller att chefer tenderar att ställa sig negativa till distansarbete till följd av minskad möjlighet till kontroll och övervakning. Studier menar däremot att strikt övervakning och kontroll kan orsaka mer skada än nytta då det uppvisar på en brist på tillit gentemot medarbetarna. Vidare beskrivs tilliten som essentiell i distansarbetet. Därmed tycks distansarbete ställa krav på ett ledarskap som fokuserar på att skapa tillitsfulla relationer mellan chef och medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur chefer arbetar med att skapa tillit i kontexten av distansarbete utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv. Studien avser att bidra till befintlig litteratur om ledarskap genom att rikta fokus mot hur chefer utifrån ett relationsorienterat ledarskapsperspektiv arbetar med att skapa tillit. Frågeställningar: Hur uppfattar chefer tillit i kontexten distansarbete? Hur arbetar chefer för att skapa tillit vid distansarbete? Metod: Studien består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utgår från det tolkande fenomenologiska perspektivet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på fyra olika banker i Sverige. Slutsats: Av studiens resultat framgår att samtliga chefer beskriver uppfattningen av tillit såväl som arbetet med att skapa tillit utifrån det relationsorienterade ledarskapsperspektivet. I studien konstaterades även att chefernas uppfattningar av tillit är starkt anknutet till hur cheferna arbetar med att skapa tillit. Vidare identifierades tre huvudteman för hur chefer arbetar med att skapa tillit, där samtliga kan hänföras till chefens sätt att agera med omtanke för medarbetarnas behov. De tre övergripande temana som identifierades i studien består av; chefens egenskaper, kommunikation och de individanpassade ledarskapet. Nyckelord: Distansarbete, ledarskap, tillit, tillitsskapande, relationsorienterat ledarskap