Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett av de yrken där sjukskrivningar är vanligt förekommande. I sitt arbete möter sjuksköterskan både utmanande och påfrestande situationer som i längden kan bidra till ohälsa. Förutom att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskans välmående så kan det även ge konsekvenser för omvårdnaden, äventyra patientsäkerheten samt medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av resiliens vid arbetsrelaterad stress. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier; Organisatoriska faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens, Erfarenheter av stöd som påverkar sjuksköterskans resiliens, samt Inre kapacitet, strategier och personlig utveckling som påverkar sjuksköterskans resiliens. Det som främst påverkar sjuksköterskans resiliens negativt vid arbetsrelaterad stress är organisatoriska brister, vilka utgör ett hinder för att bedriva god och säker vård. Sjuksköterskor upplever att främjande faktorer för resiliens vid arbetsrelaterad stress är stöd från omgivningen, där framförallt ett gott arbetsklimat med goda relationer lyfts. Andra faktorer är utbildning, humor samt att ha en tro. Genom erfarenhet, självkontroll och copingstrategier kan sjuksköterskor hantera stress. Slutsats: Genom att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens kan åtgärder vidtas för att främja sjuksköterskans välmående och indirekt även bidra till en bättre kvalité på vården. / Background: Nursing as a profession is one of the professions with the highest ratings in terms of turnovers and sick-leaves. The nurse encounters several challenging situations that can cause stress and long-term illness. Work related stress also influence the patient negatively in terms of higher safety risks, consequences for the quality of care and great cost for the society. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of resilience in relation to work related stress. Method: The study was conducted as a general literature review. Eight scientific articles with a qualitative approach was analyzed through content analysis. Result: Three main categories emerged; Organizational factors that influence the nurse’s resilience, Experiences of support, Inner capacity, strategies and personal growth that influence on the nurse’s resilience. The main thing influencing nurses' resilience is organizational and structural barriers that acted as an obstacle for quality care. Nurses experienced that support from colleagues and other relations are positively correlated to better personal resilience. Other components are education, humour and religious beliefs. Through experience, self-control and coping strategies the nurse can manage stress. Conclusion: By illustrating the contributing factors for resilience among nurses, actions can be taken for promoting the nurse’s well-being and indirectly, good quality care.

I Sverige och Finland sker idag ett kontinuerligt och växande arbete för att skapa ökad resiliens och för att mer effektivt kunna förebygga och hantera risker, sårbarheter och hot. Grannländerna har rätt likartade utgångspunkter på en rad områden men när det kommer till krisberedskap valde Finland en annan väg än Sverige under 1990-talets slut. De avvecklade inte sin omfattande försörjningsberedskap fullt ut som Sverige gjorde. Sedan 2017 har svenska myndigheter arbetat intensivt med återuppbyggnaden av det civila försvaret och den svenska livsmedelsberedskapen. Återuppbyggnaden har öppnat ett fönster av möjligheter att påverka hur livsmedelsberedskapen ska se ut, för parallellt har Sverige fördjupat samarbetet med Finland på en rad säkerhetsrelaterade områden. Under 2021 tecknades ett samarbetsavtal om krisberedskap, civilt försvar och räddningstjänst mellan länderna. Målet är att öka vår gemensamma förmåga att förebygga och hantera risker, sårbarheter och hot på både kort och lång sikt. Med hjälp av kvalitativ textanalys uppbackat av ett teoretiskt ramverk kopplat till hur en socioekologisk resiliens kan stärkas, har denna studie granskat de regeringsuppdrag som delats ut till de svenska myndigheterna tillsammans med två finska styrdokument som reglerar den finska livmedelsberedskapen. Därutöver har tre djupintervjuer genomförts med personer som jobbar nära livsmedelssystemet, två informanter från Sverige och en från Finland för att skapa ytterligare förståelse för livsmedelsberedskapens utmaningar och möjligheter. Studien kan konstatera att både den finska livsmedelsberedskapen och den svenska beredskapsplaneringen fokuserar i huvudsak på att öka robustheten i livsmedelssystemen och trygga handelsflöden men har en försiktig och inkrementell inställning till hur en transformering mot ett hållbart livsmedelssystem ska byggas. Följaktligen är beredskapsplaneringen inriktad på att hantera kortare störningar snarare än att hantera utdragna och mer komplexa störningar, som klimatförändringar. Riskhanteringen bör spegla de hot och sårbarheter som finns och även om en väluppbyggd robusthet kan motstå störningar idag föreslås livsmedelsberedskapen, liksom den övriga politiken utformas med målet att hämma de pådrivande orsakerna (risk drivers) som bidrar till den ökade sårbarheten, annars blir det förr eller senare svårt att upprätthålla beredskapen i systemet. / The two neighbours Sweden and Finland are constantly working to increase their resilience, and ability to prevent and manage risks, their vulnerabilities, and threats. The old neighbours share similar starting points in several areas, but when it comes to crisis preparedness, Finland chose another path than Sweden , as they did not entirely phase out their extensive security of supply stockpiles like Sweden did in the late 1990s. Though, since 2017, Swedish authorities have worked extensively with the reconstruction of the national civil defence and the Swedish food contingency planning. This development has opened a window of opportunity to influence what food contingency planning should look like because parallel to this development, Sweden has deepened its cooperation with Finland in several security-related areas. In 2021, a co-operation agreement was signed on crisis preparedness, civil defence and search and rescue services between the countries. The main objective is to increase our common ability to prevent and manage risks, vulnerabilities, and threats in both the short and long term.  Using qualitative text analysis backed by a theoretical framework linked to how a socio-ecological resilience can be strengthened, this study has examined the government orders regarding rebuilding the food contingency planning, that were handed out to the Swedish authorities. This paper also examines two Finnish policy documents regulating the Finnish food contingency planning. In addition, three in-depth interviews were conducted with people connected to the food supply system. Two informants from Sweden and one from Finland, to create a further understanding of the challenges and opportunities of rebuilding the Swedish food contingency planning.  This paper can conclude that both the Finnish food contingency planning and the upcoming Swedish food contingency planning focus mainly on increasing the robustness of the food system and to secure trade flows but are rather cautious and suggest incremental steps in transforming towards a sustainable food system. Thus, the current contingency planning is focused on dealing with shorter disruptions in supply flows rather than dealing with protracted and more complex disruptions, such as climate change. It seems reasonable that risk management should be aimed at dealing with the threats and vulnerabilities that exist. Even if a robust food supply strategy can withstand disruptions today, food contingency planning, is suggested to be designed with a dual purpose to reduce the effects from the risk drivers that contribute to the increased vulnerability, otherwise it will become increasingly difficult to maintain the food supply system.

This exploratory bachelor’s thesis aims to develop a better understanding of an underdeveloped area of research, namely the impact of an pandemic on Swedish public libraries and how they manage and cope with the effects of such a crisis. In doing so the study uses the ongoing global spread of the new disease covid-19 as a case. To be able to reason about the libraries capacities of coping with the effects related to the so called ”coronacrisis” the study draws on the notions of resilience and its related concept of measure, social capital. Through a qualitative analysis of semi-structured interviews with seven public library directors the thesis shows that all libraries in the study has been affected by the crisis in a more or less same degree. The libraries also cope with it in a similar matter using capacities as communication, adaptivity, creativity and commitment. Furthermore the thesis shows that the library directors prioritize the safety of the library staff and users as well as to keep the libraries open during the crisis. The libraries as a whole primarily prioritize to reach out to the public with literature through new or developed means and services. The study also reveals areas of potential development for the studied public libraries both during and after the coronacrisis, where the digital outreach to the public and digital usage by the library staff is the most essential.

Den rådande covid-19-pandemin har inneburit stora prövningar för bibliotek världen över; Sverige är inget undantag. Syftet med denna uppsats har varit att med hjälp av begreppet resiliens skapa fördjupad förståelse för hur folkbibliotek har anpassat sig till den pågående covid-19-pandemin, samt hur väl de har kunnat behålla sin struktur och funktion trots de förändrade omständigheterna som pandemin har inneburit. Materialet utgörs av fem transkriberade semi-strukturerade intervjuer med bibliotekspersonal på olika folkbibliotek i en och samma kommun i Sverige. Intervjuerna ägde rum i månadsskiftet november–december 2020, några veckor efter att en andra våg av covid-19-pandemin drabbat stora delar av Sverige. De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av teoretisk, semantisk, realistisk/essentialistisk tematisk analys. De huvudsakliga resultaten visar att folkbiblioteken i föreliggande studie har nyttjat ett flertal strategier och adaptiva resurser i sitt svar på covid-19-pandemin. Dessa syftar till att förhindra smittspridning på biblioteket, ställa om utåtriktad verksamhet, underlätta situationen för besökarna och främja folkhälsomedvetenhet. Olika faktorer har fungerat hämmande (t.ex. teknikovan personal, upphovsrätt och sekretess) respektive främjande (t.ex. tillgång till digitala verktyg och anpassningsbarhet hos bibliotek och personal) för folkbibliotekens anpassning av verksamheten. Pandemin har dessutom medfört olika utmaningar och möjligheter. Två utmaningar är att ge god och jämlik service och att ställa om till det digitala, medan möjligheter handlar om att personalen har fått mer tid till andra arbetsuppgifter. Under pandemin fyller folkbiblioteken flera roller, dock har rollen som mötesplats upphört. Slutligen har pandemin haft såväl negativa som positiva konsekvenser; de långsiktiga effekterna på folkbiblioteken är dock oklara. Troligtvis kommer det digitala att leva vidare i någon form. Folkbibliotekens hantering av covid-19-pandemin liknar till viss del hur bibliotek hanterade spanska sjukan 1918–1919, till exempel när det gäller att möblera om och begränsa antalet besökare på biblioteket. Skillnaden ligger framför allt i tillgången på digitala verktyg. Genom sina anpassningar kan folkbiblioteken sägas möta besökarnas behov och främja folkhälsomedvetenhet. Vidare har folkbiblioteken kunnat behålla sin struktur och vissa delar av sin funktion under pandemin, även om förbättringspotential finns. Därmed kan folkbiblioteken sägas vara relativt resilienta.

Termen resiliens definieras som förmågan att mentalt eller känslomässigt hantera och återhämta sig efter stressfyllda situationer. Tidigare forskning inom området tyder på att det finns en korrelation mellan särskilda personlighetsdrag i femfaktorteorin och den individuella graden av resiliens. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband hos chefer inom äldreomsorgen, ett yrke som omfattar en tung arbetsbelastning inom en redan stressfylld sektor i arbetslivet. I studien undersöktes även relationen mellan tiden som chef inom äldreomsorgen och den individuella graden av resiliens. En enkätstudie utfördes med deltagare som besitter chefsroller inom den kommunala äldreomsorgen (n=58, Målder=48,77, SD=9,54). Data analyserades med två multipla regressionsanalyser, och korrelationen mellan faktorerna analyserades med Pearsons korrelationskoefficient. Efter Bonferroni-korrigering var de enda signifikanta faktorerna samvetsgrannhet och neuroticism. Resultatet av studien påvisar att samvetsgrannhet har en signifikant positiv korrelation och neuroticism har en signifikant negativ korrelation med resiliens. Angående sambandet mellan tiden som chef inom äldreomsorgen och resiliens, så påvisar undersökningen att det inte fanns någon signifikant korrelation. De starkaste personlighetsdragen för att predicera en hög grad av individuell resiliens hos chefer inom den kommunala äldreomsorgen var samvetsgrannhet och neuroticism. Antalet år som chef inom äldreomsorgen och dess påverkan på resiliens överensstämde inte med tidigare studier, där antalet år som chef borde ha ökat den individuella graden av resiliens. Kunskapen om personlighet och erfarenhets samband med resiliens kan potentiellt bidra till att öka resiliens inom den kommunala äldreomsorgen. / The term resilience is defined as the ability to mentally and emotionally cope from stressful events. Research has shown that there is a correlation between some of the personality traits in the five-factor model, and the individual level of resilience. The purpose of this study was to examine this relationship in nursing management, an occupation which involves heavy workloads in an already stressful sector. This study also examined the relationship between time spent as an eldercare manager and the individual level of resilience. A survey was conducted with participants who are in managerial positions in the municipal eldercare (n=58, Mage=48,77, SD=9,54). The data were analyzed using two multiple regressionanalyses, and the correlation between the factors was analyzed with the use of Pearson’s correlation coefficient. After Bonferroni-correction the only significant factors were conscientiousness and neuroticism. The result corresponds with current research, which proposes that conscientiousness has a significant positive correlation, and neuroticism has a significant negative correlation with resilience. Regarding the relationship between time spent as an eldercare manager and resilience, the results showed that there was no significant correlation. The traits conscientiousness and neuroticism were the strongest to predict a higher level of individual resilience amongst municipal eldercare managers. Time spent as an eldercare manager and its impact on resilience did not correspond with previous studies, were time spent as an eldercare manager should raise the individual level of resilience. Knowledge of the relationship between personality, experience and resilience might contribute to increased resilience in municipal eldercare.

Tidigare forskning visar att allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa. Trots detta har forskning kring en utökad och utvecklad elevhälsa fått lite utrymme och arbetsbelastningen hos skolpersonal ökat. Syftet med studien är att undersöka skolpersonals uppfattningar kring behovet av det skolsociala arbetets funktioner och eventuella behov av ytterligare eller utökade funktioner. Studien har använt sig av en kvalitativ design med kombinerad intervjumetod i form av enskilda, par- och fokusgruppsintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med skolkuratorer, speciallärare och rektorer. Materialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk analys. Resultatet visar att det finns ett behov av det skolsociala arbetets funktioner för att möta de utmaningar som finns i skolan, både hos den enskilda eleven och inom organisationen. Det finns även ett behov av utökade och ytterligare funktioner i form av mer kunskap och nya professioner såväl som samverkan.

Background: Over the past half-century, with globalization, global supply chains have been developed across the world. In the last three years, Sweden and the world have been affected by two distinctive crises: the corona pandemic and the war in Ukraine, which have caused disruptions and significant consequences for businesses and the economy. All companies have been impacted by these crises as disruptions have occurred within the supply chains. They have been forced to develop their risk management and strategic planning in resource allocation to mitigate the consequences of disruptions and survive in the market during crises. In this essay, the authors will further investigate whether this work can contribute to achieving a higher level of resilience and thus control and maintain profitability at a stable level.  Objective: The objective of this work is to describe and analyze how the development of risk management in times of crisis can contribute to resilience in the supply chain and impact profitability.  Research questions: ● How can the corona pandemic have affected risk management within individual companies and their supply chains? ● How can the war in Ukraine have affected risk management within individual companies and their supply chains? ● How can this development in risk management contribute to resilience and impact profitability? Method: This study is based on a qualitative research method where eleven respondents from different companies were interviewed. The interviews were divided into seven subject areas with a semi-structured approach. This essay has adopted an abductive approach with elements of deductive and inductive reasoning to create a broader understanding of the subject. Conclusion: The conclusions of this essay are based on the fact that the corona pandemic and the war in Ukraine have affected companies and their supply chains. During the pandemic, companies developed their risk management, which improved cooperation regarding communication and alternative solutions within the supply chain. This work also benefited companies during the outbreak of war as they were better prepared to handle disruptions that occurred. Through this work, companies created a good level of flexibility, robustness, and rapid response capability, which enhanced their resilience and reduced, among other things, the economic consequences of the disruptions that occurred. This indicates that a higher degree of resilience can lead to less negative impact on profitability.

Brownfields have the potential to be transformed to offer green infrastructure to cities and bottom up environmental stewardship approaches can be a creative and dynamic way of providing much needed ecosystem services to the urban environment. The following study explores how the transformation of a contaminated site to a community garden in Stockholm can contribute to providing ecosystem services and improving general resilience. Through aqualitative method including literature review, interviews and observations; the results showed elements contributing to resilience including an increase in the diversity of the urban landscape, the creation of a space for social connections, and a gateway to sharing knowledge and creating polycentricity in natural resource management. / Förorenade områden kan potentiellt omformas för att erbjuda grön infrastruktur till städer och miljöförvaltning kan vara ett kreativt och dynamiskt sätt att tillhandahålla välbehövliga ekosystemtjänster till stadsmiljön. Denna studie utforskar hur omvandlingen av ett förorenat område till en stadsodling i Stockholm kan bidra till att skapa ekosystemtjänster och ökan resiliens i samhället. Genom användningen av kvalitativa metoder – såsom en litteraturstudie, intervjuer och observationer – visar resultaten på en ökad resiliens genom ökad mångfald i landskapet, skapandet av plats för sociala förbindelser, ökad kunskap om ekosystemtjänster samt polycentricitet inom naturresurshantering.

Konsekvenserna av den stigande havsnivån är en av de största utmaningarna som den fysiska planeringen i skånska kustsamhällen står inför. De urbana rummen i den befintliga miljön kräver en klimatanpassning som kan möta den stigande havsnivån, men i dagsläget saknas verktyg och tillräckliga planerings- och kunskapsunderlag för att kunna klimatanpassa den redan bebyggda miljön. Utöver avsaknad av verktyg finns det även en dualism gällande lagstiftning och ansvarsfördelningen mellan stat, myndigheter och den enskilde. Trots det behöver den fysiska planeringen drastiskt planera för – och svara på – utmaningarna som det stigande havet skapar. Det kräver resilienta och adaptiva sätt att arbeta och tänka på. Begreppet resiliens inom den fysiska planeringen introducerar nya synsätt som alltmer betonas kunna bidra till en adaptiv, planering.  Ambitionen med denna studie var att göra ett kombinerat arbete som belyser kunskapsgapet gällande klimatanpassning inför den stigande havsnivån åt bebyggd miljö, samt att bidra med ett gestaltningsförslag innehållande  adaptiva lösningar mot havsnivåhöjningen, vilka implementeras i Simrishamns kommuns offentliga rum. Därför har studien analyserat hur Länsstyrelsen Skåne hanterar frågan om den stigande havsnivån för en resilient och adaptiv stadsplanering, samt vilka adaptiva åtgärder Kristianstad kommun, Trelleborg kommun och Ystad kommun arbetar med. Vidare har ett designförslag i Simrishamns hamn utformats, där adaptiva åtgärder för att hantera havsnivåhöjningen i stadens bebyggda hamnmiljö gestaltas. Studien grundas i ett teoretiskt perspektiv som bottnar i begreppen resiliens och adaption. Fokus i studien har varit hur de två begreppen tillsammans kan introducera nya synsätt i planeringen. Studien har varit av en utforskande karaktär, och genomförts genom att först inhämta kunskap kvalitativt för att sedan tillämpa den kunskapen i designarbetet. Vidare har studiens vetenskapliga bakgrund satt ramarna för den översättande designdelen, som också utgjort studiens översättande länk mellan analys och design. Utförandet erbjöd en möjlighet att se problemet ur ett holistiskt perspektiv och sammankoppla det vetenskapliga med det kreativt gestaltande.   Med hjälp av det teoretiska perspektivet och metoderna kvalitativ  textanalys och intervjuer har vi påvisat vilka fysiska aspekter som i dagsläget implementeras i den befintliga bebyggda miljön. Länsstyrelsen Skåne prioriterar frågan om den stigande havsnivån och arbetar med ett värsta tänkbart scenario, där de bland annat tagit fram klimatstrategier och klimatmål. Kristianstad kommun, Trelleborg kommun och Ystad kommun nyttjar flertalet adaptiva åtgärder för att skapa resilienta städer, såsom att bygga ny bebyggelse framför befintlig, flytta bebyggelse, höja upp mark eller bebyggelse, användning av sandfodring och pumpsystem eller gestaltning av flexibla kajlösningar, multifunktionella vallar och kustnära vegetation. Med grund i analysen i och forsknings- och kunskapsöversikten har vi kunnat identifiera viktiga aspekter som kan tas med till det fortsatta arbetet den översättande designdelen. Identifierade aspekter är: markhöjd på minst +3,5 m.ö.h., strandfodring, jordvallar, flexibla kajlösningar, bryggor, stenskoning, skyddsmurar och skyddsvallar och havsvallar. Tillsammans med observationer och design som metod utgjorde ovannämnda aspekterna grunden i den översättande designdelen som har testats i Simrishamns hamns offentliga rum. Gestaltningsförslaget har bidragit till ytterligare kunskap om och nya arbetssätt för resilienta och adaptiva klimatanpassningsåtgärder mot den stigande havsnivån och hur de kan implementeras och utvecklas i stadsplaneringen. Studien ger även en djupare förståelse för komplexiteten som föreligger i klimatanpassning vad gäller ansvar och implementering av åtgärder för kustkommuner. Studien har försett oss med ytterligare kunskap inom den fysiska planeringen rörande vilka åtgärder som används vid hantering av den stigande havsnivån och för att göra samhället mer redo inför nästa kris.

Stigande havsnivåer är en global utmaning som hotar världens kustlandskap och byggd miljö. Stigande havsnivåer är den konsekvens av klimatförändringarna som beräknas drabba samhället hårdast ekonomiskt. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för hur stigande havsnivåer ska hanteras. Ansvaret att klimatanpassa kustlandskapet ligger på kommunerna samtidigt som den privata fastighetsägaren har det yttersta ansvaret att klimatsäkra sin egendom. Syftet med masterarbetet var att undersöka vilka verktyg i den fysiska planeringen som kan användas för skydd mot översvämningar till följd av stigande havsnivåer. En fallstudie genomfördes i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun som är två av Sveriges mest utsatta kommuner för stigande havsnivåer. Arbetets teoretiska del låg till grund för hur ett resilient kustlandskap som skyddar byggd miljö från stigande havsnivåer kan gestaltas i Kivik. Resiliens utgör arbetets teoretiska ramverk bestående av komponenterna holistiskt perspektiv, strategier, långsiktigt perspektiv och samverkan. Ramverket användes som ett analysverktyg och utgjorde en målsättning i arbetets gestaltningsförslag.  Arbetets empiri samlades in genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunala planhandlingar i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun som kompletterades med intervjuer. Resultatet av analysen visade att Kristianstads kommun saknar strategier för hur kustlandskapet ska skyddas från stigande havsnivåer utanför tätortens vallsystem. Analysen från Trelleborgs kommun visade att kommunen har ett brett planeringsunderlag för hur stigande havsnivåer kan hanteras men samspelar inte med kommunens agerande i praktiken. Båda kommunerna förespråkar stadsutveckling i kustområden med strategier för hur ny bebyggelse ska uppföras klimatsäkert. Stadsutveckling vid kusten prioriteras före skydd för befintlig bebyggelse i Kristianstads kommun och Trelleborgs kommun.  I arbetets slutsats presenterades verktyg och principer som låg till grund för arbetets gestaltningsförslag i Kivik. Verktygen som låg till grund för gestaltningen var ett  helhetsperspektiv i planeringen, multifunktionella lösningar, integrera  havet, anpassningsbara kustskydd, säkerhetsmarginaler, hybridlösningar och försvarsstrategi. Gestaltningsförslaget visar hur byggd miljö kan skyddas från stigande havsnivåer och samtidigt bidra med stadsutveckling vid kusten i ett helhetsperspektiv. Målsättning var att visa hur byggd miljö i Kiviks kustområde kan skyddas från stigande havsnivåer och bidra till ett resilient kustlandskap. I arbetet användes strategierna försvara byggd miljö, integrera havet och multifunktionella lösningar med tillhörande designverktyg. Designverktygen var anpassning, flexibilitet, säkerhetsmarginal och hybridlösningar som har en förankring i resiliens. Gestaltningsförslaget bidrar till forskningen genom att visa hur målsättningen resiliens kan avspeglas i två perspektiv. Det ena perspektivet är att uppföra kustskydd anpassat efter designverktygen och det andra perspektivet är att visa hur den fysiska miljön kan anpassas till klimatförändringarna genom att integrera havet i planeringen. Arbetets avslutande diskussion belyser vikten av en genomförbar planering, tydlig ansvarsfördelning, handlingskraft och ett helhetsperspektiv i planeringen.