Detta examensarbete skrevs under vårterminen 2024 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har haft som utgångspunkt att undersöka hur olika bildsalars materialförvaring ser ut. Den empiri som samlades in under denna studie bygger på fotografier på olika bildsalar runtom i Sverige men också resultat från en workshop som hölls för lärarstudenter på Konstfack där de fick designa egna bildsalar utifrån arbetsmaterialens plats och dess förvaring. Under workshopen fördes samtal utifrån bilder på olika typer av förvaringsmöbler. Samtalen handlade bland annat om vilka signaler dessa möbler sänder ut och hur de kommunicerar till oss. I samtalen pratades det mycket om öppenhet, tydlighet och struktur som något önskvärt i klassrummet men även hur detta skulle kunna gestaltas med hjälp av teckenbilder och text. Resultaten från workshopen har resulterat i olika typer av pedagogiska situationer som möjliggörs av förvaringsmöblernas utformning och plats i klassrummet. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2024 där jag valde att presentera det material som skapades under den workshop som hölls men också att bjuda in vårutställningens besökare att designa sin egen drömbildsal. Detta genom ett lågt arbetsbord med stora sittkuddarpå golvet runt omkring. På bordet erbjöds besökarna att använda det material som fanns på bordet och att de gärna fick sätta upp sin klassrumsdesign på väggen framför när de kände sig färdiga.

Världens industrier genomgår en stor förändring. Fler delar av industrins processer automatiserar. Detta påverkar bland annat industrins ekonomi samt dess personal. Syftet med denna rapport är att identifiera hur industrirobotar påverkar företagets ekonomi samt hur företagets personal påverkas. För att genomföra detta har dels information inhämtas från äldre akademiska handlingar. Även fältstudier har genomförts. Litteraturstudien genomfördes först för att införskaffa den kunskap som krävs för att kunna jämföras med den empiriska-/fältstudien. Den empiriska studien bestod av två delar. Del ett består av ett frågeformulär, detta frågeformulär skickades ut till både robottillverkare och industrier som använder industrirobotar. Denna del gjordes för att inhämta mycket data till rapporten. Del två består av tre intervjuer med anställda på företag som arbetar med industrirobotar samt en intervju med en doktorand som forskar om industrirobotar. Denna del genomfördes för att få en mer detaljerad beskrivning av frågeställningarna. Del ett och två har sedan diskuteras för att sedan komma fram till slutsatsen att jobben i industrin påverkas mer positivt än man tidigare befarat. Industrirobotarna räddar dels jobb som annars hade försvunnit, dels gör det möjligt att ta hem produktionen till Sverige och därav generera fler jobb. Ytterligare en slutsats som kunnat konstateras är att den primärt avgörande faktorn för investeringar i industrirobotar är att företaget gynnas ekonomiskt samt att den till största del enbart ses som en bonus att de anställdas arbetsmiljö förbättras. / The world's industries are undergoing a major change. More parts of the industry's processes are automated. This affects, among other things, the industry's finances, and its staff. The purpose of this report is to identify how industrial robots affect the company's finances and how the company's personnel are affected. To implement this, information has been obtained from older academic documents and field studies have been carried out. The literature study was first conducted to acquire the knowledge required to be able to be compared with the empirical / field study. The empirical study consisted of two parts. Part one consists of a questionnaire, this questionnaire was sent out to both robot manufacturers and industries that use industrial robots. This part was done to gather a lot of data for the report. Part two consists of three interviews with employees of companies that work with industrial robots and one interview with a researcher at KTH that focus on industrial robots. This part was carried out to get a more detailed description of the issues. Part one and two have then been discussed to then conclude that jobs in the industry are affected more positively than previously feared. The industrial robots save jobs that would otherwise have disappeared and make it possible to bring production home to Sweden and thereby generate more jobs. Another conclusion that has been established is that the primarily decisive factor for investments in industrial robots is that the company benefits financially and that it is for the most part only seen as a bonus that the employees' working environment is improved.

Denna studie undersöker olika semiotiska resurser, teckensystem och tecken på lärande som visat sig i mitt övande på polyrytmik med stöd av det designteoretiska perspektivet. Övningen har haft sin utgångspunkt i två olika metodböcker; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music av Rafael Reina (2015) och The Reference Rhythm Method av Mulle Holmqvist (2010). I Rafael Reinas bok lär författaren ut grunderna inom det indiska tala-systemet, som är en del av den sydindiska klassiska musiken. Mulle Holmqvists metod går ut på att lära sig polyrytmik genom att först lära sig en enklare rytm, som påminner om den önskade polyrytmen, för att sedan jämna ut slagen tills det uppstår en polyrytm. Genom att följa min egen lärprocess med hjälp av loggbok och videoinspelningar vid användandet av dessa metodböcker, redogörs i resultatet för hur olika semiotiska resurser kommit att visa sig och hur de i sin tur synliggjort olika tecken på lärande. Exponerandet av dessa tecken på lärande och användandet av resurser har resulterat i en ökad förståelse för hur olika metoder för polyrytmik kan användas och vilka metoder som fungerat bäst för mig. / This study examines various semiotic resources and signs of learning that have manifested themselves in my practice of polyrhythms, with the support of the design theoretical perspective. Two different method books have been used in this essay; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music by Rafael Reina (2015) and The Reference Rhythm Method by Mulle Holmqvist (2010). Rafael Reina's book teaches the basics of the Indian tala-system, which is part of South Indian classical music. Mulle Holmqvist's method involves learning polyrhythms by first learning a simpler rhythm, which resembles the desired polyrhythm, and then level out the beats until a polyrhythm occurs. By following my own learning process with the help of a notebook and video recordings, whilst using these method books, it is shown in the results how different semiotic resources is discovered and how they affect different signs of learning. Exposing these signs of learning and the use of resources has resulted in a greater understanding of how different methods of polyrhythms can be used and which methods have worked best for me.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter. Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Funktionsinriktad musikterapi används som en kognitiv och kroppsbaserad komplementär behandlingsmetod för olika patientgrupper inom hälso- och sjukvården där vårdhandlingar har målet att öka patienters upplevda hälsa. Det finns forskning inom olika former av kognitiva kroppsbaserade komplementära behandlingar. Problematiken ligger i att beskrivningar av deltagares erfarenheter efter behandling med Funktionsinriktad musikterapi endast finns vetenskapligt belyst i mycket begränsad omfattning. Syfte: Syftet är att beskriva hur deltagare erfar hälsa efter behandling med Funktionsinriktad Musikterapi. Metod: Nedskrivna intervjuer analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två kategorier; ökat välbefinnande och stärkta resurser. Kategorin ökat välbefinnande framkom i underkategorierna bättre stämningsläge, minskad huvudvärk, bättre psykisk hälsa och bättre sömnkvalité. Kategorin stärkta resurser framkom i underkategorierna utvecklade sensoriska resurser, utvecklade motoriska resurser, utvecklade kognitiva resurser, utvecklade sociala resurser och utvecklade emotionella resurser. Slutsats: Deltagarna beskrev erfarenheter av ökad upplevd hälsa efter behandling med Funktionsinriktad musikterapi, och deras erfarenheter kan betraktas som ökad upplevd hälsa utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Därmed kan Funktionsinriktad musikterapi utgöra en hälsofrämjande vårdhandling med målet att främja en utveckling mot bättre hälsa för individen. Nyckelord: Hälsa, Komplementär behandling, Resurser, Välbefinnande. / ABSTRACT Background: Functionally Oriented Music Therapy is used as a cognitive and body based complementary treatment for different patient groups in health care, where caring actions have the goal of increasing patients' perceived health. There is research in various forms of cognitive body based complementary therapies. The problem is that descriptions of participants' experiences after treatment with Functionally Oriented Music Therapy only are scientifically illuminated in a very limited extent. Purpose: The purpose is to describe the experiences of health from participants after treatment with Functionally Oriented Music Therapy. Method: Interviews were analysed using a qualitative content analysis Results: The results distinguished two categories; increased well-being and strengthened resources. The category increased well-being was revealed in the subcategories better mood, reduced headache, better psychological health and better sleep quality. The category strengthened resources was revealed in the subcategories developed sensory resources, developed motor resources, developed cognitive resources, developed social resources and developed emotional resources. Conclusion: The participants described experiences of increased perceived health after treatment with Functionally Oriented Music Therapy and their experiences can be considered as increased experienced health by a caring science perspective. Therefore, Functionally Oriented Music Therapy can be a caring action of health promotion with the goal to promote development towards better health for an individual. Keywords: Complementary treatment, Health, Resources, Well-being.

Dagens redovisning får ofta kritik för att den inte redovisar dess personal, humankapitalet, som en tillgång i balansräkningen. Problemet är aktuellt då humankapitalet generellt utgör en allt större och viktigare del av tillgångarna i dagens företag. Detta leder till att redovisningen blir missvisande, då stora skillnader uppstår mellan verkligt värde och bokfört värde. I elitidrottsföreningar är spelarna en viktig tillgång men tillvägagångsättet vid värdering av spelare skiljer sig mycket mellan både föreningar och sporterna emellan där många föreningar fortfarande inte redovisar sina spelare.   Syftet med studien är att granska hur elitidrottsföreningar värderar och redovisar sitt humankapital samt att undersöka hur valet av redovisning påverkar föreningarnas finansiella ställning och hur väl de uppfyller redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla syftet genomfördes en studie av 5 stycken utvalda svenska elitidrottsföreningar inom fotboll och ishockey. Studien genomfördes med en deduktiv ansats där föreningarnas årsredovisningar analyserades med fokus på områdena eget kapital, resultat och redovisade spelare. Studien innehåller både en deskriptiv del där dagens redovisning inom elitidrottsföreningarna analyseras och en normativ del där vi undersöker hur föreningarnas bör redovisa spelare och vilken effekt detta hade gett på föreningarnas resultat- och balansräkning. Denna del inkluderar hur redovisningen hade sett ut om föreningarna hade aktiverat sina egna talanger i balansräkningen.   Resultatet av studien visar att elitidrottsföreningarna inom fotbollen redovisar sina spelare som en tillgång efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer. De undersökta ishockeyföreningarna saknar rekommendationer från förbundshåll och redovisar inte sina spelare. Vår bedömning är att ishockeyföreningarna skulle gynnas av att aktivera sina spelare i balansräkningen men att det med rådande system och avsaknaden av transfersummor inte är möjligt. Resultatet visar även att redovisningen av spelare hade uppfyllt redovisningens kvalitativa egenskaper på ett bättre sätt vid möjlighet att aktivera egna talanger i balansräkningen. Vårt bidrag till ämnesområdet utmynnar i en rekommendation till elitidrottsföreningar inom fotboll och ishockey att i framtiden skapa möjlighet till att redovisa egna upparbetade ungdomsspelare. / Today's accounting is often criticized for not reporting its staff, human capital, as an asset in the balance sheet. The problem is current since human capital generally constitute an increasingly important part of the assets in today's business. This cause a misleading in the financial statements since large differences arise between the fair value and book value. In elite sport clubs, players are an important asset but the valuation approach of the player is very dissimilar in the clubs and between different sports where many clubs still isn’t accounting their players.   The purpose of the study is to examine how the elite sport clubs value and reports its human capital, and to analyze how different accounting approach affects the clubs financial position and how well they achieve the qualitative characteristics in accounting. To fulfill this purpose, we carried out a case study of five Swedish elite clubs in football and hockey. The study was conducted with a deductive approach, where the club’s annual reports were analyzed, focusing on the areas of equity, earnings and reported players. The study contains a descriptive part where today´s accounting is analyzed and a normative part where we examine how the clubs should report their players and the effect this has given in the income statement and the balance sheet. This part also includes an analyze of the affects in the balance sheet if the clubs had activated their own youth talents in the balance sheet.   The results of the study show that the elite football clubs report its players as an asset using the Swedish Football Association's recommendations. The investigated elite hockey clubs don’t have prepared recommendations and aren´t reporting their players. Our conclusion is that the hockey clubs would benefit from activating their players in the balance sheet but that its not possible with the current system and the lack of transfer fees. The result also shows that the accounting of players had met the report's qualitative characteristics in a better way with the opportunity to activate their own talents in the balance sheet. Our contribution to the subject concludes with a recommendation that the elite clubs in football and hockey in the future should try to find a way to report their own accumulated youth players.

För att bemöta kunders individuella behov försöker allt fler företag integrera kunderna i produktionsprocessen. Genom att delta i utformandet blir kunderna på så vis medproducenter. Syftet med studien är att undersöka hur kundens värdeskapandeprocess ser ut vid användandet av ett specifikt anpassningsverktyg, ”IKEA Home Planner”. Detta utförs genom att använda Grönroos och Voimas teoretiska ramverk om värdeskapande som analytiskt verktyg. Undersökningen består av en intervjustudie med kunder som använt anpassningsverktyget samt en innehållsanalys av Ikeas hemsida. Resultatet av studien visar att kunden upplever värde vid flera tillfällen i processen. Genom interaktion mellan kunden och företaget sker även ett medskapande av värde. Det medskapande värdet påverkar inte enbart värdeupplevelsen i den specifika situationen utan inverkar även på det ackumulerande värdet för hela värdeskapandeprocessen och på processens värdeskapande sfärers dynamik. Ju tidigare i processen den medskapande värdeupplevelsen uppkommer, desto större inverkan kommer den att ha på kommande värdeupplevelser samt det ackumulerande värdet. Därmed förklaras varför studien slutligen identifierar en värdeskapandeprocess som domineras av den gemensamma sfären.

Modern teori kring marknadsföring har skiftat fokus från en varudominerande logik gentemot en tjänstedominerande där värdeskapande, och mer specifikt samskapandet av värde mellan producent och konsument är centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som användare i varumärkescommunities använder för att skapa värde, ofta på fanbaserade communities där användarna är beundrare av ett specifikt varumärke. Denna uppsats syftar till att utröna hur värdeskapandet för konsumenten skapas på de internetbaserade communities där både konsument och producent närvarar, och avviker därför ifrån rent fanbaserade och konsumentstyrda communities. Uppsatsens resultat härstammar ifrån en empirisk undersökning som delvis består av observation utav hundratals foruminlägg postade på The Spotify Community, ett community drivet av Spotify, det digitalt streamande musikföretaget. Utöver det har två frekventa användare av forumet intervjuats för att erhålla personliga åsikter kring communityt och värdeskapandet. Det empiriska resultatet mynnar ut i att det generellt visade sig att konsumenter anser sig delaktiga i värdeskapandet, och företagets närvaro genererar en trygghet hos konsumenterna att få svar på önskemål, problem och dylikt. Vidare resulterade empirin i att de värdeskapande praktiker som undersökts utvecklar en något annorlunda fysiologi när företaget är en aktör i communityt.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur sex förskolor arbetar med barn som har annat modersmål än det svenska språket. Vi har efterforskat vilka metoder förskolor använder för att stödja barnens språkutveckling och den kulturella identiteten. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie med pedagoger på förskolor. Vi har valt att göra intervjuerna i Stockholms innerstad och förorter, där pedagoger på förskolorna har erfarenhet av att jobba med barn som har ett annat modersmål än svenska. Vårt mål med studien är att granska om de arbetar olika i Stockholms innerstad i jämförelse med förorter till Stockholm och i sådana fall, på vilka sätt. Vårt resultat visar att alla förskolor använder sig av olika strategier men att ingen av dem har tillgång till modersmålsstöd. Alla pedagoger använder sig av redskap som böcker och de använder sig av bilderna i böckerna för att få en visuell bild tillsammans med barnen. Språk är ett annat redskap som används regelbundet i pedagogernas arbete.

Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare kan stödja elever, i årskurs 1–8, till meningsskapande samtal om naturvetenskapliga begrepp. För att undersöka detta har kvalitativa observationer och intervjuer genomförts med sex lärare på tre olika skolor i södra delen av Norge. De kvalitativa metoderna har använts för att få en djupare förståelse för hur lärarna organiserar den naturvetenskapliga undervisningen. Den insamlade data från observationerna och intervjuerna har utgått från studiens syfte och frågeställningar för att sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys där olika teman har identifierats. Studiens resultat visar att samtliga lärare utgår från eller tar in elevernas egna erfarenheter i den naturvetenskapliga undervisningen. Hur lärarna gör detta samt i vilken grad varierar. Studien visar även på vikten av samtal i naturvetenskapsundervisningen för att lärare ska kunna bekräfta elevernas kommentarer och idéer med naturvetenskapliga begrepp. För att föra meningsskapande samtal tillsammans med eleverna visar studien att lärarna använder frågor och olika så kallade medierande resurser. Genom en variation av dessa medierande resurser samt arbetssätt visar några av studiens lärare resultat på innehållsrik undervisning. En slutsats som dras av studien är att när lärarna organiserar undervisning på ett sätt som fångar upp elevernas vardagliga erfarenheter och synliggör naturvetenskapliga begrepp främjas meningsskapande. / <p>NO</p>