”Det (o)hanterliga klientvåldet” är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka socialsekreterares upplevelser och hantering av klientvåld i deras yrkesutövning. Mer än var tredje socialsekreterare drabbas av klientvåld och det är även en av de mest förekommande orsakerna till utbrändhet och uppsägning. I studien utfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer vars material analyserades med en tematisk analys. Coping- och resiliensteorin har använts som teoretisk tolkningsram för att förstå det empiriska materialet. Resultatet visade att klientvåld är situationsbunden och påverkar socialsekreterare olika. Vanligt förekommande copingstrategier var att söka socialt stöd i sin omgivning, förminska våldet och skilja på sin professionella och privata roll. Resultatet visade även att socialsekreterare härdas av klientvåld när de får erfara det upprepade gånger. / “The (un)manageable client violence” is a qualitative interview study aiming to explore social workers experiences of client violence and how they cope with the issue in their professional role. More than every third social worker is said to have been exposed to client violence and it appears to be one of the most common reasons of why social workers get burned out or quit their jobs. Six semi-structural interviews were conducted in the study and got analyzed with a thematical analysis. The coping- and resilience theory were used to understand the empirical material. This study’s result showed that client violence depends on the situation and affects the social workers differently. Common coping strategies tended to be searching for social support in their surroundings and separating the professional and the private self. The result also showed that the client violence does not feel as violent after being exposed to it repeatedly.

The late medieval agrarian crisis is characterized by a sharp decline in population which caused farm abandonment and mass death. The crisis arose due to a lack of access to arable land and insufficient food production in relation to the growing population. However, there is evidence of villages and farms surviving the crisis by adapting to new conditions through the development of sustainable structures. Studying the literature from a resilience theoretical perspective, this paper discusses existing opportunities to study the agrarian crisis, opening avenues for future research. More specifically, this study contributes to the literature by examining studies on abandoned and surviving farms from Jämtland, Östergötland, Småland, Värmland and Skåne, concerning the interpretive possibilities of the farm's survival. The results suggest that Medieval archaeology excels in increasing knowledge about human behaviour and the relationship to the environment from a long-term perspective. Resilience theory can provide an interdisciplinary framework, increasing the understanding of social-ecological systems, therefore ensuring the sustainability of ecosystem services. Moreover, the findings of this thesis suggest that pollen analysis and dendrochronology are commonly used in research on the agrarian crisis. The methods reveal that common survival strategies consisted of introducing less labour-intensive farming methods or taking over the lands of desolate farms. Additionally, farms that had access to natural resources, cooperated with other farms on open land and had larger households most often survived the crisis.

Bakgrund: Det säkerhetspolitiska läget globalt och framförallt i Sveriges närområde har försämrats de senaste tio åren. År 2015 beslutade Sverige för ett återtagande och uppbyggande av totalförsvaret. Det civila försvarets huvudsakliga målsättning är att värna om befolkningen, att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till det militära försvarets förmåga. Det civila försvaret ska använda Sveriges krisberedskap som grundplattform. När allvarliga händelser inträffar i vårt samhälle riskerar ordinarie krisverksamhet att belastas hårt. Sendairamverket har belyst vikten av att involvera samhällets alla nivåer för att uppnå en god samhällsresiliens. Det betonas att organiserad frivillighet bör stödjas och utvecklas. Forskning i Sverige pekar på behovet av ytterligare forskning om ledningsförhållanden för att hantera frivilliga, då det saknas kunskap om hur frivilliga ska ledas och användas både före och under en kris. Syftet med studien är att undersöka hur offentliga aktörer hanterar organiserade och spontanfrivilliga idag med särskild fokus på ledning och styrning, hur de kan integreras i befintliga ledningssystem före och under en kris samt hur det kan bidra till samhällets resiliens.   Metod: Studien är en kvalitativ explorativ studie. Datainsamling sker genom intervjuer vilka sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Sex respondenter intervjuades via videoprogrammet Zoom. Respondenterna är individer som på central, regional och lokal nivå arbetar med eller berörs av frågan om hantering av frivilliga. En respondent är verksam som samordnare för frivillig verksamhet på regional nivå.   Resultat: Studiens resultat visar på att personliga relationer och tillit är en väsentlig del om och hur frivilliga inkluderas och används i krisberedskapsarbetet på lokal nivå. Resultatet visar att det på central nivå finns kunskap och vägledningar om hantering av frivilliga samt konceptet FRG som förespråkas. Resultatet visar på en fungerande modell för hantering av frivilliga på regional nivå. Kunskap om frivilliga, vilka de är och vad de kan göra varierar och är personbunden. Incitament till att hantera frivilliga utgörs framförallt av att undvika att frivilliga binder upp viktiga resurser från ordinarie verksamhet och offentliga aktörers tillgång till resurser.   Slutsats: Hantering av frivilliga sker genom nätverksstyrning men inte som uttalad metod. Offentliga aktörer knyter personliga kontakter med frivilligorganisationer och om graden av tillit är hög utvecklas samverkan mellan aktörerna. Studien visar på återkommande problem i integrering av frivilliga i ledningssystem, samt faktorer för fungerande ledning och styrning av frivilliga. Hantering av frivilliga innebär för samhällets resiliens en möjlighet att nå ut till samhällets alla nivåer. Det leder till effekter som till exempel mobilisering av resurser, folkförankring och att stöd och hjälp kan nå fram till sårbara grupper i samhället.

Sveriges akutmottagningar har ett årligt genomflöde av cirka 2,5 miljoner patienter. Personalomsättningen är hög för de sjuksköterskor vilka arbetar där och arbetssituationen är ofta ansträngd, både vad gäller tider, arbetsbörda och kritiskt sjuka patienter. För att på ett kvalitativt sätt ta hand om dessa patienter och uppnå tillit krävs, förutom de sex kärnkompetenserna, även empati, medkänsla och engagemang. Compassion fatigue är det tillstånd av negativism hos sjuksköterskan med minskad medkänsla för patienterna samt engagemangslöshet, som orsakats av kumulativ sekundär utsatthet vid omhändertagande av patienter utsatta för trauma och svåra händelser. Syftet var att beskriva symtom och åtgärder för att förebygga och minska den utmattning kallad compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Som metod valdes litteraturöversikt. Sammanlagt 17 stycken vetenskapliga artiklar med publikationsdatum 2009–2016 ingick. Databaserna de valdes från var CINAHL, Medline, PsykINFO, PubMed och Web of Science. I resultatet framkom symtom upplevda som psykologiska och fysiologiska. Akutsjuksköterskorna upplevde återupplevande, undvikande och överspändhet som en konsekvens av compassion fatigue. Åtgärder för att förebygga problematiken var, från sjuksköterskans håll, att själv först skaffa kunskap och att börja sträva mot balans i tillvaron. Relationer på och utanför akutmottagningen var skyddande mekanismer och den rekommenderade strategin var problemfokuserad hanteringen. Arbetsgivarens ansvar låg på att delge medarbetare kunskap, organisera regelbundet stöd samt tillse att arbetsmiljön gynnade akutsjuksköterskorna både i form av ledarskap samt möjlighet till återhämtning och stabilitet i arbetsgruppen. Sammanfattningsvis kan sägas att tecknen för pågående eller begynnande compassion fatigue är mångskiftande även om de inte alltid knutits ihop med själva fenomenet. Genom förbättringskunskap kan kvalitetsutveckling på ett framgångsrikt sätt bedrivas. För att på ett långsiktigt sätt få sjuksköterskor arbetande inom akutsjukvård att både orka stanna kvar på akutmottagningen och att där göra ett bra arbete med patienterna, krävs åtskilliga åtgärder från flera håll. Resultatet visar på att med kunskap kan symtom på compassion fatigue och utmattning upptäckas och även åtgärdas. Flera aktörer krävs för att få sjuksköterskor arbetande på en akutmottagning, att genom strategier och förmågor skapa en resiliens, där de långsiktigt orkar ta hand om sina patienter på ett övertygande och tillförlitligt sätt. Det verkar centralt att hitta en rimlig nivå, där tillräckligt mycket närhet och engagemang ges ut, för att god vård ska kunna uppnås, utan att för den skull bränna ut akutsjuksköterskan. / Sweden's emergency departments have an annual throughput of 2,5 million patients. Staff turnover is high for the nurses who work there and the work situation is often strained due to long shifts, time constraints, workload and critically ill patients. In order to maintain a high level of care and earn the trust of patients with acute needs, in addition to the six core skills, empathy, compassion and commitment are required. Compassion fatigue is the condition of negativism in the nurse with reduced patient compassion as well as decreased commitment, caused by cumulative secondary vulnerability in the treatment of patients exposed to trauma and severe events. The aim of this study was to describe the symptoms of compassion fatigue, and measures to prevent and reduce this condition among emergency care nurses. The method chosen was a literature review. A total of 17 scientific articles with publication dates from 2009 to 2016 were included. The databases that were selected were CINAHL, Medline, Psych Info, PubMed and Web of Science. The results indicated that symptoms are experienced psychologically and physiologically. Emergency nurses felt re-experiencing, avoidance, and arousal as consequences of compassion fatigue. Measures to prevent the problem were (from the nurse’s perspective) to first acquire knowledge and then begin to strive for balance in your existence. Relationships inside and outside the emergency department were protective mechanisms, and the recommended strategy was problem-focused management. The employer's responsibilities were to educate their employees appropriately, organize regular support and ensure that the working environment favored emergency nurses both in terms of leadership and the opportunity for recovery and stability in the working group. In conclusion, the signs of ongoing or incipient compassion fatigue are diverse, although they are not always linked with the phenomenon. By improving knowledge and awareness of this condition among emergency-care providers, the work of quality improvement can be conducted successfully. The literature suggests that convincing nurses to work long-term in emergency care and ensuring that they are able to continue providing quality care to their patients requires several strategies from several sources. Results show that emergency nurses equipped with the proper knowledge of this condition, symptoms of compassion fatigue and exhaustion can be detected and the condition corrected. It takes several parties to create resilience through strategies and abilities at nurses working in an emergency care department, in order to take care of their patients in a convincing and reliable manner in the long-term. It seems crucial to find a reasonable level, with enough intimacy and commitment, for good health to be achieved, without burning out the emergency nurse.Keywords: Compassion fatigue, burnout, turnover, emergency nurse

Förändringar i klimatet i framtiden kommer innebära en ökad risk för översvämningar. Städer kommer behöva göra mer anpassningsarbete för att motverka översvämningar i framtidens klimat, men mindre städer och kommuner har en ofta en brist på kapacitet och resurser vilket försvårar deras anpassningsarbete. Denna studie undersöker Landskrona kommuns motståndskraft mot översvämningar i framtidens klimat genom en fallstudie. För att undersöka detta, har studien visat relevanta lagar för översvämningar och hur Landskrona kommer påverkas av översvämningar på grund av klimatförändringar. Undersökning operationaliserar resiliensbegreppet för att finna svar på hur resilient (motståndskraftigt) Landskrona är emot översvämningar i framtidens klimat och hur staden kan bli mer resilient samt vad Landskronas huvudsakliga översvämningsstrategi består av. Studien finner att Landskrona kommun arbetar i huvudsak med inkrementell förändring genom utlösande händelser och vid antagandet av nya detaljplaner och försöker lära sig att leva med framtida översvämningar genom lämplig markanvändning. Dock finner studien att det finns brister i översvämningsstrategin som kan påverkas dels av den kommunala autonomin, dels av ekonomiska incitament som driver kommuner med sämre skatteunderlag att exploatera markområden i attraktiva lägen, och rekommenderar därför att vidare forskning inom området bör särskilt titta på hur kommunalekonomi påverkar kommuners översvämningsstrategier. / Changes in the climate in the future will increase the risk of flooding. Cities are required to adapt to the changes in the climate to prevent floods in the future, but smaller cities and municipalities often lack the required resources and capacity to adapt. This study examines the resilience of Landskrona municipality to floods in future climates through a case study. To investigate this, the study has examined relevant laws for flooding and how Landskrona will be affected by floods due to climate change. The study operationalizes the concept of resilience to find answers to how resilient Landskrona is to floods in future climates and how the city can become more resilient, as well as what Landskrona's main flood strategy is. The study finds that Landskrona municipality primarily works with incremental change through triggering events and the adoption of new zoning plans and tries to learn to live with future floods through appropriate land use. However, the study also finds that there are deficiencies in the flood strategy that can be affected by both municipal autonomy and economic incentives that drive municipalities with lower tax revenues to exploit land areas in attractive locations. Therefore, the study recommends that further research should focus particularly on how municipal economy affect municipalities' flood strategies.

This study aims to investigate how to strengthen the resilience of Sweden's population against disinformation. To answer the purpose, the study has been based of the framing of questions: 1. What characterizes a desirable resilience agaisnt disinformation? 2. What challanges exists in Sweden to strenghten the resilience against disinformation? 3. How can preventive strategies and measures be used in order to strengthen Swedish populaiton's resilience against disinformation? Based on these questions, a qualitative method and an inductive approach were chosen. The data collection consisted of semi-structured interviews with respondents who have professional experience in various societal areas and levels, both practical and theoretical. This resulted in two central themes: 1) Today's Resilience, which includes how Sweden's resilience is precieved today, who's at risk, and what a desirable resilience characterizes, 2) Strategies, Measures and Challanges, includes strategies and measures which can be used in order to strengthen the resilience against disinformation, as well as existing challanges and risks in the Swedish society. The study results in a greater understanding of how several important components and levels of the Swedish society interact and together strengthen the resilience agaisnt disinformation. In addition the task requires a broad societal perspective where preventive measures need to be combined in order to have succesful effects. / Studien syftar till att undesöka hur Sveriges befolknings resiliens kan stärkas mot desinformation. För att besvara syftet har studien baserats på frågeställningarna: 1. Vad kännetecknar en önskvärd resiliens mot desinformation? 2. Vilka utmaningar förekommer i Sverige för att stärka resiliensen mot deisnformation? 3. Hur kan preventiva strategier och förebyggande åtgärder användas för att stärka Sveriges befolknings resiliens mot desinformation? Utifrån dessa frågor valdes en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med respondenter som har yrkesmässig erfarenhet inom olika samhälleiga områden och nivåer, både praktisk och teoretisk. Detta utmynnades i två centrala teman: 1) Dagens Resiliens, som inbegriper hur Sveriges resiliens uppfattas i dag, vilka i samhället som befinner sig i riskzon och vad en önskvärd resiliens baseras på, 2) Strategier, Åtgärder och Utmaningar, omfattar strategier och åtgärder för att stärka resiliensen mot desinformation, vilka utmaningar och risker som återfinns i Sverige och tillkommer åtgärderna. Studien resulterar i en större förståelse om hur flera viktiga komponenter, delar och nivåer av samhället interagerar och tillsammans kan stärka resiliensen mot desinformation. Att det krävs ett brett samhällsperspektiv där preventiva åtgärder behöver kombineras för att uppnå framgångsrika effekter.

In this study, the environmental work of 6 municipalities is examined and analyzed. Through collected data and theories about sustainable innovation, a table with various recommendations is produced to hopefully help and support the municipalities with their environmental work and this is done to achieve the environmental goals of Agenda 2030. A qualitative method in the form of semi-structured interview was used to collect data for this study. Based on the collected data that was analyzed, the researchers could find what the municipalities need help with, what deficiencies each municipality has and factors that affect the execution and results of the environmental work. The researchers used an abductive method in the study, where they continuously compare the empirical chapter with the theory in order to come up with different recommendations. The results of this study show recommendations that the municipalities can use to improve environmental work and that can hopefully lead to achieving the environmental goals. / I denna studie undersöks och analyseras 6 kommuners miljöarbete. Genom insamlade data och teorier om hållbar innovation kommer en  tabell med olika rekommendationer tas fram för att förhoppningsvis hjälpa och stödja kommunerna med deras miljöarbete och detta görs för att uppnå miljömålen till Agenda 2030. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data till denna studie. Utifrån den insamlade data som analyserades vad kommunerna behöver mest hjälp med, vilka brister och hinder varje kommun har men även faktorer som påverkar utförandet och resultatet av arbetet. Vi använde en abduktiv metod i studien, där de kontinuerligt jämför empirin med teorin för att kunna ta fram olika rekommendationer. Resultatet från denna studie visar rekommendationer som kommunerna kan använda sig av för att förbättra miljöarbetet och som förhoppningsvis kan leda till att uppnå miljömålen.

The aim for this study was to investigate how young adults describe their emerging adulthood, when coming from problematic teenage years. Three people around the age of 25 were interviewed. They had experience of non-institutional community care during their teenage years. To capture the narrative the informants gave of their youth, a life course perspective and resilience theory was used to understand if and how they have managed stress and adversity in their life. The study shows similarities to earlier studies on youth leaving institutional care or foster care, with heightened risk of school failings, shortened transition between youth and adulthood and a continued problematic life situation. The study shows the importance of meaningful relations outside of the family context. Transition periods and other turning points offers the possibility to explore new roles and with time incorporate the interventions of the non-institutional community care which can lead to personal growth.

Food provision in times of environmental and social crises has become a hot topic over recent years. The covid-19 pandemic and the Russian war on Ukraine have led to a re-evaluation of Swedish food preparedness. One proposed way of addressing food preparedness is to increase the resilience of the food system, so that it is better able to withstand disturbances. Additionally, one way of increasing food preparedness can be by increasing domestic production and reduce the dependency on imported food and fertilisers. Swedish municipalities have the power to decide to build on or protect agricultural land. Additionally, Swedish municipalities are responsible for providing food to schools, hospitals and care facilities even during crises. Hence, the aim of this study is to investigate how Swedish municipalities are working with food preparedness and protection of agricultural land through policies, plans and in practice. Case studies were conducted on Haninge and Heby municipalities through text analysis of governing documents and semi-structured qualitative interviews with municipality officials. Neither municipalities have policies in place for food preparedness nor protection of agricultural land. However, some efforts are being made in terms of food preparedness in public meals and encouraging locally produced food through procurement. Furthermore, limited practices outside of procurement and meal service could be identified, but some interesting ideas and potential innovative practices were mentioned in the interviews. Building housing or providing jobs within the municipality was prioritised over protecting agricultural land in certain cases. The results from the case study were analysed from a resilience thinking perspective, using the seven principles of resilience defined by Biggs et al. (2012). Resilience was not explicitly mentioned in the reviewed documents nor in interviews. However, some resilience thinking and practices were displayed by some of the officials during the interviews in terms of collaborations and connectivity, the encouragement of a diversity of actors at different scales and the enablement of participation and learning. As the municipalities are in the early stages of addressing food preparedness, they have the opportunity to include resilience thinking in the shaping of their governance and management policies. Ideally the inclusion of resilience thinking could aid in creating municipal food systems that are resilient to disturbances and sustainable in the long term. / Livsmedelsförsörjning i tider av miljömässiga och sociala kriser har blivit ett hett ämne under de senaste åren. Covid-19-pandemin och det ryska kriget mot Ukraina har lett till en omvärdering av den svenska livsmedelsberedskapen. Ett föreslaget sätt att hantera livsmedelsberedskap är att öka livsmedelssystemets resiliens, så att det bättre kan motstå störningar. Vidare kan ett sätt att öka livsmedelsberedskapen vara att öka den inhemska produktionen och minska beroendet av importerade livsmedel och gödningsmedel. Svenska kommuner har befogenhet att besluta om att bygga på eller skydda jordbruksmark. Dessutom är svenska kommuner ansvariga för att tillhandahålla mat till skolor, sjukhus och vårdinrättningar även under kriser. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska kommuner arbetar med livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark genom policyer, planer och i praktiken. Fallstudier genomfördes på Haninge och Heby kommuner genom textanalys av styrdokument och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med kommuntjänstemän. Ingen av kommunerna har någon policy för livsmedelsberedskap eller skydd av jordbruksmark. Vissa ansträngningar görs dock när det gäller livsmedelsberedskap i offentliga måltider och uppmuntran av lokalt producerade livsmedel genom upphandling. Dessutom kunde begränsade metoder utanför upphandling och måltidsservice identifieras, men några intressanta idéer och potentiella innovativa metoder nämndes i intervjuerna. Att bygga bostäder eller skapa arbetstillfällen inom kommunen prioriterades i vissa fall framför att skydda jordbruksmark. Resultaten från fallstudien analyserades utifrån ett resiliensperspektiv, med hjälp av de sju principerna för resiliens som definierats av Biggs et al (2012). Resiliens nämndes inte explicit i de granskade dokumenten eller i intervjuerna. Några av tjänstemännen visade dock prov på resilienstänk och -metoder under intervjuerna när det gäller samarbete och anslutningsmöjligheter, uppmuntran av en mångfald av aktörer på olika nivåer och möjliggörande av deltagande och lärande. Eftersom kommunerna befinner sig i ett tidigt skede av att ta itu med livsmedelsberedskap har de möjlighet att inkludera resilienstänk i utformningen av sina styrnings- och förvaltningspolicyer. I bästa fall kan införandet av resilienstänk bidra till att skapa kommunala livsmedelssystem som är motståndskraftiga mot störningar och hållbara på lång sikt.

Detta arbete är både ett vetenskapligt arbete och ett designarbete. Syftet med arbetet var att undersöka hur fluviala och pluviala översvämningar hanteras genom fysisk planering samt att undersöka hur den byggda miljön genom fysisk planering kan anpassas för att hantera risken för översvämningar idag och till ett framtida förändrat klimat. Dessutom var syftet att översätta arbetets teoretiska del till ett designprojekt. Detta då en av vår tids stora utmaningar är att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Sverige kommer likt andra länder vara i behov av att anpassa sig till de ökade nederbördsmängderna och de översvämningar som drabbar och kommer drabba landet. Sverige drabbas nämligen årligen av översvämningar som orsakar skador på bebyggelse och infrastruktur. Dessutom är ledningsnätet för dagvatten i dagsläget begränsat och klarar inte av att hantera intensiva regn med hög volym. Samtidigt förtätas ständigt våra städer och består idag av en stor andel hårdgjorda ytor. Dessutom behöver kommunerna i Sverige ytterligare stöd kring hur våra samhällen ska anpassas till klimatförändringarna. Inom ämnesområdet fysisk planering finns stora möjligheter att påverka samhället i omställningen till det förändrade klimatet och anpassa våra städer och samhällen till att klara av ökade nederbördsmängder och risken för översvämning. Ambitionen med detta arbete var att belysa vikten av att redan nu planera utifrån framtida scenarier för att undvika och minimera skador i våra samhällen samt att fördjupa mig i ämnet med förhoppning att utvidga min kunskap om hur översvämningar kan hanteras och förebyggas samt att bidra till mer kunskap inom ämnes- och yrkesområdet. Arbetet undersöker hur översvämningar hanteras och styrs genom exempelvis mål, riktlinjer, lagar och förordningar både på global och nationell nivå. Vidare undersöks hur samhället kan anpassa sig till det förändrade klimatet och strategierna mitigation och adaptation lyfts som väsentliga för att tackla klimatförändringarna och uppnå ett resilient samhälle. Ett extra fokus riktas mot adaptation, där naturbaserade lösningar med avseende på blå- och grönstruktur lyfts som en viktig anpassningsåtgärd för att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Arbetet har även utgått utifrån ett teoretiskt perspektiv som grundar sig i begreppen resiliens och adaptation. Vidare har arbetet utformats med fallstudier som forskningsdesign och av metodkombination, där metoderna kvalitativ innehållsanalys, systematisk observation och design används som metoder i arbetet. Slutligen analyseras och identifieras viktiga komponenter och brister i den fysiska planeringen för hur nederbördsmängder hanteras utifrån områdes- och kunskapsöversikten samt från resultatet och analysen av empirin. Designförslaget redogör sedan för hur samhället kan anpassas till klimatförändringarna med fokus på att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Detta genom att implementera naturbaserade lösningar som samspelar med områdets befintliga dagvattensystem. Ett stort fokus riktas även mot sociala värden.