I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan även leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades på fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls från databasen PubMed och sökmotorn Google. Resultatet visade att en sjuksköterskeledd tobaksavvänjningsintervention visar positivt resultat direkt efter avslutad intervention. Däremot är inte sjuksköterskans resurser tillräckliga vid uppföljningsintervention. Inte heller vid tobaksavvänjningsinterventioner för patienter som led av hjärt- och kärlsjukdom och vars sjukdom var tobaksrelaterad blev interventionsresultaten signifikant. Sjuksköterskans roll är viktigt för motivationen hos patienter. Sjuksköterskans yttre och inre resurser är de verktyg hon kan använda sig av och som är nödvändiga för att ge empowerment och motivation, och resultatet av studien visar att dessa måste förbättras.Nyckelord: Hinder, intervention, kunskap, motivation, resurser, tobak, sjuksköterska / Addiction to tobacco is classified in Sweden as a disease and the addiction can in turn lead to other diseases. The nurse’s responsibility is to promote health and prevent illness. The purpose of this literature review was to study the nurse’s role in smoking cessation. The literature review was based on the critical examination of five scientific articles which were found using PubMed and the search engine Google. The result showed that a smoking cessation intervention by a nurse gives a positive effect in the close timeframe after the intervention, but that the resources available to the nurse are not adequate for succesful follow-up intervention. The cessation intervention of patients suffering from cardiovascular diseases caused by tobacco use did not show any significant result. The nurse’s role is important for the motivation of the patient and her internal and external resources are the tools she can use to give empowerment to the patient. The result of this review shows that these tools can be improved.Keywords: Barriers, knowledge, motivation, nurse, resources, smoking cessation.

Bakgrund: Ambulansbehovet hos befolkningen har ökat de senaste åren och i vissa delar av Sverige räcker inte ambulanserna till vilket medför ökade väntetider för patienten. Patienter som bor i landsbygd är oftast mer kritiskt sjuka när de väl söker vård. Dessa patienter har dessutom en längre transporttid till sjukhus och detta medför risk för ökad dödlighet men också ökade krav för ambulanspersonalen.  Motiv: Det ställs höga krav på ambulanssjuksköterskor som jobbar i landsbygd inom ambulanssjukvård. Hur ambulanssjuksköterskor upplever att arbeta med kritiska patienter under lång transporttid till sjukhus finns det begränsat med forskning om. Syfte: Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda kritiska patienter vid långa transporter. Metod: En intervjustudie genomfördes med semistrukturerade frågor som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att ambulanssjuksköterskor stod inför olika utmaningar och detta resulterade i kategorierna: individuella utmaningar och organisatoriska utmaningar.  Konklusion: Det ställs höga krav på ambulanssjuksköterskor i landsbygden. Få ambulanser leder till ensamhet i arbetet när extra resurser inte är en självklarhet. Långa transporter är en extra utmaning då den definitiva vården som kanske räddar liv finns på sjukhuset. Erfarenhet är viktigt för att klara av utmaningar som att ta snabba beslut och starta rätt behandling. Att ställas inför dessa utmaningar anses också vara utvecklande.

I denna studie föreslås en vidareutveckling av den analysmetod som presenteras av Ramos (2008) och Ramos och Ford (2011) för operationaliseringen av nätverksbilder som analytiskt verktyg. Detta med syfte att undersöka huruvida nätverksbilder som analytiskt verktyg kan användas vid fallstudier i kontexten av atypiska nätverk. Utifrån fyra fallstudier av aktörer som är verksamma inom indiedelen av den svenska musikbranschen, presenteras och analyseras fyra nätverksbilder, vilka definieras utifrån begreppen bredd och omfattning. Studien finner att den anpassade analysmetoden går att använda i ett atypiskt nätverk och att de resulterande nätverksbilderna kan användas både för att bättre förstå de individuella fallen och för att jämföra fallen med varandra. Studien bidrar således till en potentiell breddning av nätverksbilder som analytiskt verktyg. För att ytterligare bredda applikationsområdet kan framtida forskning inkludera flera dimensioner i analysen, exempelvis utifrån Ramos (2008) och Ramos och Ford (2011), eller använda andra typer av urval för fallen än det som använts i denna studie.

Denna studie syftar till att undersöka förskolepedagogers stress i förhållande till vad de upplever för krav och resurser. Studien syftar även till att undersöka deras stress, krav och resurser i förhållande till ålder och erfarenhet. Slutligen syftar studien till att undersöka hur pedagogers stress kan påverka verksamheten.  Bakgrunden vilar på forskning om att förskolan är en av de yrkesgrupper som har störst stressrelaterade problem i Sverige. Bakgrunden vilar även på vikten av att barnen får möjlighet till en trygg anknytning till pedagogerna, vilket kan försvåras, eller inte ske alls om pedagogerna är stressade och inte mår bra på sitt arbete. Empirin i studien samlades in genom en webbaserad enkätundersökning. Den insamlade datan studerades och analyserades sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, arbetsmiljö-teorin Job Demands- Resources. I denna studie kommer denna förkortas som JD-R. Studiens resultat visar att över en tredjedel av respondenterna upplever höga krav men låga resurser på arbetet, vilket JD-R hävdar sätter dessa individer i riskgrupp för negativa hälsoföljder på grund av sin arbetssituation. Studiens resultat visar även att ålder inte verkar ha en märkbar effekt på hur stressad man är på arbetet, samtidigt som yrkeserfarenheten visar en betydligt högre effekt, det visade sig att stressen minskar något ju längre erfarenhet man besitter. Studien visar vilka situationer i verksamheten som genererar en risk för att påverkas av stressen som pedagogerna upplever i olika situationer på arbetet. Baserat på studiens resultat finner vi det intressant att vidare undersöka hur andra faktorer kan ha en påverkan på pedagogers stressnivå, till exempel socioekonomiska faktorer, förskolans ekonomi samt hur det skiljer sig beroende på om man är förskollärare och barnskötare. Det vore även intressant att undersöka hur extra arbetsuppgifter påverkar stressnivån.

Elevers problemlösningsprocess påverkas enligt tidigare forskning av såväl rent kognitiva resurser som motivation, uppfattningar och emotioner. Processen kan också ses innefatta problemformulering, vilket i tidigare studier visat sig främja såväl djupare matematisk förståelse som positiva attityder gentemot matematikämnet. Denna studie syftar till att undersöka elevers upplevelse av arbetet med matematiska problem för att synliggöra vilka aspekter, såväl kognitiva som affektiva, som påverkar problemlösningsprocessen. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamlingen bestått av två fokusgruppsintervjuer, en observation samt skriftliga elevlösningar. Populationen i urvalet består av sex elever från en klass i årskurs nio. Studiens resultat visar att elever relaterar tillräckliga kunskaper och färdigheter, samarbete samt självbestämmande till en positiv upplevelse av problemlösning. Resultatet visar också att eleverna är beroende av såväl kognitiva resurser och övergripande kontroll som positiva affekter och motivation i en lyckad problemlösningsprocess. Studien visar också att problemformulering kan fungera som ett inslag i matematikundervisningen vilket ökar känslan av självbestämmande samt mildrar negativa emotioner. Slutligen diskuteras mångfalden av aspekter som påverkar elevers motivation i matematik samt hur problemformulering kan användas som inslag i undervisningen för att mildra matematikängslan i samband med problemlösning.

The statistics on Swedish teachers' occupational health can be described as troubling. Stress-related mental illness is increasing and teachers are suffering from burnout to a greater extent than other occupational groups. This indicates that new perspectives on prevention of burnout are required. This essay examines whether hope and/or psychological safety can predict work engagement. This against the background that work engagement can be seen as the positive antipode of burnout. Our hypothesis was that hope would have a positive correlation to work engagement. We did not state a hypothesis regarding psychological safety as a result of conflicting empirical data. To answer the research question, a survey was sent out to teachers at one Swedish high school. The questionnaire contained validated instruments. The questionnaire was answered by 63 teachers (response rate: 70%). The data obtained was analyzed using SPSS v. 27 and a multiple regression analysis was performed. The results revealed that hope had a significant positive correlation with work engagement while psychological safety did not have that. This indicates that interventions aimed at increasing teachers' hope could be associated with an improvement in their work engagement. We conclude with a discussion of areas where further research is needed and propose that further research should study hope as a resource in the Job Demands-Resources model. In summary, this study contributes with new knowledge about predictors of work engagement for teachers in a Swedish context. / Statistik om svenska lärares hälsosituation inom arbetslivet kan beskrivas som oroväckande. Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar och lärare lider i högre utsträckning av utbrändhet än andra yrkesgrupper. Detta tyder på att nya perspektiv på förebyggande av stressrelaterad ohälsa krävs. Denna uppsats undersöker huruvida hopp och psykologisk trygghet kan predicera arbetsengagemang. Detta mot bakgrunden att arbetsengagemang kan ses som en motpol till utbrändhet. Vår hypotes var att hopp skulle ha en positiv relation till arbetsengagemang. Vi uttalade ingen hypotes gällande psykologisk trygghet till följd av motstridig empiri. För att besvara frågeställningen skickades en enkät ut till lärare vid en svensk gymnasieskola. Enkäten innehöll validerade skattningsskalor. Enkäten besvarades av 63 lärare (svarsfrekvens: 70%). Den insamlade datan analyserades genom att använda SPSS v. 27 för att utföra en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att hopp har ett signifikant positivt samband med arbetsengagemang medan psykologisk trygghet inte hade det. Detta indikerar att interventioner riktade mot att höja lärares hopp skulle kunna associeras med en ökning i arbetsengagemang. Vi föreslår områden där vidare forskning behövs och föreslår att undersöka hopp som en resurs utifrån Job Demands-Resources-modellen. Sammanfattningsvis bidrar studien med ny kunskap om prediktorer kring gymnasielärares arbetsengagemang i en svensk kontext.

Uppsatsen har till syfte att kartlägga problematiken med inflytandegrad och olika förutsättningar för politiskt deltagande för Malmö stads invånare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det är två demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invånarnas politiska delaktighet och stärka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgångspunkt som ligger till grund för att förstå de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer används för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket. Innovationerna uppvisar brister när det kommer till att förverkliga reellt inflytande men skapar viss förutsättning för Malmös invånare att påverka politiken. Lika rättighet att delta genom de båda innovationerna erbjuds alla invånare genom Malmöinitiativet medan personer under arton och de som inte är folkbokförda i Malmö exkluderas i Malmöpanelen. Trots det, visade det sig att olika förutsättningar utifrån demografi och resurser, lade en grund för en ojämlik möjlighet till deltagande. / The paper aims to map the problem of different levels of influence and different opportunities for political participation for residents of Malmö through Malmöinitiativet and Malmöpanelen. This is two democratic innovations implemented in the city of Malmö to expand citizens' political participation and strengthen the legitimacy of political decision making. The study has democracy theory as the basis for understanding the relevant aspects of the object under examination. Document Research and interviews are used to gather information about Malmöinitiativet and Malmöpanelen. The result are analyzed through the framework of democracy theory. The innovations have shortcomings when it comes to the realization of real influence, but creates a certain prerequisite for residents of Malmö to influence politics. Equal rights to participate in the two innovations are offered to all residents through Malmöinitiativet while persons under eighteen and those who are not citizens are excluded from Malmöpanelen. Nonetheless, it turned out that the different prerequisites on the basis of demography and resources, made a foundation for an unequal opportunity for participation.

Bakgrund: Att få synas och uppmärksammas som en person och inte som en passiv mottagare av vård är viktigt för att bibehålla känslan av egenvärde. Personer som behöver psykiatrisk vård önskar att vården ska utgå ifrån deras egna erfarenheter, kompetens och intressen i stället för att lyfta deras brister, svagheter och problem.  Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor stödjer personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård att identifiera och använda sina resurser Metod: Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: För att kunna stödja identifiering av resurser använder sjuksköterskan nyfikenhet och engagemang för att lära känna personen. Sjuksköterskan undersöker strategier med öppna frågor om tidigare erfarenheter, uppmärksammar och bekräftar resurser personen själv beskriver och är lyhörd för personens förståelse för resurser. Förståelsen förbättras och förtydligas med psykoedukation och planering där personen är delaktig. Sjuksköterskor stödjer användning av resurser genom att uppmuntra personen till kontakt med anhöriga eller andra närstående under vårdtiden. Genom att motivera och påminna om identifierade resurser, hitta rätt stödnivå för att främja personens egna initiativförmåga och slutligen uppmana till självständighet balanserar sjuksköterskan sin roll i personens återhämtning. Dokumentation av resurser är viktigt för att förtydliga deras värde.  Slutsats: De huvudsakliga metoderna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård använder för att stödja personer att identifiera och använda sina resurser är att lära känna personen, motivera till att involvera anhöriga och anpassa stödnivån för att främja initiativ. Många gånger krävs det tålamod för att hitta personens resurser, och ofta är personen mer uppmärksam på sina problem än det som faktiskt fungerar i livet. Sjuksköterskor försöker att stödja, motivera och uppmuntra utan att dominera. / Background: To be seen and acknowledged as a person and not as a passive receiver of healthcare is important to maintain the feeling of self-worth. Persons in need of psychiatric care want the treatment to be based on their own experiences, competences and interests rather than to highlight their shortcomings, weaknesses and problems. Aim: To investigate how nurses support people in psychiatric inpatient care to identify and use their resources  Method: Semi structured interviews with ten nurses and specialist nurses in psychiatric care. A qualitative content analysis was used. Main results: To be able to support identification of resources the nurse uses curiosity and engagement to get to know the person. The nurse investigates strategies by asking open questions about previous experiences, paying attention to and confirming resources the person describes, and is sensitive to the person’s understanding of resources. The understanding is improved and clarified by using psychoeducation and planning where the person participates. Nurses support the use of resources by encouraging the person to keep in contact with relatives or friends during the care period. By motivating and reminding of identified resources, finding the right level of support to promote the person’s own initiative and finally encouraging independence, the nurse balances her role in the person’s recovery. Documentation of resources is important to clarify their value. Conclusion: The main methods used by nurses and specialist nurses in psychiatric care to support people to identify and use their resources are to get to know the person, motivate them to involve relatives and adjust the level of support to promote their own initiatives. It often takes patience to locate the person's resources, and often the person is more aware of their problems than what actually works in everyday life. Nurses try to support, motivate and encourage without dominating.

I denna studie sätts fokus på frilansanande konstnärers arbetsvillkor och arbetsmiljö där yrkesverksammafrilansande musiker i Sverige utgör studiesubjektet. Syftet med studien har därmed formulerats att utforska frilansande musikers erfarenhet och uppfattning om arbetsvillkor och arbetsmiljö i en svensk kontext. För att uppnå syftet med studien formulerades två frågeställningar: Vad karaktäriserar frilansmusikers upplevda arbetsvillkor? Vad kännetecknar frilansmusikernas arbetsmiljö, det vill säga vilka är deras upplevda jobbkrav och resurser? Det data studien bygger på är fem semistrukturerade intervjuer med frilansande musiker. De teoretiska utgångspunkterna för studien är job demand – resources (JD-R) modellen, som relaterar jobbkrav och resurser till varandra. Vidare har Goffmans dramaturgiska perspektiv använts för att analysera på vilket sätt de frilansande musikernas beskrivning av arbetsmiljö går att sammankoppla med den bakre och främre regionen. Dessutom används resiliens ur ett individ- och grupperspektiv. Resultatet visar att frilansande musikers arbetsvillkor, ekonomi och framtid präglas av osäkerhet där tillförlitliga sociala skyddsnät saknas. Arbetsmiljön ställer höga krav på musikerna, vilken de beskriver som att präglas av en hög och ojämn arbetsbelastning. Dessa förutsättningar kräver flexibilitet, social och musikalisk kompetens, professionalism och administrativ förmåga. Resurserna som de beskriver är främst på gruppnivå och till viss del på individnivå. På gruppnivå lyfts gemenskap, kontaktnät, socialt och kollegialt stöd fram som resurser. På både grupp och individnivå beskrivs meningsfullhet, hängivenhet till musiken samt konstnärlig utveckling som resurser. Sammanfattningsvis visar analysen att de frilansande musikernas arbetsvillkor och jobbkrav upplevs som utmanande men där de resurserna de upplever till viss del fungerar som buffert. Frilansande musikers arbetsvillkor präglas av osäkerhet, musikernas resurser kan kopplas till de sociala kontaktnäten samt den egna hängivenheten till musiken och jobbkraven har stor inverkan på upplevelsen av stress i musikernas vardag och arbetsliv.

Detta examensarbete skrevs under vårterminen 2024 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har haft som utgångspunkt att undersöka hur olika bildsalars materialförvaring ser ut. Den empiri som samlades in under denna studie bygger på fotografier på olika bildsalar runtom i Sverige men också resultat från en workshop som hölls för lärarstudenter på Konstfack där de fick designa egna bildsalar utifrån arbetsmaterialens plats och dess förvaring. Under workshopen fördes samtal utifrån bilder på olika typer av förvaringsmöbler. Samtalen handlade bland annat om vilka signaler dessa möbler sänder ut och hur de kommunicerar till oss. I samtalen pratades det mycket om öppenhet, tydlighet och struktur som något önskvärt i klassrummet men även hur detta skulle kunna gestaltas med hjälp av teckenbilder och text. Resultaten från workshopen har resulterat i olika typer av pedagogiska situationer som möjliggörs av förvaringsmöblernas utformning och plats i klassrummet. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2024 där jag valde att presentera det material som skapades under den workshop som hölls men också att bjuda in vårutställningens besökare att designa sin egen drömbildsal. Detta genom ett lågt arbetsbord med stora sittkuddarpå golvet runt omkring. På bordet erbjöds besökarna att använda det material som fanns på bordet och att de gärna fick sätta upp sin klassrumsdesign på väggen framför när de kände sig färdiga.