<p>Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. </p><p>Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning. </p><p>Resultatet blev att alla intervjuade tycker målstyrning är bra. Men målstyrning är svår att tillämpa såsom beskrivs i teorin. Målstyrningsprocessen och utvärderingen är svår att lösa.</p>

<p>Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun. Skolans och kommunens skyldigheter går att läsa i Lpo-94, skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.</p>

<p>Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare</p><p>Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter.</p><p>Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd.</p>

Following an increase in hostile foreign activity. The discussion regarding Sweden’s defense force´s ability to perform its task has come to a new heading. With the end of the cold war as a major revolution in matters of international security, a major overhaul has taken place to transform the static total defense plan of the nation to a less rigid operational system. Following an analysis of the budgets total amount from the governments of 2002 until 2015 it is clear that while the amount of resources has never directly been lowered, it has shrunk in relation to the countries total GDP. The possible futures for the defense of Sweden bring three possibilities forward in correlation three unique perspectives on military and political policy. Out of the three possibilities the focus on military strength as a political resource seems to be garnering the most support with the latest incursions made my foreign submersibles and the ever growing presence of 5th generation of warfare. And for as long as the potential threats remain it is unlikely that the current course will change.

This essey aims to investigate how inherited and acquired resources has influenced the choice of education. It is in this essays ambition to understand how the recources operates in a process from childhood to a certain education. The study was conducted using eight qualitative interviews with firstyearstudents in nursing and economics courses at Linnaeus University. By using Bourdieu's theories about habitus, capital and horizon of possibilities I wanted to understad how the students inherited and acquired recoures had operated in their choise of education. The main conclution is that the educational choice is strongly influenced by the individual's social belonging and must be understood as a result of the individual's history. The inherited and acquired resources have contributed to only certain choices and actions have been seen as possible and desirable in the students life. Students who share similar social backgrounds and resource assets are therefore likey to choose similar educational courses.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare motiverar barn i åldersgrupp tre-fem år till läsning i förskolan. Många forskare anser att det är viktigt med högläsning för språkutvecklingen och för att motivera barn till fortsatt självständig läsning, det bidrar även till att barnens fantasi utvecklas (Björklund, 2008; Ivarsson, 2008, s.). Det läggs mycket tid på digitala medier såsom iPad, Ikt i förskolan och gör att andra aktiviteter får mindre tid (Forsling, 2011). Min studie argumenterar för att läsning i förskolan inte får bortprioriteras av verktyg som iPads, utan de ska användas som komplement till läsning i verksamheten. I studien gjordes fyra intervjuer med fem förskollärare som har hand om barn i åldrarna tre - fem år i samma kommun. Syftet med intervjuer är att undersöka pedagoger tankar och erfarenheter av att motivera barn till läsning och att använda sig av digitala resurser. Resultatet visar att de motiverar barn till läsning bland annat genom att leva sig in i berättelsernas handling, dramatisera dem och genom att kombinera högläsning med digitala verktyg. / The purpose of this study is to explore how a selection of five preschool teachers thinks of reading aloud, and gets knowledge how to motivate children in the age of three-five years to read. Many scientists confirm that reading aloud to children is important because it enhances language development, reading aloud motivates children to continue to read on their own and contributes children´s fantasy develops according to read aloud. (Björklund, 2008; Ivarsson, 2008). As digital media seems to take over preschool activities increasingly (Forsling, 2011), my study is arguing that reading aloud doesn’t lose priority and that you can combine ipads with other activities like reading aloud. The study is based on four interviews with five preschool teachers from various preschools in the age group three-five years in the same community. The result shows that preschool teacher motivates children to read by different strategies such as theater, different environments and in the use of different forms of storytelling.

Den fria scenkonsten är idag en etablerad del av Stockholms kulturliv och har sina rötter i de fria grupper som växte fram under 1970-talet som en protest mot de statliga institutionerna som dominerade kulturfältet. Fria scenkonstgrupper producerar idag en mängd föreställning och är alltid till viss del statligt finansierade. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa hur åtta fria grupper som intervjuats förhåller sig till att bedriva konstnärlig verksamhet utifrån knappa resurser. Särskilt intresse ägnas åt vilken betydelse Kulturrådets verksamhetsbidrag har för gruppernas ekonomiska stabilitet. Genom Resource Dependence Theory, institutionell teori och Bourdieus begrepp fält och kapital, beskrivs hur gruppernas beroende av olika resurser och kapital ser ut. Det framgår att Kulturrådets verksamhetsbidrag är avgörande för samtliga grupper överlevnad samt att svårigheter i att kontrollera den tillgången uppstår i relationen till Kulturrådets referensgrupp. Resursalternativen till verksamhetsbidraget är begränsade och eftersom olika bidragsgivare har skilda bedömningsvillkor skapas en miljö med motstridiga krav som gör det svårt för grupperna att uppnå full finansiering i verksamheten. Även de prioriteringar som grupperna tvingas göra när resurserna är knappa begränsar deras möjlighet att bedriva sin verksamhet under rimliga villkor. Särskild påverkan går att se på förmågan att planera långsiktigt och på arbetsmiljö och hälsa. Risken finns även att gruppernas möjlighet till långsiktig konstnärlig utveckling hämmas. Gruppernas syn på strategier och anpassningar för att påverka sin ekonomiska situation skilde sig åt. Vi såg ett mönster i att de grupper som har medvetna strategier och använder ett mer ekonomiserat språk, också är de som har en uppåtgående kurva i beviljandegraden från Kulturrådet. En tendens som sätts i relation till den utveckling som kallas för kulturens ekonomisering, där offentligt stödda organisationer mer och mer förväntas drivas som företag. Grupperna uttryckte ett behov av en tydligare kommunikation mellan bidragsgivare och bidragstagare, möjligen genom en kontraktsstyrd relation där förväntningar och krav tydligt formuleras. Detta skulle möjligtvis kunna vara ett sätt att förhindra att konstnärernas kreativa begär utnyttjas i form av oavlönat arbete under orimliga villkor.

Uppsatsen behandlar personalekonomi och huruvida mänskliga resurser ska behandlas som en tillgång för organisationer eller inte och fokus ligger på ideella idrottsorganisationer. I teori och empiri påvisas att människan är en viktig resurs för en organisation. Fokus i uppsatsen ligger i att applicera beräkningen av värdet av personalen som en tillgång på ideella idrottsorganisationer, där personalen består till stor del av volontärer. Trots att det rör sig om donerad arbetskraft existerar ändå kostnader kring volontärer, vilket empirin bevisar. Det tydliggörs både av volontärer samt de som ansvarar för volontärer att viss ersättning som exempelvis mat och kläder förväntas, vilka är betydande kostnader att kalkylera. Det framkommer även att välmående och den sociala miljön kring eventet är av betydande vikt för ett fortsatt engagemang samt en positiv och motiverande miljö. / The essay deals with human resources and whether or not they should be treated as an asset or not for organisations and it focuses primarily on nonprofit sport organisations. Theory and empirics show that humans are an important asset in an organisation. The essay focuses on applicating the measurement of the value of personnel as an asset to nonprofit sport organisations, where the volunteers make up for a big part of the staff. In spite of it being donated workforce there are costs to consider in the usage of volunteers, which is proved in the empirics of the essay. It is made clear both by volunteers and people responsible for volunteers that some compensation, in the form of food and clothes for example, is expected by volunteers and these are significant cost to account for. Well-being and the social environment in events are shown to be of significance regarding a continued commitment from the volunteers and also to maintain a positive and motivating environment.

480 000 children in Sweden have parents who live apart. We asked ourselves what a divorce is to a child emotinally and how the child copes with the divorce. We performed qualitative interviews with four different adults who grew up with divorced parents to find some answers. Our study shows that the divorce often make the child feel guilty over not being sufficient for one or both parents. In the long run, both parents usually feel better after the divorce which seems to have a positive effect with the childs emotional side, also how the parents themselves dealt with the divorce. We found a connection between how the informants described their parents way of coping with the divorce with their own. The amount of influence the informants had over deciscions regarding themselves and their own situation seemed to be decisive for a favorable way of coping. / Nära häften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa och 480 000 barn lever med särboendes föräldrar. Vi ställde oss frågande till vad en skilsmässa kan innebär känslomässigt för ett barn, hur ett barn hanterar föräldrarnas skilsmässa och vilka faktorer som bidrar till barnets hanteringsstrategi. För att finna svar på våra frågor genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra vuxna skilsmässobarn. Studiens resultat tyder på att skilsmässan kan ge känslor av skuld över att inte räcka till för en eller båda föräldrarna, men också harmoni. Föräldrarna mår vanligtvis bättre efter skilsmässan i långa loppet vilket tycks ha en positiv inverkan på barnets känsloliv. Föräldrarnas hanteringsstrategi tycktes också ha en avgörande roll för barnet. Vi fann tydliga samband mellan hur informanterna beskrev sina föräldrars sätt att hantera skilsmässan och deras egen hanteringsstrategi. Mängden inflytande informanterna hade över beslut rörande dem själva och livssituation tycktes också vara avgörande för en gynnsam hanteringsförmåga.