No description available.

Tidigare forskningsstudier presenterar resultat som visar på att kunskapskraven för religionskunskap skiljer sig från läroplanens övergripande uppdrag (Anderström, 2017, s. 13, 125). Denna studie har med utgångspunkt i det ovannämnda genomförts med målet att öka kunskapen rörande hur lågstadielärare undervisar i religionskunskap utan att påverka elevernas framtida genustänk negativt. Studien syftar således till att undersöka lågstadielärares synsätt till att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning. För att besvara studiens syfte finns två frågeställningar. Den ena rör de utmaningar som lågstadielärare ser till att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning och de andra de strategier lågstadielärare beskriver att de använder för att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning.   För att besvara studiens syfte och två frågeställningar består studien av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lågstadielärare från olika kommuner i Mellansverige. Intervjuerna har sedan transkriberats och tematiserats med hjälp av en tematisk analys för att kategorisera datamaterialet. Vid analysen av det insamlade empiriska materialet används tre teoretiska utgångspunkter. Hirdmans genussystem och genuskontrakt används för att undersöka hur lärare ser på genus. Jacksons tolkande ansats används som redskap för att kunna identifiera vilka strategier lärarna använder sig av i sin religionskunskapsundervisning. Slutligen används ramfaktorteorin för att kunna kategorisera studiens datamaterial kopplat till de utmaningar som lärarna menar finns i att föra en genusmedveten undervisning i religionskunskap.   Resultatet som framkommit i denna studie visar på att det finns flera utmaningar i att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning. De utmaningar som majoriteten av respondenterna nämnt under sin respektive intervju har tematiserats i följande underteman - genusfällor, elevernas ålder, elevernas förståelse, hemmet påverkan, timplanen samt patriarkala religioner. Respondenterna berättar att de möter dessa utmaningar med hjälp av fler olika strategier. De strategier som flest respondenter talar om har tematiserats enligt följande – genusmedvetna diskussioner, inkludera genus, kvinnliga representanter, ämnesinnehåll, kollegialt arbete samt ändring av schema. Flera respondenter poängterar vikten av att ha ett allmänt genussynsätt i sin undervisning för att förhindra skapandet av könsmönster. Det går således att genomföra religionskunskapsundervisning utan att påverka elevernas framtida genustänkande negativt, trots att kunskapskraven skiljer sig från läroplanens övergripande uppdrag ur flera aspekter.

Denna uppsats berör kvinnornas synlighet i läromedel inom ramen för den akademiska kursen Historien om Abrahams Gud där islam, judendom och kristendom berördes. Vi antar ett genusteoretiskt perspektiv för att belysa kvinnors synlighet och närvaro. Anledningen till att vi vill studera kvinnor är för att vi själva genom vår skolgång upplevt en frånvaro av kvinnor inom olika skolämnen, och därigenom en svårighet att identifiera oss med kvinnorna. Idag kan vi se att en möjlig anledning till detta var att kvinnor lämnades utanför klassrummet till förmån för ett manligt perspektiv på undervisningen. Stort fokus låg också på männens olika uppfinningar, upptäckter och historiska betydelser, men kvinnorna benämndes i mycket liten grad om kvinnor ens belystes. Läromedel för respektive religion analyseras genom en text- och diskursanalys, för att få ett tydligt resultat kring vad vi ser i litteraturen. I resultatkapitlet presenteras religion för religion så att läsaren hela tiden förstår vilken religion som han eller hon läser om. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor inom de Abrahamitiska religionerna porträtteras och beskrivs i tre läroböcker som använts inom religionsvetenskap 0-30 högskolepoäng inom ämneslärarprogrammet på Högskolan i Gävle höstterminen 2012. I studien antar vi ett genusperspektiv och undersöker var kvinnan blir synlig och synliggörs i läromedlen.   Vad vårt resultat visar på är att kvinnan ofta porträtteras vid egenskaper som exempelvis moderlig, omvårdande och mjuk. Hon beskrivs för det mesta i hemmets miljö, då hon ofta har ett stort ansvar för hus och barnuppfostran. Kvinnorollen beskrivs utifrån en instängd hemmiljö, det vill säga i det icke-offentliga. Resultatet visar dessutom på att författarna skriver fram kvinnan på olika sätt, detta blir synligt genom författarnas olika sätt att göra kvinnan aktiv i texten. Detta kommer vi att belysa utförligt i kapitlet resultat och analys.   Nyckelord för denna uppsats är: Kvinnosyn religioner, kvinnor, kvinnor och män samt Abrahamitiska kvinnor.

Följande studie syftar till att undersöka inkludering av livsåskådningar, religioner och traditioner i SO-undervisningen på lågstadiet. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fem verksamma lärare i SO i årskurs 1–3 ligger till grund för resultatet. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som behandlade inkludering, interkulturalitet samt interkulturell religionsdidaktik.Studiens resultat visar att det föreligger ett flertal avgörande faktorer vid lärarens val av de livsåskådningar, religioner och traditioner som ges utrymme i undervisningen. Det framgår av resultatet att läroplanen, elevgruppen samt elevernas intresse och erfarenheter tillsammans är avgörande för vilka livsåskådningar, religioner och traditioner lärare ger utrymme för i SO-undervisningen. Studien visar även att de möjligheter och didaktiska utmaningar som inkludering av olika livsåskådningar, religioner och traditioner medför, varierar beroende på den elevgrupp som undervisas. En del av de möjligheter som framhålls är att undervisningen tenderar att bli mer nyanserad när inkludering sker. Dessutom menar lärarna att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att variationer av livsåskådningar, religioner traditioner existerar. Lärarna menar även att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att alla inom en livsåskådning, religion eller tradition inte uppfattar eller utövar den på samma sätt. De didaktiska utmaningar som lärarna framhåller är bland annat en rädsla för stereotypisering av religioner eftersom läroböckerna tenderar att endast beröra ett synsätt av religionen.

Denna studie syftar till att analysera och problematisera hur läromedel i ämnet religionskunskap som används vid skolor i en medelstor svensk stad använder sig av de abrahamitiska religionernas urkunder. Tolv läroböcker för mellanstadiet och högstadiet samlades in från stadens skolor och analyserades utifrån läromedelsteoretiska och läroplansteoretiska principer. Ett steg i processen var att utvärdera hur väl läromedlen lever upp till det centrala innehållet om religiösa urkunder i Skolverkets läroplan för grundskolan (Lgr22). Utifrån de vägledande frågeställningarna framkom det att de läromedel inriktade på mellanstadieåldern levde upp till det som förväntades. Mellanstadieelever skall ges möjligheter att lära sig hur centrala tankegångar, ritualer, levnadsregler kan uttryckas i religiösa urkunder. Däremot fann denna studie att det finns allvarliga brister i läromedlen som riktar sig till högstadiet. Enligt Lgr22 skall högstadieelever ges möjlighet att tolka och samtala kring symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder (Skolverket,2022). Med undantag för ett läromedel hade ingen lärobok mer än en handfull direkta citat från heliga skrifter och saknade uppgifter direkt relaterade till urkundernas innehåll. Tidigare forskning har konstaterat att svenska religionsläromedel ofta brister i saklighet och allsidighet. Till detta kan nu läggas att det även finns brister i hur läromedlen behandlar texttolkning—något som visar sig inte vara unikt för Sverige enligt studier gjorda i exempelvis Norge och Storbritannien. I ljuset av denna brist finns dock potential för utveckling. Läromedel skulle exempelvis kunna inkorporera specifika kapitel dedikerade till texttolkning för att ge högstadieelever möjlighet att uppnå läroplanens centrala innehåll.

SammanfattningI vår studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner ochkulturer för att ge en rättvis bild av dessa. Samt om de lärare vi intervjuat undervisar kringämnet och i så fall hur. Syftet med studien är att visa på problematiken kring stoffurvalet ochvad man ska tänka på som lärare för att inte skapa och befästa fördomar och oförståelse hoseleverna. För att kunna besvara dessa frågeställningar valde vi att intervjua två ämneskunniga,samt tre lärare som undervisar i bl.a. religionskunskap. Genom intervjuerna med Hornborgoch Liljefors Persson kom vi fram till att man ska se upp med exotiseringen ochromantiseringen som finns i många läroböcker. De menade också att det är viktigt med envarierad undervisning där ursprungsfolken själva får berätta sin historia. Resultatet visarockså att de tre intervjuade lärarna berör ämnet i liten utsträckning och inte på djupet. Studienvisar hur man kan arbeta med ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senareår för att ge en så rättvis bild som möjligt.

This paper examines teachers' comparisons of the Abrahamic religions and the perceived impact these comparisons may have on students' learning. The purpose of this paper is to increase knowledge of how teachers compare the Abrahamic religions and to identify which religion is used as the primary point of comparison. Additionally, the study explores the relevance of these comparisons and their potential impact on students' learning. To address this purpose, a survey was distributed to high school and middle school teachers in Sweden, with 86 respondents completing the survey. The paper also draws on previous research in the field and utilizes variation theory as a theoretical perspective.  The results showed that Judaism is the most common religion used for comparing with Islam and Christianity, and that the most frequent comparisons involve views of God (monotheism), but also religious leaders, dietary laws, sacred buildings, religious texts, and holidays/religious rituals. The findings, along with previous research and variation theory, indicated that comparisons themselves are not problematic for students' learning as long as they are well thought out and the elements being compared are genuinely comparable. It is also important that teachers highlight both differences and similarities and do not let one religion serve as the framework for the entire teaching.

<p>Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3.</p>

Syftet med arbetet är att ge en bild av religionsundervisningen i år 1-3, beträffande innehåll, förekomst av undervisning om"främmande"religioner och lärares inställning till ämnet. Religionsämnets utveckling beskrivs och relevant religionsdidaktisk forskning presenteras. Vidare redovisas en enkätstudie som utförts bland ett antal verksamma lärare, vilka redogör för sin inställning till ämnet, innehåll i undervisningen samt sin inställning till undervisning om"främmande"religioner i år 1-3.

Textbooks are the most dominant literature used in schools and are therefore an important source of information. Consequently, it is crucial that these are not misleading or biased and maintain a high quality along with a strict concordance to the School Department’s curriculum. The aims of this study have been to examine how Mormons, Jehovah’s Witnesses and Hare Krishna are presented in four religion textbooks used in senior high schools, as well as to examine what type of knowledge is being presented in terms of epistemology. In addition, the aim has been to examine which religions are being presented and considered as alternative religions and appraise how much space they are granted in textbooks and discuss this in terms of concordance with curriculums. As a method I have chosen a qualitative content analysis and since it has been of interest to observe similarities and differences between the textbooks it is a comparative study. This study has an epistemological standpoint, which will be a crossing of positivism and hermeneutics. The results showed that some religions, including the study’s three focal religions, were considered as alternate in all of the textbooks. How often they were included varied and when they did they had limited space and would often have negative associations. Some textbooks expressed a positivistic epistemology, a type of knowledge that presented the alternate religions in terms of conclusive truths and facts. A presentation that appeared one-sided and it could be questioned how well it represented the actual beliefs of the members of the religions. Other textbooks conveyed a more hermeneutic view where understanding and versatility were stressed, a view that is more in line with curriculums. Conclusively, the results showed that some of the textbooks are not meeting the standards the School Department have set forth in their curriculum for religion. Since textbooks are the most dominant literature they ought to have a leading position when constructing fundamental values for the students. However, when schools and textbooks are not expressing the same values a conflict emerges, a conflict that is not getting the attention it should and whose consequences are yet to be studied.