There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes. The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990´s. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion. This study is based on a qualitative text analysis. This means that text, in this case the publications from the Swedish board of education, is the object of the analysis. The result of this study is that the Swedish board of education in the middle of the 1990´s conveyed the message that there is no relationship between resources and results, or in any case that their and a large number of other research studies indicate this. This message has since changed. In their publications from the 21st century they distinctly express that such an relation does exist. This study consequently demonstrates that the Swedish board of education has not carried a consistent message in their publications. In the paper two possible explanations for the divided message from the Swedish board of education are presented. The first is that the Swedish board of education has been a victim of the methodological difficulties within the field of research. The second explanation is that the inconsistent message is a result of economic thinking from the Swedish board of education. The paper also goes on to discuss the Swedish board of educations use of human capital theory and the view on knowledge and learning.

This study examines the organization of the village society in Benestad, in southern Sweden, during the period from 1886 to 1928. The study focuses on the commonly owned resources in the village and how the landowners there came together and shared the resources. By studying the records of the societies’ meetings, and in particular the cases that concerns the common resources, a categorization has been done.   The results of the study show that the landowners in Benestad shared pasture lands, milk carriage and other resources with one another. Overall, the village society had a strong organization with at least two yearly meetings about the commonly owned resources. Not everyone was however welcomed to the meetings and the wives and children had to trust their housemaster to also consider their interests. By comparing the results with Elinor Ostrom’s theory of eight design principles that unites all stabile institutions that handle commonly owned resources, one can say that the village society in Benestad was a stabile establishment. In fact, the society is still active - even if the landowners nowadays deal with other matters than those of the milk carriage.

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history’s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet’s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources. The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums. The investigation has shown that both of the museums have a clear focus towards children and young people and follows the guidelines from the Swedish government. This thesis shows the differences between both museums in their separate ways of focus on children and youngsters. The different possibilities on focus on children and young can provide inspiration for either other museums or the specific museums in the thesis when developing or expanding their focus further. Both museums way to communicate with children and young people considered to have good potential for learning. / Denna kandidatuppsats består av en analys av museala miljöer. I undersökningen har fallstudier gjorts på Naturhistoriska riksmuseets utställning Natur i Sverige samt Nordiska museets utställning Modemakt samt lärmiljö Lekstugan. Syftet med undersökningen har varit att studera hur kulturarv används och utvecklas inom museipedagogiken riktad mot barn. Undersökningen utgår ifrån ett multimodalt perspektiv med fokus på lärresurser.   Frågeställningarna hanterar museernas riktning mot barn och unga, hur målen för detta ser ut samt hur det ser ut i verkligheten. Undersökningen har visat att båda berörda museer har en tydlig riktning mot barn och unga samt gott och väl följer regeringens riktlinjer för statliga museer.   I uppsatsen tydliggörs Naturhistoriska riksmuseets och Nordiska museets olika sätt att angripa frågan ”riktning mot barn och unga”. Detta kan utgöra inspiration för andra museer eller för de berörda museerna att utveckla sin riktning ytterligare. Båda museernas vis att kommunicera mot barn och unga bedöms ha goda förutsättningar för lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, då den även befrämjade möjligheten att titta på hur attityden gentemot delad föräldraledighet inverkar på synen av könsroller i ett hushåll. Undersökningen bygger på en enkät kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid Umeå universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och därefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket där begrepp såsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir på senare hand studiens analytiska verktyg. Resultatet påvisar att det föreligger ett positivt samband mellan inkomstfördelning, utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Det visar sig att man i hushåll där mannen tjänar mer, förhåller sig traditionellt på så sätt att man anser att föräldraledigheten endast bör tas ut av kvinnan. Vidare påvisar resultat att de med hög utbildning, i jämförelse med de som endast innehar gymnasial alternativt lägre utbildning, anser att föräldraledigheten bör delas upp jämlikt. Detta påvisar även ytterligare ett positivt samband i hur attityden gentemot delad föräldraledighet återspeglar synen på könsroller och därmed synen på jämställdhet. En traditionell inställning gentemot delad föräldraledighet återspeglar en syn på hur man anser att kvinnan bör ta hand om barn, och mannen försörja familjen.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna. Det blev också tydligt att barnens tidigare erfarenheter fick en betydande roll då barnen använde de tidigare erfarenheterna som ett tankeredskap i de meningsskapande processer, designade av förskolepedagogerna, de deltog i. / The study's purpose was, based on a design theoretical multimodal approach to describe, analyze and interpret how three preschool teachers design learning contexts, on the subject of mathematics. Besides, this was also the aim to gain insight on how context of learning designs could be understood and interpreted in terms of learning and meaning. The method I chose was built around a non-participating video observation with a qualitative approach where the goal was to try to understand what took place through the relevant interpretations. The results and conclusions that emerged was that the preschool teachers used a variety of semiotic resources in the form of physical tools along with facial expressions, voice and gestures in their communication with the children. Moreover, it appeared that the children also used a number of different semiotic resources in their work of creating meaning around the different learning situations, designed by the preschool educators, they participated in. It also became clear that the children's previous experiences had a significant role as they also used past experiences as a tool in the meaning-making process.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och ges till individer under hela livet. Det omvårdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de är av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktär. Våld i nära relationer drabbar en tredjedel av världens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhändertagande. Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Resultat: Arbetsmiljö och utbildning återfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvårdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som både resurser och utmaningar i omvårdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna även här ses som både resurser och utmaningar. En essentiell resurs inom omvårdnaden av utsatta kvinnor som framkom var skapandet av en trygg och bekväm atmosfär. Som utmaning återfanns känslomässiga reaktioner vilka ibland ledde till ett avståndstagande gentemot kvinnorna. Utbildning och kunskap inom området beskrevs därför som nyckelfaktorer på ett strukturellt respektive personligt plan för att god omvårdnad skulle kunna ges. Slutsats: Majoriteten av kategorierna återfanns som både resurser och utmaningar. Det är troligt att en variation finns mellan olika kontexter i omvårdnaden av utsatta kvinnor varför det är viktigt att inom en specifik kontext ta reda på vilka de aktuella resurserna och utmaningarna är. Klinisk betydelse: Litteraturstudien bidrar med en överblick rörande befintliga resurser och utmaningar som finns globalt inomomvårdnaden av kvinnor utsatta för våld i en nära relation.De resurser som framkommit kan sjuksköterskan lyfta fram för att styrka omvårdnadsarbetet medan utmaningarna visar vilka områden som det finns ett behov att arbeta omkring. / Background: Nursing care is the main responsibility in the nursing profession and is given to individuals during the lifespan. An individual's needs in regards to nursing care should be dealt with regardless of them consisting of physical, psychological, social, cultural or spiritual aspects. About one third of women around the world are subjected to intimate partner violence. Nurses have a significant role in caring for these women. Aim: To illuminate resources and challenges in nursing care of women subjected to intimate partner violence. Method: Literature study consisting of ten scientific articles. A data analysis was made in regards of similarities and differences in the results of the articles. Results: Work environment and education were found as structural aspects of importance and could be seen as both resources and challenges in the nursing care of women subjected to intimate partner violence. Considering the personal aspects most of the subcategories could also be seen as both resources and challenges. In nursing care the creation of a safe and comfortable environment was discovered as an essential resource. Emotional reactions were seen as challenges which could lead to avoidance towards the women. Education and knowledge in the field were described as key factors within the structural and personal aspects respectively. Conclusion: The majority of the categories were found as both resources and challenges. A variation may therefore be seen across different contexts in relation to what is seen as a resource and a challenge. Thus it is important to find out which are the resources and challenges in a specific context .Clinical significance:The literature study contribute with an overview considering the existing global resources and challenges in nursing care of women exposed to intimate partner violence. The resources found can be highlighted in the nursing care while the challenges need further development

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala

Ett föränderligt medielandskap fordrar en anpassning från företagens sida och därmed ett nyanserat sätt att skapa marknadsföring. I en värld där konsumenter tenderar att vara alltmer aktiva i köpprocessen uppkommer nya typer av marknadsaktörer. Studien undersöker hur detta nät av aktörer samarbetar för att skapa en marknadsföringskampanj anpassad efter det rådande medieklimatet. Centrala begrepp för undersökningen är nätverk, resurser och samskapande av värde som tillsammans utgör utgångspunkten för studiens analysmodell. Med utgångspunkt från Volvos framgångsrika marknadsföringskampanj Made by Sweden har fyra intervjuer med representanter från aktörer som varit med i arbetet bakom genomförts. Studien visar att ett integrerat och organiskt samarbete där tillämpningen och integreringen av gemensamma resurser som kunskap och kompetens uppfattas som en av kampanjarbetets mest fundamentala grundstenar. Avslutningsvis kan även interaktionen med konsumenter i sociala medier ses som en viktig kunskapskälla i kampanjarbetet och en vägvisare för hur och i vilka kanaler kampanjen skulle kommuniceras. Kampanjens framgång stavas, med andra ord, inte bara Zlatan Ibrahimovic utan kräver att företag förvaltar de förutsättningar som finns för att skapa någonting större.

Syftet med denna studie var att se vilka attityder lärare i programgemensamma ämnen på gymnasiet intog till nyanlända elevers språkliga resurser och hur dessa attityder, enligt informanterna, yttrar sig i undervisningen. Dessa attityder delades upp i en treenighet av komponenter bestående av kognitiv, affektiv och konativ komponent. Studien utfördes på en större gymnasieskola i södra Sverige där 20 lärare i programgemensamma ämnen, både teoretiska och praktiska, deltog i en enkät, varpå sex lärare valdes ut för uppföljande intervjuer utifrån hur tydligt de tagit ställning i olika frågor i enkäten. Resultaten visar att lärarna tenderar att uppvisa en negativ attityd till nyanlända elevers språkliga resurser då det rör svenska språket som upplevs ligga på en otillräcklig nivå för undervisningen. Även för de nyanlända elevernas språkliga resurser i form av andra språk så som modersmålet uppvisade lärarna en negativ attityd då detta utnyttjades i undervisningssituationen i liten grad.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vidare undersöks eventuella skillnader i relation till antalet sociala kontakter för att se om det påverkar klasskillnader i hälsa. Hälsa är en viktig aspekt ur ett välfärdsperspektiv, klass är en annan aspekt som kan ha en betydande effekt på individens livslängd och hur friskt liv en individ lever. Sociala kontakter har även visats ha en påverkan på individens hälsa. Studiens frågeställning lyder följaktligen “har sociala kontakter betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa?”. Det empiriska materialet baseras på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) insamlat år 2010 och innefattar 4415 respondenter varav både kvinnor och män i åldrarna 18–75. Vid analysen av resultaten presenteras en deskriptiv frekvenstabell och fyra logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan klass och självskattad hälsa där tjänstemannaklassen skattar hälsan som god i större utsträckning än arbetarklassen. När antal nära vänner läggs till i modellen för att undersöka sambandet visar resultatet ett positivt samband vilket innebär att fler antal vänner ökar sannolikheten att skatta hälsan som god. När 0 vänner exkluderas visar resultatet att antal vänner i sig inte har en uppvisad betydelse för klasskillnader i hälsa. Denna studien bidrar med en bredare förståelse kring de faktorer som kan påverka den självskattade hälsan.