Syftet med den här studien var att undersöka hur semiotiska resurser används i reklamfilm för att kommunicera till olika målgrupper. I uppsatsen har två reklamfilmer från Mercedes-Benz med två olika målgrupper analyserats. Metoden som har använts i uppsatsen är en jämförande filmanalys. I analysen så har vi valt att lägga tyngd på fem olika semiotiska resurser: rörelse i bild, klippning, färg samt ljud och musik. Vi har sedan jämfört analyserna för att se hur Mercedes-Benz har använt sig av semiotiska resurser för att nå filmernas primära målgrupp. Resultatet visade att det fanns en hel del olikheter mellan dessa filmer. Bland annat var reklamfilmen för den äldre målgruppen kontinuerligt klippt, medan reklamfilmen för den yngre målgruppen var diskontinuerligt klippt. I reklamfilmen för den yngre målgruppen, hade dessutom musiken och färgen en mer betydande roll än i reklamfilmen för den äldre målgruppen. Resultatet visade också att det finns flera likheter mellan dessa filmer, såsom vissa kamerarörelser och filmernas atmosfärsljud.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ ansats och med ett professionsteoretiskt perspektiv ge en inblick i hur lärare i fritidshem uppfattar uppdraget gällande att stödja och vägleda elever i deras utveckling angående socialt samspel. Fritidshemmets uppdrag innebär bland annat att erbjuda en meningsfull fritid och främja allsidiga kontakter. Detta innebär att eleverna ska känna trygghet i den sociala gemenskapen. Genom att intervjua fyra yrkesverksamma fritidslärare på fyra olika skolor om hur de upplever socialt samspel bland eleverna vill vi bidra till en större förståelse för hur lärare i fritidshem förhåller sig till uppdraget. Vi har valt att undersöka hur fritidslärare förhåller sig till uppdraget att stötta elever i deras sociala utveckling som står beskrivet i styrdokumenten, samt vilka kompetenser och resurser som behövs för att uppfylla detta. I analysen av studien visade det sig att det fanns en rad olika faktorer som alla var avgörande för hur fritidslärarna kunde arbeta med socialt samspel i verksamheten. Fritidslärarna upplevde att det fanns svårigheter att arbeta med uppdraget då det inte fanns tillräckliga resurser att tillgå. Detta påverkade både hur de arbetade med elevgrupperna samt med de olika mål som fritidshemmen har utifrån styrdokumenten

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur multimodala två läromedel för årskurs tre är.Läromedlena som ska undersökas är Mera favorit matematik 3B och Matte direkt safari 3B. En faktori denna underökning är hur elever med dyslexi använder sig av bildstöd. Den förstafrågeställningen är hur läromedlena är utformade för att utveckla elevers multimodala förmåga.Den andra frågeställningen är hur bild och text samspelar i dessa läromedel. Den tredjefrågeställningen är vad det finns för bilder i läromedlena som enbart är dekorativa. Denna studieär i första hand kvalitativ, men med inslag av en kvantitativ undersökning. Undersökningengjordes genom att identifiera och analysera läromedlenas design enligt den sociosemiotiska teorin.Resultatet visade att läromedlena har en väl genomtänkt design som kombinerar skrift och bild påett multimodalt sätt. Elever med dyslexi får det bildstöd de behöver av dessa läromedel.

En aktör i ett nätverk kan verka som katalysator för att underlätta skapandet, sammanförandet och utvecklingen av ett nätverk. Kommunikationsbyrån Södra Tornet har i ett projekt tillsammans med Sandvik Coromant Gimo, Ericsson och Tele2 arbetat strategiskt för att sammanföra dessa aktörer kring ett gemensamt mål om teknisk innovation, mer specifikt implementeringen av 5G i en av Sandvik Coromant Gimos industrier. Syftet med uppsatsen är att kartlägga på vilket sätt de olika aktörerna bidragit med olika resurser under projektets olika steg och hur dessa resurser vävts samman och koordinerats. Studiens syfte uppnås genom att göra en fallstudie om projektet med hjälp av ett teoretiskt ramverk fokuserat kring organisations-och projektteori. Uppsatsen visar på hur olika aktörers heterogena resurser underlättat för projektets genomförande. Vidare visar uppsatsen hur tydlig samt effektiv kommunikation kan bidra till att förstå olika ingående aktörers behov. Detta underlättar för samarbetet inom ett nätverk.

Den här studien undersöker professionellas upplevelser av arbete med ungdomars narkotikabruk i Kiruna. Fokus har varit på ungdomar i åldern 12-16 år. Datainsamlingen har skett genom kvalitativ metod, där olika professioner som arbetar med ungdomar och narkotika fick svara på frågor ur en intervjuguide. De professioner som intervjuats är: en folkhälsostrateg, en polis, en socialsekreterare, en skolkurator och en ungdomskonsulent. I intervjuguiden formulerades fyra delar: bakgrund, tidigare, idag och framtiden, med avsikten att undersöka hur och om arbetet med ungdomar har förändrats, samt om intervjupersonerna såg att det skulle behöva ske en förändring inför framtiden för att förbättra arbetet. Valet av dessa fem intervjupersoner gjordes med hjälp av snöbollsurval, där en professionell hänvisade och rekommenderade personer som kunde tänkas vara relevanta för studiens syfte. Datamaterialet har analyserats genom konventionell innehållsanalys där meningsbärande enheter, koder och kategorier plockats ut. Detta utmynnade i fem teman: behov, förändring, prevention, samverkan och resursbrist. Resultatet av studien visar till stor del en enhällighet bland intervjupersonerna. De är ense om att attityder kring narkotikabruk liberaliserats och att tillgängligheten av narkotika har ökat. En svårighet i arbetet med ungdomar och narkotikabruk är bristen på resurser och kontinuitet inom samtliga professioners arbete, vilket påverkar det preventiva arbetet negativt. För att kunna arbeta preventivt beskriver intervjupersonerna samverkan som en viktig del, både gentemot andra professionella men även andra vuxna så som föräldrar och tränare. I studien tillskrivs vuxna i ungdomars omgivning som “viktiga vuxna”, vilket är ett begrepp som används upprepade gånger under intervjuerna. Vidare visar studiens resultat att det är ovanligt att ungdomar i 12-13 års ålder är i kontakt med narkotika och att det preventiva arbetet med den målgruppen bör ha ett annat fokus än narkotika.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer elever anser påverkar matematikuppgifters svårighetsgrad. Detta undersöks genom forskningsfrågan: Vilka uppfattningar har elever i årskurs 5 och 6 om påverkan på matematikuppgifters svårighetsgrad vad gäller läsförståelse och matematiska begrepp, kontext, semiotiska resurser och andra faktorer? Studiens ramverk baserades på en sammanställning av tidigare forskning. För att undersöka forskningsfrågan intervjuades 15 elever genom enskilda kvalitativa intervjuer. Utifrån elevernas uppfattningar visade resultatet att textmängden, begrepp elever inte förstod eller kände till, begrepp med olika betydelser i det matematiska språket och i vardagsspråket, kontext och semiotiska resurser påverkade elevers förståelse för matematikuppgifter. Begrepp som elever förstod eller kände till varken förenklade eller försvårade deras förståelse för matematikuppgifter. Resultatet visade också att andra faktorer kunde påverka förståelsen för matematikuppgifter.

En hållbar utveckling är något som numera eftersträvas i de flesta processer i samhället. Ett tillvägagångssätt till hållbar utveckling som utforskats i allt större utsträckning är delningsekonomi, innebärande att dela sina underutnyttjade resurser. På uppdrag av Sharing Cities Sweden, som arbetar med att främja delningsekonomi med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen, har detta examensarbete avsikten att utforska delningens potential. En intressant aspekt inom delningsekonomi för att undersöka dess potential är att ta reda på vad som driver eller hindrar en aktör till att dela, där tidigare forskning främst har utgått från B2C och C2C kontext. Utifrån tidigare studier har vi lyckats identifiera ett forskningsgap i att det behövs mer forskning på etablerade företags hinder och drivkrafter till delning i en B2B kontext. Detta har utmynnat i att syftet med denna studie är att undersöka potentialen att tillämpa delning av underutnyttjade resurser sinsemellan företag. För att studien ska bidra mer konkret har vi avgränsat den till att innefatta företag verksamma inom partihandel- /grossistbranschen i Umeå kommun. Vidare innefattar syftet att bidra till det forskningsgap vi identifierat i tidigare forskning, varför vi valt att utgå från följande forskningsfråga: “Vilka hinder och drivkrafter existerar för en tillämpning av delningsekonomi hos etablerade företag i partihandel-/grossistbranschen utifrån en B2B kontext?” Det teoretiska ramverket behandlar forskningen inom delningsekonomi, med ett fokus på tidigare uppmärksammade faktorer i B2C och C2C som påverkar till valet att dela. Dessa faktorer från sekundärdatan har sedan sammanställts i en modell. Därefter har vi kompletterat med insamling av primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med grossistföretag, där intervjun inledningsvis utgått från en fråga om allmänna hinder och drivkrafter, följt av frågor om de specifika faktorerna från sekundärdatan. Resultatet av empirin visar med hänsyn till modellen att ekonomi och trygghet är viktiga faktorer även i en B2B kontext, samt att miljömässiga-, sociala- och politiska faktorer hade en mindre påverkan mellan etablerade företag. Därutöver identifierades nya viktiga faktorer i en B2B, innefattande; hitta partner- och konkurrensfaktorer. Med utgångspunkt i resultatet, har modellen således reviderats efter faktorerna som hindrar och driver delning i en B2B. Studien visar att vissa av faktorerna främst innehar en roll som antingen ett hinder eller en drivkraft, samt att vissa faktorer kan inta båda dessa roller. Sammanfattningsvis ser vi utifrån de hinder och drivkrafter som identifierats, en potential för delning inom partihandel-/grossistbranschen. Slutligen har denna studie en möjlighet att bidra till både forskning, företag och samhälle, och på så sätt förhoppningsvis öka potentialen bland företag att börja dela sina underutnyttjade resurser.

Utomhuspedagogik är ett arbetssätt som visat sig ha stora fördelar på flera olika plan som kognitivt, socialt och bidra till elevers utveckling mot kompetenta och ansvarskännande samhällsmedborgare. Men i takt med att elevernas levnadsår blir fler så blir deras pedagogiskt styrda utevistelser färre. På gymnasiet så kan de vara nere på noll. I Sverige saknas det vetenskapligt granskad forskning på gymnasiet om vad detta kan bero på. Denna studies syfte är att identifiera vilka hinder och möjligheter som lärare upplever med att bedriva utomhuspedagogik på gymnasiet. Samt att utröna vilka som är deras framgångsmetoder för att få till stånd sådan undervisning. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts på sju stycken gymnasielärare i södra Sverige med till synes olika förutsättningar för att kunna bedriva utomhuspedagogik. Kunskaps- och metodologiteorin fenomenografi har använts för att undersöka lärarnas upplevelser av möjligheterna och svårigheterna som utomhuspedagogiken för med sig samt vilka resurser som behövs för att få till stånd arbetssättet. Resultatet av studien konfirmerade flera tidigare belagda positiva möjligheter med att lära in utomhus. Svårigheterna var att hitta tid, sin egen tid, andras tid, tid i schemat. Flera svårigheter med den bakomliggande resursen pengar. Där fanns även sätt att komma runt detta genom att arbeta i ämnesövergripande i små arbetslag med flexibla schemapositioner med möjlighet till halvklasser på schemat.

Syftet med denna studie var att vidga kunskapen om hur mellanstadielärare bedriver och anpassar sin undervisning i läsförståelse av skönlitteratur. Syftet var dessutom att undersöka vilka resurser och vilket stöd som är gynnsamt för elever med svenska som andraspråk. Studien riktar sig mot mellanstadielärare som inte innehar en vidareutbildning inom svenska som andraspråk. Undersökningen utgår från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 6 stycken verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att mycket fokus ligger på ordförståelse och arbeten med skönlitterära texter. Utfallet pekar också på att i 5 av 6 klasser har modersmålet inte en tydlig plats i undervisningen samt att outputen inte är prioriterad. Vokabuläret nämns av hälften som viktigt men olika representationsformer för ordläran inkluderas enbart i viss utsträckning. Vidare visar resultatet även att resurser och stöd för elever med svenska som andraspråk är essentiellt för vidare kunskapsinhämtning.  För att skapa en språklig variation i arbetet kommer elever med svenska som andraspråk även refereras till sva-elever.

No description available.