<p>Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?</p><p>    Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget. Under 1990-talet då Ryssland befann sig i en ekonomisk kris drabbades hela den ryska krigsmakten och inte minst Östersjömarinen av neddragningar och minskat manöverutrymme. Antalet fartyg minskade och tillfälle till övningar försvann. Efter millennieskiftet stabiliserades Rysslands ekonomi och Östersjömarinens styrka växte, samarbetet med väst utökades och Ryssland deltar t.ex. i övningar med Nato. Under 2000-talet har Ryssland stärkts ytterligare och Östersjömarinen spelar allt en större roll i Rysslands vilja att försvara sina ekonomiska intressen. De militära utgifterna har ökat och nyproduktion av fartyg både till ryska flottan och för export har börjat byggas under 2000-talet.</p> / <p>Russia has since the fall of the Soviet Union faced some severe economic issues. During the 1990s the economy was rebuilt from a planned economy towards a more liberalized economy, and therefore a crisis was at hand. This unbalanced economy turned after the millennium, since a new president with a strong will strengthened Russia’s economy. This development after the Cold War also affected the Russian armed forces. The purpose of this essay is to describe the change in the Russian Baltic Fleet since the end of the Cold War. The study intends to answer the following questions: How have the economic recourses, the material situation and finally how the tasks changed in the Russian Baltic Fleet since the Cold War ended? To answer these questions I have analyzed a wealth of published materials covering this subject. The essay is built on three parameters: tasks, resources and material. With these three dimensions in mind I have built a total picture of the alterations that have been made in the Russian Baltic Fleet over the passed years.  The study has been carried out with the help of a comparative descriptive method.</p><p>    The result of this essay shows that the purpose and tasks for the Baltic Fleet have changed since the end of the Cold War. During the 1980s the goals in the Baltic were more aggressive and apparent. The strategic goals changed after the Cold War and the Baltic Fleet became more defensive. The tasks today concentrate upon Russia’s maritime interests, international cooperation and intervention.</p><p>    The Russian Fleet suffered from severe economic reductions during the 1990s. Since the new millennium the Russian economy has been strengthened and so have the Baltic Fleet. The result of how the material situation has changed since the Cold war ended is substantial. During the 1990s the number of ships became fewer and fewer.  Since 1998 the reduction of ships has stabilized and has since then been the same. The ships that serve in the Baltic Fleet are very old and few new ships have been added to the fleet.</p>

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning. Resultatet blev att alla intervjuade tycker målstyrning är bra. Men målstyrning är svår att tillämpa såsom beskrivs i teorin. Målstyrningsprocessen och utvärderingen är svår att lösa.

Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun. Skolans och kommunens skyldigheter går att läsa i Lpo-94, skollagen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Syftet med denna studie är att genom en levnadsnivåundersökning beskriva levnadsförhållandena för personer med psykiska funktionshinder som begått brott och blivit dömda till vård som straffrättslig påföljd. Metoden som använts är en kvantitativ tvärsnittsstudie. På en utav Sveriges sex regionkliniker för rättspsykiatrisk vård har två informanter besvarat 91 enkätformulär med registerinformation från inskrivningstillfället som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrån välfärdskomponenter ur social rapportering. Levnadsnivå definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjälp denne kan styra sitt eget liv. Sammantaget är resultaten nedslående, de visar på en betydande låg tillgång av resurser för individerna i målgruppen att styra sitt eget liv. Totalt sett var majoriteten utan daglig sysselsättning i form av arbete, den egna försörjningsmöjligheten för individen blir därmed begränsad. Utbildningsnivån var låg, 63 procent hade endast grundskoleutbildning. Slutligen visar resultaten på att 64 procent saknade ett eget boende. Det svenska välfärdssystemet skall tillförsäkra alla medborgare en skälig levnadsnivå, frågan är om systemet räcker till för alla?

Problem: Vilka tillväxtstrategier ligger till grund för snabbt växande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen? Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera om gasellföretag i Umeå har liknande tillväxtstrategier för att uppnå sin snabba framgång. Genom att identifiera och kartlägga företag i Umeå som kategoriseras som gasellföretag vill vi få en ökad inblick och förståelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillväxten samt vilken påverkan ledaren har. Teori: Vi har som utgångspunkt i vår teoretiska referensram använt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillväxtmodell som består utav fem olika variabler som skapar tillväxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi även inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag påverkar individerna på en arbetsplats, vilket tillsammans påverkar tillväxten och strategin. Med denna modell som utgångspunkt har vi valt att angripa vårt problem med olika teorier knutna till de ovan nämnda variablerna. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vår studie. Vi har i vår studie valt att utgå ifrån teorier för att ha dessa som utgångsmaterial då vi genomför vår empiriska studie för att sedan i analysen av empirin koppla verkligheten mot teorierna. Detta är i enighet med det deduktiva angreppssättet, vilket vi även har valt som angreppssätt. Vår undersökningsmetod kan klassificeras som deskriptiv då vi vill beskriva förhållanden mellan olika företags implementering av strategi och detta kommer vi att göra med hjälp av modeller vilket är i enighet med den undersökningsmetod som vi valt. Empiri: Vi har intervjuat fem olika gasellföretag lokaliserade i Umeå. Vi har valt att presentera vårt empiriska material genom att dela upp kapitlet på likartat vis som teorikapitlet samt vår intervjuguide. Detta för att underlätta förståelsen och läsningen för läsaren, samt knyta ihop alla delarna på ett överskådligt sätt. Vi har även valt att presentera företagens svar samlat under de ställda frågorna eftersom att vi anser att det blir enklare för läsaren att jämföra de olika svaren. Resultat: Studien visar att gasellföretagen har haft marknadspenetration eller diversifiering som tillväxtstrategi och då genom antingen en fokuserad eller differentierad strategi. De likheter som vi har identifierat när det handlar om strategiimplementeringen är att ledarskap i gasellföretagen bottnar väldigt mycket i ett tidigare eller nutida idrottsintresse. Gasellföretagen ser sin personal som främsta resurser och de anser även att det är viktigt att upprätthålla ett gott anseende för att företagets resurser och kompetens ska verka på ett optimalt sätt. Frihet under ansvar är ett uttryck som genomsyrar gasellföretagens kultur, vilket har stor påverkan på anställda. Drivkrafterna som påverkar gasellföretagen att uppnå framgång och exceptionell tillväxt kan sammanfattningsvis beskrivas som ambition, initiativ, frihet och uthållighet.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?     Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget. Under 1990-talet då Ryssland befann sig i en ekonomisk kris drabbades hela den ryska krigsmakten och inte minst Östersjömarinen av neddragningar och minskat manöverutrymme. Antalet fartyg minskade och tillfälle till övningar försvann. Efter millennieskiftet stabiliserades Rysslands ekonomi och Östersjömarinens styrka växte, samarbetet med väst utökades och Ryssland deltar t.ex. i övningar med Nato. Under 2000-talet har Ryssland stärkts ytterligare och Östersjömarinen spelar allt en större roll i Rysslands vilja att försvara sina ekonomiska intressen. De militära utgifterna har ökat och nyproduktion av fartyg både till ryska flottan och för export har börjat byggas under 2000-talet. / Russia has since the fall of the Soviet Union faced some severe economic issues. During the 1990s the economy was rebuilt from a planned economy towards a more liberalized economy, and therefore a crisis was at hand. This unbalanced economy turned after the millennium, since a new president with a strong will strengthened Russia’s economy. This development after the Cold War also affected the Russian armed forces. The purpose of this essay is to describe the change in the Russian Baltic Fleet since the end of the Cold War. The study intends to answer the following questions: How have the economic recourses, the material situation and finally how the tasks changed in the Russian Baltic Fleet since the Cold War ended? To answer these questions I have analyzed a wealth of published materials covering this subject. The essay is built on three parameters: tasks, resources and material. With these three dimensions in mind I have built a total picture of the alterations that have been made in the Russian Baltic Fleet over the passed years.  The study has been carried out with the help of a comparative descriptive method.     The result of this essay shows that the purpose and tasks for the Baltic Fleet have changed since the end of the Cold War. During the 1980s the goals in the Baltic were more aggressive and apparent. The strategic goals changed after the Cold War and the Baltic Fleet became more defensive. The tasks today concentrate upon Russia’s maritime interests, international cooperation and intervention.     The Russian Fleet suffered from severe economic reductions during the 1990s. Since the new millennium the Russian economy has been strengthened and so have the Baltic Fleet. The result of how the material situation has changed since the Cold war ended is substantial. During the 1990s the number of ships became fewer and fewer.  Since 1998 the reduction of ships has stabilized and has since then been the same. The ships that serve in the Baltic Fleet are very old and few new ships have been added to the fleet.

The purpose of this research has been to find out whether and how teachers stimulate and motivate well achievers in the elementary school to reach a higher level. To gather information I visited two different schools within the same county in Stockholm and on each school I met and interviewed with two teachers. The answers received from these interviews are presented in this study as my results. I found that the teachers feel that students that do well in the classroom many times work as role models for the other students. Often these students require extra material as they usually finish their workload ahead of others. The extra material has two purposes. On one hand the purpose is to help the children reach a higher academic level while on the hand the extra material is used as a distraction to keep the children busy. The seating arrangement in the classroom and ways of grouping the students is also tools to use for teachers to face all kind of children in school. The teachers often feel that the lack of time often forbid them to spend more time with each student. They also feel that the students that do well in school are the ones who suffer when they are the ones to receive the least amount of time as well as attention. To make all students develop equally on their individual levels it is necessary, according to the teachers interviewed, that the teachers find time for all students in the classroom. A lack of recourses always seem to be a problem in the school system but if the organization is well planed and the classrooms and the material is up to date this could help teachers spending their time on their students rather than the organization. In my opinion the teachers are ability to help all their students as well as the group constellation are crucial factors on how well students perform in school. Which seem to be a fact for all students, not only for the well achieving students.

Bakgrundsdelen avhandlar den ständigt pågående debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares åsikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likväl som förespråkande forskares syn på detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de får i praktiken, sett ur många olika perspektiv. Genom att sammanställa olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig. Undersökningen är en kvalitativ studie som berör olika aktörers erfarenheter kring neuropsykiatriska diagnoser. Vår datainsamling bygger på kvalitativa intervjuer och tolkande analyser. De medverkande aktörerna är 7 pedagoger, 8 föräldrar, 1 rektor, 3 specialpedagoger, 1 psykolog samt 3 unga vuxna (sammanlagt 23 medverkande). Intervjuerna har gjorts både som fysiska och datorstödda. Genom våra olika aktörers erfarenheter har vi fått fram olika aspekter kring ordet diagnos och diagnostisering. Samtliga aktörer pekar på en större förståelse i samband med en neuropsykiatrisk diagnos, dels för barnet själv men också för dess omgivning. Vidare visade undersökningen på att merparten av aktörerna menar att det krävs en diagnos för att få extra resurser som i skolan. Undersökningen visar också på att det finns en upplevd kunskapsbrist gällande neuropsykiatriska diagnoser, både bland pedagoger i förskolan och samhället i stort.

Since reading difficulties is a growing problem in Society and a problem that hinders Children to take an active part in every day life, I wanted to investigate how the School Library can be an educational resource for students with reading difficulties. Using qualitative interviews, I have gained insight into how three school librarians and two teachers work with Students with reading difficulties at two different Schools.The Respondents feel that they have the Knowledge necessary to work with students with reading difficulties, but Wish they had more Resources in terms of Time and Staff to help Students achieve School Goals even better. There are always new assistive technology for Students with Reading Difficulties, and an important part of the Educational work of the School Library, is to be informed of the Facilities available and how they work. I show, in my Research the importance of cooperation between school libraries and teachers to provide the students with reading difficulties the love of reading and work to promote reading. It is important that the School Librarian is an integral part of the School's Team to take full advantage of every opportunity to help the Reading Impaired Students with Information and finding the right Reading Level. Other important aspects that I see as very important to help the Reading Impaired Students in their Reading Development, is that they are given a lot of time and a Peaceful and Stimulating Environment to read and learn in.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat. Det framtagna resultatet har sedan   sammankopplats med en teoridel.