Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium upplever höga krav att prestera inom både idrott och studier. Samtidigt har det visat sig att dessa elever upplever mindre symtom på depression och ångest än en normalpopulation och att elitidrott därmed inte anses vara en källa till stress. Syftet med denna uppsats var att undersöka elitidrottsgymnasieelevers psykiska välbefinnande, deras rädsla för att misslyckas (fear of failure) och självreglerat lärande (self-regulated learning). Deltagarna bestod av 189 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Data samlades in under tre år och är en del av ett forskningsprojekt vid ett elitidrottsgymnasium i norra Sverige. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet blir signifikant sämre mellan årskurs 1 och 2 samt att självreglerat lärande och rädsla för att misslyckas kan predicera psykiskt välbefinnande. Resultatet visar även på att färre elever på elitidrottsgymnasiet upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än i en normalpopulation. Dessa resultat går i linje med tidigare forskning och tyder på att personliga resurser är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet i den komplexa miljö elitidrottsgymnasieeleverna befinner sig i. En kvalitativ studie skulle vara önskvärt för att få djupare förståelse kring vad som ytterligare påverkar dessa elevers psykiska välbefinnande. / Previous studies have shown that elite student athletes are experiencing high pressure to succeed in both their sports and their academic studies. At the same time, it has been found that these students experience less symptoms of depression and anxiety than the general population. Elite sports are therefore not considered to be a source of stress. The purpose of this paper was to examine the psychological well-being of elite student athletes, their fear of failure and self-regulated learning. The participants consisted of 189 elite student athletes between the ages of 16-19. The data was gathered for three years and is part of a research project on elite student athletes in the north of Sweden. The result shows a significant decrease in psychological well-being between the first and second year. It also shows that self-regulated learning and fear of failure can predict psychological well-being. Furthermore the result shows that fewer elite student athletes experience reduced psychological well-being than a general population. These results are in line with previous research and indicate that personal resources are of major importance to the psychological well-being due to the complex environment surrounding the elite student athletes. A qualitative study would be desirable to gain a deeper understanding of what further affects the psychological well-being of these students.

Syftet med föreliggande undersökning var att öka förståelsen för lönesättande chefers arbete och upplevelser av individuell lönesättning. Syftet är att få en beskrivande bild av chefers arbete med lönesättning samt undersöka hur erfarenhet påverkar chefernas upplevelser av de krav, resurser och upplevelser som kommer med arbetet i form av tillit till bedömningssystemet, trygghet i att bedöma, tillfredsställelse i arbetet med lönesättning och nöjdhet med lönesystemet. Detta undersöktes med hjälp av kvantitativa (enkäter) data där urvalet bestod av 196 lönesättande chefer och kvalitativa (fokusgruppintervjuer) data där sammanlagt 10 lönesättande chefer deltog. Undersökningen genomfördes med en multimetodansats genom en tvärsnittsdesign, där undersökningsdeltagarna bestod av lönesättande chefer inom ett tjänsteföretag. Resultat av multivariata variansanalyser visade att chefer med kortare erfarenhet som chef (<9 år) upplevde mer krav i arbetet, i form av svårigheter i lönesamtal, tidskrävande prestationsbedömningar, tid till lönesättningsarbetet och svåra arbetsuppgifter, jämfört med chefer med längre erfarenhet (≥10 år). När det gäller resurser i arbetet upplevde chefer med längre erfarenhet att målen för lönesättningen var tydligare och att de hade större medverkan i lönesättningen men mindre socialt stöd från sin chef än chefer med kortare erfarenhet. Resultat av hierarkiska multipla regressionsanalyser, där krav och resurser användes för att predicera chefernas upplevelser av lönesättningen, visade att svårigheter i lönesamtal var det krav som uppvisade starkast negativa samband med samtliga upplevelser, medan tydliga mål, tydliga lönekriterier och egen medverkan i lönesättningen var de resurser som uppvisade positiva samband med flest upplevelser av lönesättningen. Resultaten från intervjuerna visade att chefer upplevde att lönesättning kräver mycket arbete, är tidsödande och att det förbestämda löneutrymmet begränsar dem i sitt arbete. Fler studier behövs för att vidare undersöka chefers viktiga arbete och roll i lönesättningen och undersöka vilka upplevelser som följer med arbetet då lönesättande chefer är bärare av lönesystemet.

The starting point of this thesis is that there are students who do not have an appropriate study environment at home and are dependent on the library to find a suitable place to work. Through an analysis of interviews conducted with students and librarians, this thesis aims to contribute knowledge about different perspectives on the study environment and on so called 'resources' of the library. Examples of resources are books and databases. The thesis is accomplished through a comparison of how a student group and a university librarian group view the students' needs of the library as a study environment and how they are met by a university library. Central in the interviews with both groups were the participants' understanding of the library as a study environment and a place for studying. It was also highlighted that a lot of group studies take place in the library because there are few other manned areas at the university. Generally, the participants had a positive view on the study environment at the library. The thesis concludes that the library is used as a study environment both for group and individual studies. The thesis is inconclusive regarding whether the students' needs are met. The students and librarians mostly agreed on how they view the resources of the library. The students' and librarians' view of the students' need of the library's study environment did not differ much.

Då det råder ett könslönegap i Sverige har vi i denna studie valt att studera hur obetalt arbete kan ha en bidragande effekt på kvinnor och mäns lön. Frågeställningen vi har valt att utgå från är: kan obetalt arbete som samboende individer utför förklara en del av könslönegapet i Sverige? och vår hypotes är att en anledning till att kvinnor tjänar mindre än män i Sverige är att kvinnor gör mer obetalt arbete än män. För att teoretiskt kunna förklara skillnader i lön mellan kvinnor och män har vi använt oss av teorin om att “göra kön”, specialiseringsteorin, relativa resurser och förhandling samt glastak och diskriminering. Den metod vi har använt oss av är en multipel regressionsanalys där vi stegvis introducerat våra kontrollvariabler för att se effekten av dessa på sambandet mellan lön och kön. De resultat vi finner är ett visst stöd för vår hypotes och vi ser indikationer på mönster om att det obetalda arbetet skulle kunna bidra till könslönegapet. Vi finner att kvinnor i samboenderelationer gör mer obetalt arbete i genomsnitt än vad män i samboenderelationer i genomsnitt gör. I vår hypotes antog vi dock en större förklarad varians i lön av obetalt arbete än vad vi funnit i våra resultat. Obetalt arbete förklarar i vår modell 1,3 procent av könslönegapet mellan samboende kvinnor och män i Sverige.

I detta examensarbete har en studie genomförts om hur digitala läromedel och verktyg används inom NO- och teknikundervisningen av lärare i en kommunal 1:1-högstadieskola, samt vilka erfarenheter de skaffat sig genom användandet. En utgångspunkt har varit att studera drivkrafterna för användningen av digitala resurser i skolan, där teknikutvecklingen i samhället samt krav på förbättrade utbildningsresultat är några exempel. Vidare görs en genomgång av tidigare forskning som behandlar teknikutvecklingen i skolan, digitala resurser samt studier av 1:1-skolor. Den teoretiska utgångspunkten har varit att betrakta lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, och hur vi lär oss med stöd av olika multimodala, medierande tekniker. Föreliggande studie har bestått av kvalitativa intervjuer samt klassrums-observationer, där det insamlade textmaterialet analyserats med innehållsanalys som metod. Resultaten visar att lärarna överlag är positiva till de digitala resurserna och ser fördelar, utvecklingsmöjligheter och upplever bättre möjligheter till lärande. Det visuella, tredimensionella perspektivet som digitala resurser kan möjliggöra, kan ge elever en bättre förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och sammanhang. Det råder samsyn kring utmaningar, som främst berör tekniken, där back-up behövs om denna krånglar, samt att verktyg som mobiltelefoner kan vara distraherande och störande i klassrummet. Inställning, erfarenhet och kunskap är viktiga faktorer, och lärarna poängterar vikten av kompetensutveckling.

I denna empiriska studie har det undersökts om hur elever inkluderas och används som resurser i religionsundervisningen. Inom det inkluderande perspektivet är eleverna delaktiga, aktiva och en del av undervisningen. Men för att detta ska ske måste lärarna planera en undervisning som bjuder in till att arbeta inkluderande. I skolans klassrum finns det elever som sitter på en kunskapsbank och elever kan lära mycket av varandra om de inkluderas i undervisningen och används som resurser. Tidigare forskning visar att det är svårt att inkludera elever i religionskunskapsundervisningen. Forskningen menar att elever är ointresserade, har fördomar och att lärarna känner en press. Men samtidigt visar den tidigare forskningen att eleverna lär mycket av att vara aktiva och delaktiga, frågan blir då om undervisningen är inkluderande och hur lärare tänker kring det. I studiens resultat framgår det hur viktigt det är att våga diskutera och inkludera elever inom det religionsvetenskapliga ämnet. Vid diskussioner kan många synsätt ses och en förståelse för andra människor skapas. Det är frågor som dessa som skolan ska arbeta kring både utifrån skolans värdegrund men också inom religionskunskapen.

Det råder en intensiv debatt vad de alltmer tilltagande utvecklingspartnerskapen mellan Kina och afrikanska stater är ett utryck för och kan förklaras. Syftet är att nå närmare en rimlig förklaring. Frågeställningarna är huruvida det är bistånd eller utvecklingssamarbete i ekonomiska termer som kan observeras. Och hur kan man på basis av relevanta antaganden hos Ekonomisk Nationalism samt Marxism/beroendeteori förklara den kinesiska verksamheten utifrån dess orsaker, form samt konsekvenser. Metoden för denna forskningsuppgift har varit att utifrån tidigare forskning som källor samt de teoretiska antagandena finna relevanta indikatorer i linje med syftet. Slutsatserna är att det primärt är statens (Kinas) eller eliters intressens som styr. För säkra sin egen utveckling bedriver Kina en resurs- och marknadsorienterad approach. Men det kan också vara den ekonomiska och politiska eliten – i Kina samt i Afrika -som strävar efter bibehållandet av maktpositioner och en ökad ackumulation av kapital. De kinesiska instrumenten/medlen tar villkorande former som faciliterar fortsatt kinesiska intressenters närvaro; genom frånvaron av politiska men närvaron av ekonomiska konditionaliteter. Detta tenderar att reproducera exploaterande och utnyttjande strukturer/beroendeförhållanden. Man bör vara kritiskt mot det kinesiska engagemanget men detta är inte möjligt utifrån premissen om att de Sino-Afrikanska samarbetena är av traditionell biståndskaraktär.

Syftet med studien var att studera före detta professionella golfspelares upplevelser av sitt karriäravslut. Följande frågeställningar ställdes: Följande frågeställningar ställdes: 1) Vilka barriärer upplever golfspelare i samband med karriäravslutet? (2) Vilka resurser upplever golfspelare i samband med karriäravslutet? (3) Vilka strategier identifierar golfspelare som användbara i samband med ett karriäravslut? Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga och en manlig före detta professionella golfspelare på internationell nivå. Genom en kvalitativ innehållsanalys (Hassmén & Hassmén, 2008) framkom 18 överliggande teman fördelade på barriärer (6), resurser (7) och strategier (5). Framträdande teman som framkom både som barriär och resurs var identitet, frivillighet vid avslut, förberedelser och socialt stöd. Strategierna förberedelser, hitta nya sysselsättningar, socialt stöd, dra nytta av golfkarriären och att ha ett optimistiskt synsätt identifierades som användbara. Temana diskuteras utifrån det teoretiska ramverket samt tidigare forskning. Förslag på framtida forskning samt implikationer ges. / The purpose of this study was to examine former golf players’ experiences of their career termination. The following questions were asked: (1) What barriers does golf players experience during the career termination? (2) What resources does golf players experience during the career termination? (3) What strategies does the golf players identify as useful during a career termination. Semi structured interviews were conducted with four female and one male golf players on international level. Through a qualitative content analysis (Hassmén & Hassmén, 2008) 18 high order themes emerged distrubuted on barriers (6), resources (7) and strategies (5). Prominent themes that emerged as both barriers and resources were identity, volontariness of retriment, preparations and social support. The strategies preparations, find new pursuits, social support, take advantage of the golf career and have an optimistic approach were identified as useful. The themes are discussed based on the theoretical framework and previous research. Suggestions for future research and implications are given.

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.

Inledning: Soliditet är ett finansiellt mått som beräknas utifrån balansräkningen och skall visa företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Det finns dock forskning som tyder på att det traditionella soliditetsmåttet inte visar företags verkliga långsiktiga överlevnadsförmåga. Denna forskning påstår att företag har resurser som inte visas i företagens balansräkning men som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. På grund av att dessa resurser inte syns i balansräkningen kommer denna studie att undersöka vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Problemformulering: Vad påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga? Syfte: Syftet med studien är att förklara vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga, genom att fånga upp och synliggöra resurser utöver dem redan redovisade av företagen. Metod: I studien genomförs fem fallstudier där empirin baseras på sex intervjuer. Intervjuernas respondenter utgörs av tre ekonomiansvariga, två inköpsansvariga och en personalansvarig. Urvalet omfattar onoterade aktiebolag som redovisar enligt redovisningssystemet K3. Utöver intervjuerna insamlades slutligen data från företagens årsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga är alla redovisade resurser men även de ej redovisade resurser som leverantörs- och ägarintressenter kan erbjuda. Leverantörsintressenterna medför resurser som framförallt utgörs av kredittidsförlängning men också skuldreducering. Ägarintressenterna medför resurser som utgörs av ägartillskott, ägarlån och koncernbidrag. Tillika har studien kommit fram till att den traditionella soliditeten måste bedömas tillsammans med kassaflödet för att överhuvudtaget ge en bild av företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Avslutningsvis tyder det på att den traditionella soliditeten inte ensamt är en bra indikator på företags långsiktiga överlevnadsförmåga.