Given the major technological development that has been made in the last decades, companies and organizations draw benefit from these technological means to communicate in new ways rather than using old school methods like snail-mail. This has led to many new attack vectors for culprits looking to commit fraud. These attack vectors have proven to be very effective given the fact that culprits can target massive volumes of potential targets. The purpose of this report was divided into two parts, investigate to what extent employees were aware of the phenomena “social engineering” as well as conducting a literature study to gather knowledge about common attacks and defence mechanisms to counter these attacks. To investigate the awareness regarding “social engineering” of employees in different organizations, eight different qualitative interviews were conducted with employees of different organizations. To gather knowledge about common social engineering attacks an extensive literature study was done. The interviews revealed that many employees had low awareness about social engineering and many of them also failed to manage their credentials to IT-systems in a safe way. The interviewed subjects also shared a low awareness regarding their organizations policies regarding IT-security. The literature study revealed that social engineering attacks come in many different forms.Many of the attacks are very similar but regarding who they are targeting, or which mediumis used for the attack they can receive a different name. The social engineering attack called “phishing” was the most recurrent type of social engineering attack and hence a lot of this thesis is focused on this attack. Examples of authentic successful phishing attempts arepresented.

Klimathotet är reellt och bekräftas av de rapporteringar och nya rön som återkommande kablas ut medialt. Hur väl förbereder sig svenska kommuner på att klimatet förändras? Den här studien undersöker hur Göteborgs stad och Halmstads kommun i sina övergripande plandokument identifierar, behandlar och planerar för att möta ett förändrat klimat i form av höjda havsnivåer, temperaturer och återkommande dricksvattenbrister. Studien utgår från en kvalitativ textanalys med kritiska frågor och ett ramverk bestående av två teoretiserande begrepp: antropocen och resiliens. Undersökningen visar att de båda kommunerna har en grundläggande kunskap om en framtida havsnivåhöjning enligt rådande rön vid respektive dokuments tillkomst. De båda kommunerna förbereder i stort för liknande åtgärder men Halmstads kommun gör i större utsträckning dessa planer i sitt huvuddokument. Göteborgs stads olika dokument är samtliga äldre än Halmstads kommuns vilket verkar vara en faktor. De jämnåriga dokument som undersöks visar på likheter emellan varandra.

Två skilda omvärldsutvecklingar i form av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde samt global klimatförändring accentuerar betydelsen av svensk jordbruksmark. Den här uppsatsen problematiserar den pågående irreversibla exploateringen av resursen och undersöker hur rapporter från Försvarsberedningen och IPCC speglas i regeringens nationella livsmedelsstrategi från år 2017. Särskilt exemplifieras utmaningen i att kombinera extensiv stadsutveckling med en strävan efter ett resilient samhälle genom uppsatsens fallstudie som undersöker på vilket sätt nationella strategier angående jordbruksproduktion påverkar den kommunala fysiska planeringen. Fallstudien genomför en dokumentanalys av Uppsala kommuns översiktsplan samt intervjuer med för studien centrala yrkespersoner. Uppsatsarbetet relateras till Köpenhamnskolans säkerhetiseringsteori för att undersöka om någon av de aktörer som förekommer i studien argumenterar för att utöka skyddet av den svenska jordbruksmarken genom att påtala dess vikt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Uppsatsen belyser två huvudargument för att bevara svensk jordbruksmark. Dels har Sverige ett solidariskt ansvar att bibehålla jordbruksproduktionen på grund av framtida problem för den globala livsmedelstryggheten, dels utgör värnandet av resursen en nationell beredskapsaspekt. Slutligen jämförs de åtgärder som regeringen föreslår i den nationella livsmedelsstrategin med observationerna från fallstudien.

<p>Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade. Reflexiv intervjumetodik varvades med tematisk analys vid databearbetningen. Tio teman kring bemötande framkom. Resultatet visade på en rad strategier för att hantera bemötandet i de båda grupperna och modeller för bland annat förförståelse, medvetandenivåer och modifieringar av diagnos presenteras. Resultatet väckte frågeställningar om diagnosens anpassning till individen och om nya diagnossystem med utgångspunkt i studiens teoriram.</p>

Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade. Reflexiv intervjumetodik varvades med tematisk analys vid databearbetningen. Tio teman kring bemötande framkom. Resultatet visade på en rad strategier för att hantera bemötandet i de båda grupperna och modeller för bland annat förförståelse, medvetandenivåer och modifieringar av diagnos presenteras. Resultatet väckte frågeställningar om diagnosens anpassning till individen och om nya diagnossystem med utgångspunkt i studiens teoriram.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet. Det är en flerfallsstudie på fyra kommuner i Stockholmsregionen. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie av vilka ekosystemtjänster som går att nyttja i dagvattenarbetet, dokument från kommunerna samt en semistrukturerad intervju med en representant från respektive kommun. Resultatet visar att samtliga kommuner har problem med övergödning och föroreningar i sina recipienter. De använder sig av ekosystemtjänster men en del aspekter som exempelvis platsbrist, prioriteringskonflikter och juridiska aspekter blir hinder för nyttjandet av dessa tjänster. I vilken utsträckning dessa tjänster används visar inte resultatet av studien.

Föreliggande uppsats berör den enskilda individens krisberedskap. Syftet består av att undersöka hur gruppen unga vuxna upplever ansvar för krisberedskap och krisberedskapsåtgärder. Målet med uppsatsen är att identifiera faktorer av vikt för att gruppen unga vuxna ska vidta krisberedskapsåtgärder. Faktorerna ämnar möjliggöra målgruppsanpassningar som bidrar till att öka gruppens förmåga att hantera samhällsstörningar. Arbetet har genomförts med en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av sju stycken semistrukturerade samtalsintervjuer. Resultatet visar på tre faktorer som är av vikt för att gruppen unga vuxna ska vidta krisbredskapsåtgärder. Faktorerna utgörs av 1) Synen på ansvar för krisberedskap, 2) Upplevelsen av oro inför olika samhällsstörning samt 3) Tillgången till kunskap, information och kommunikation. Föreliggande uppsats resultat torde vara statsvetenskapligt relevant för ansvariga myndigheters möjligheter till kunskapsstyrning och kommunikation med enskilda individer. Uppsatsens slutsatser påvisar även behovet av fortsatt vidare forskning.

In connection with the Russian invasion of Ukraine in 2014, the building of the Swedish total defence was brought to the fore. In its focus, the Swedish government has emphasized total defence should be resilient to external threats, but without defining the concept of resilience. This study takes its starting point in trying to identify key actors' interpretation of the concept of resilience by studying key policy documents related to the development of the Swedish total defence through a qualitative text analysis. Through a theory-consuming approach, a theoretical framework has been constructed that broadens the concept of resilience in a security policy context to identify both explicit and implicit statements and representations from each actor's policy document. To identify possible differences, scientific definitions of resilience are adopted as an indicator to visualize each actor's presentation of the concept of resilience. These indicators are engineering resilience, ecological resilience, and evolutionary resilience. The results of the study show that there are differences between the central actors, the politicians, the Authority for civil protection and emergency preparedness (MSB), and the Swedish Armed Forces, in the presentation and interpretation of the concept of resilience, which may have a negative impact in implementing resilience throughout the Swedish total defence system.

Denna studie ämnar att beskriva hur kapacitetsbristen i elnätet påverkar hållbarhetsarbetet och expansionen av centrala Uppsala. Kapacitetsbristen medför att elöverföringskapaciteten begränsas, vilket är en samhällsutmaning vars konsekvenser kan bli svåra om den inte hanteras. Kapacitetsbristens konsekvenser och hur utmaningen hanteras undersöktes med en Mixed Method Research metodik. Syftet var att beskriva hur kapacitetsbristen påverkar hållbarhetsarbetet och expansionen med hjälp av data och de inkluderade aktörerna. Dessutom var ämnade den kvalitativa studien att ge förståelse för  hur aktörerna bildat samarbeten för att hantera kapacitetsbristen och hur det påverkat resiliensen i Uppsala.                       Resultaten visade att expansionen och hållbarhetsarbetet har gått som planerat hittills. På grund av kapacitetsbristen går däremot elektrifieringen långsammare än planerat vilket påverkar i vilken utsträckning framtida hållbarhetsmål kan nås. Det finns även signaler om att en ökad expansion fram till 2030 kan bli problematisk. Vidare har kapacitetsbristen hanterats genom fler initiativ till samarbeten mellan aktörerna vilket har ökat resiliensen i centrala Uppsala. Det innebär att staden som system kan återhämta sig och anpassa sig efter kapacitetsbristen bättre än vad den kunde när kapacitetsbristen uppdagades. Detta är ett resultat av både tekniska åtgärder och mänskliga faktorer som ökad inkludering och kommunikation mellan centrala aktörer.

För att hantera framtida klimatförändringar som väntas uppkomma i samband med en ökad urbanisering krävs ett proaktivt förhållningssätt till frågor som rör stadsplanering. Ekosystemtjänster är ett begrepp som på senare år har blivit alltmer etablerat inom fysisk planering, och anses utgöra en väsentlig del i arbetet att hantera utmaningar gällande ökade stadsmässiga förändringar. Beroende på vilken typ av tjänst som de levererar, delas begreppet in i fyra kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänster. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur svenska kommuner arbetar med reglerande ekosystemtjänster i stadsplanering, samt redogöra för vad det finns för skäl som anförs till att denna kategori av ekosystemtjänster bör användas vid planering av urbana miljöer. Detta anses intressant utifrån aspekten att det i dagsläget inte finns något krav på att reglerande ekosystemtjänster ska tas upp i kommunala dokument, samtidigt som begreppet ses som svårhanterligt inom planering. Studien innehåller vidare tre frågeställningar som undersöks genom intervjuer med sakkunniga inom ämnet. Intervjuerna är uppdelade i fallstudiespecifika sådana, där Ronneby kommun och Växjö kommun ingår, samt semistrukturerade intervjuer med personer som har olika yrkesbakgrund, men som har en koppling till stadsplanering och ekosystemtjänster. Det teoretiska ramverk som har använts för att analysera kandidatarbetets resultat har utgjorts av en kategorisering av relevanta begrepp och perspektiv. Resultatet visar att samtliga respondenter hanterar frågan om reglerande ekosystemtjänster i relation till stadsplanering, men att arbetet ofta benämns med andra termer. Det framgår även att det finns en variation i hanteringen av reglerande ekosystemtjänster, där vissa har arbetat med frågan länge och ligger i framkant, medan andra befinner sig i början av processen och strävar efter att utveckla sitt arbete. Vidare visar resultatet att det främsta skälet till att integrera reglerande ekosystemtjänster i planering av urbana miljöer är för att kunna hantera framtida klimatförändringar.