Chefers betydelse för den verksamhet de leder ifrågasätts av få. Inom Human Resource Management (HRM) är det centralt att se till att företag identifierar chefsämnen, rekryterar rätt chef på rätt plats i rätt tid, och sedan utvecklar och socialiserar in dem i företagets chefskultur. Hur nya chefer däremot tänker, känner och agerar i den verklighet som blir deras vardag vet man däremot rätt lite om, och tar därför sällan hänsyn till. När förstagångschefer berättar om sin första tid som chef handlar det ofta om hur osäkra de kände sig och hur lite de visste om vad de skulle göra. Den här studien handlar om hur sex förstagångschefer växer in i sitt chefskap och hur deras syn på chefskap förändras under första året som chef. Det är också en beskrivning av hur deras självbild formas i samspel med de sammanhang som de befinner sig i. Två sammanhang som närstuderas är chefernas väg till sin första chefstjänst samt genomförandet av medarbetarsamtal. Processen att växa in i chefskap är unik för varje chef, men gemensamma mönster kan spåras: att identifiera sig som chef respektive att legitimera sig som chef. Elisabeth Fellbom är verksam som lärare och forskare vid Institutionen för Företagande och Ledning vid Handelshögskolan i Stockholm. Hennes bakgrund är leg. psykolog och mångårig yrkesverksamhet, inom HRM, ofta som chef, bl.a. inom regeringskansliet, Ericsson och ett europeiskt rekryteringsföretag. / <p>Lic.-avh. Stockholm : Handelshögskolan, 2013</p>

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen’s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn. Genom linjära regressionsanalyser av data från European social survey indikerar studiens resultat att låg inkomst har ett negativt samband med spanska kvinnors fertilitet, analyserna avslöjar också att familjevänliga arbetsvillkor är viktigast för svenska kvinnor.

Sammanfattning Titel: Stjärnornas krig – kampen om IT-kompetensen fortsätter Författare: Kristina Bergmark och Elias Öman Handledare: Agneta Hugemark Lärosäte: Uppsala Universitet Datum: 2013-06-04 Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vad som uppfattas som attraktivt hos en arbetsgivare av arbetskraft med IT-kompetens som arbetar inom organisationen 3. Uppsatsen ämnar också ge insyn i vilka krav och normer denna arbetskraft tvingas underkasta sig till följd av sitt medlemskap i denna organisation. Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 6 anställda på företagets 3:s IT-avdelning och 2 HR-anställda inom organisationen. Materialet analyserades och diskuterades utifrån de teoretiska begreppen kollektiva resurser och zone of indifference. Den tidigare forskning som behandlades fokuserade i huvudsak på motivation hos arbetskraft med IT-kompetens samt personalstyrning genom identitetsskapande. Resultat/slutsats: Det som uppfattades som attraktivt av denna typ av personer med IT- kompetens som arbetade inom organisationen 3 var autonomi, hög grad av eget ansvar, utvecklingsmöjligheter, en icke hierarkisk arbetsmiljö, återkoppling och feedback, föränderlighet och flexibilitet. Gällande krav och normer fann vi att man var tvungen att vara starkt engagerad, effektiv, konstant sträva efter sin egen och företagets utveckling och alltid vara en ”utmanare” i branschen. Nyckelord: Sociologi, zone of indifference, kollektiva resurser, IT, krav, makt

No description available.

The Swedish system of environmental quality objectives is a so-called MBO, Management By Objective and has the purpose to guide the Swedish society towards sustainable ecological development. The system involves the whole society from the parliament and the government down to individual citizens. At the regional level, it is the county administrative boards that are responsible for the work with the system of environmental objectives. At the County Administrative Board of Västmanland County, it is the environmental unit who is in charge of work with the environmental objectives and they want input for how to improve their work with the environmental objectives, both internally at the Administrative Board and externally with external parties. The main purpose and goal of the study is to present the work of four other county administrative boards regarding their work with the environmental quality objectives and to identify external parties’ opinions of how they want the County Board of Västmanland county to work with them in this matter. The work is designed as a case study of four county councils, where the environmental objectives coordinators at the four county administrative boards were interviewed about their work with environmental quality objectives. External parties were also interviewed to explore their view on how they want the county administrative board to operate in a coordinating role in the system of environmental quality objectives. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using the template-based model.  The case study of the four selected county administrative boards shows that the county administrative boards have developed their own systems using various methods and procedures for their work with the environmental quality objectives, although, the study comes to some conclusions: The number of people involved in the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards It is not enough of time to work with the environmental quality objectives The numbers of environmental objectives coordinators have reduced over the past years The priority of the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards None of the county administrative boards have updated regional environmental quality objectives     Currently do the external parties not have so much contact with the county administrative board of Västmanland concerning the work with the environmental quality objectives and they want to have more collaboration with county administrative board in this matter. / Miljömålssystemet är något som involverar hela samhället, från riksdag och regering, till den medborgare som via sina vardagsbeslut kan påverka om miljökvalitetsmålen nås. Länsstyrelserna är de som ansvarar för det regionala arbetet med miljömålssystemet och de ska verka för att målen nås i respektive län och svara för regional uppföljning. Länsstyrelsen har i sin roll som regional miljömyndighet även en övergripande och samordnade funktion i miljömålsarbetet, tillsammans med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. På Länsstyrelsen Västmanlands län är det miljöenheten som har hand om miljömålsarbetet och de har önskat undersöka hur miljömålsarbetet kan effektiviseras och förbättras internt och externt. För närvarande arbetar inte länsstyrelsen efter någon arbetsplanering. För att underlätta för Länsstyrelsen Västmanlands läns arbete att ta fram förslag till förbättringar och effektiviseringar i sitt interna och externa miljömålsarbete har studiens huvudsakliga syften och mål varit att presentera arbetsmetoder samt situationer på andra län i Mellansverige samt att kartlägga externa intressenters meningar om hur Länsstyrelsen Västmanlands län bör verka i sin samordnande roll. Detta genomfördes som en fallstudie över fyra länsstyrelsers miljömålsarbete, där miljömålssamordnarna på respektive länsstyrelse fick svara på frågor utifrån fyra problemkategorier; resurser, prioritet, struktur och målsättning. De externa intressenterna, (kommuner, företag och en intresseorganisation) blev även de intervjuade för att undersöka deras åsikter om hur de vill att länsstyrelsen bör verka i sin samordnande roll. En övergripande inblick över Sveriges miljöbudget utfördes där effekter av budgetnedskärningar belystes. Sveriges miljöbudget för år 2013 ligger på 4,9 miljarder kronor vilket är en minskning mot det föregående året. Miljöbudgeten beräknas även bli lägre i framtiden än beräknat. Vissa projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på den svenska miljön har drabbats negativt av detta på grund av minskade finansiella resurser. För att få en fördjupad förståelse i miljömålssystemet och dess möjliga brister genomfördes även en litteraturstudie. Denna visade att miljömålssystemet är ett så kallat MBO, Management By Objective, eller på svenska, målstyrning. Det är ett system som bygger på målsättning för att styra en organisation åt en önskad riktning, eller som i detta fall samhället, mot en hållbar ekologisk utveckling. Miljömålssystemet är uppbyggd som en hierarki, där generationsmålet befinner sig i toppen och har en övergripande vision och de 16 miljökvalitetsmålen befinner sig på botten och har en mer specifik utformning. För att kunna uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen finns etappmål som anger steg på vägen till måluppfyllelsen av dessa. Systemet involverar hela samhället, där några särskilt viktiga aktörer, förutom riksdag och regering, beslutar om målen, bland annat Naturvårdsverket, länsstyrelserna, kommunerna samt näringslivet. MBO eller målstyrning anses ha en rad positiva effekter, men kräver emellertid att vissa villkor är uppfyllda för att tekniken ska fungera ändamålsenligt. Enligt litteraturen så tycks dessa villkor inte vara uppfyllda och därmed är fallet så att målstyrning inte att kan anses vara att föredra som ett sätt att styra. Även vid formulering av miljömål finns det särskilda krav som bör uppfyllas för att målen ska verka önskvärda. Dessa ska heller inte krocka med andra mål. När det gäller svenska miljökvalitetsmål anses vissa inte uppfylla kraven. Vid uppföljning av miljökvalitetsmålen används en rad indikatorer för att kontinuerligt undersöka och följa tillståndet i miljön. Dock har fokus legat på kvantifierbar data och gör det därmed svårt att mäta estetiska värden som vissa av miljökvalitetsmålen uttrycker, exempelvis storslagenheten i miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”. Det finns även en rad målkonflikter kopplat till miljömålssystemet, både externa konflikter som är de mest vanliga och allvarligast förekommande, samt interna målkonflikter som är mer sällsynta. Antalet personer som är direkt involverade i miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Två av länsstyrelserna har en heltidstjänst, medan de två andra har en halvtidstjänst för miljömålssamordning. Även antalet miljömålsansvariga samt dagar avsatta för miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Men tiden för miljömålssamordnare eller miljömålsansvariga uppges som otillräcklig för ålagda uppgifter.  Även de neddragningar som sker i miljöbudgeten kan märkas av på länsstyrelserna både i det allmänna miljöarbetet och i direkta miljömålsmedel. Det är ett fåtal av miljömålssamordnarna som upplever att miljömålsarbetet är klart prioriterat på sin respektive länsstyrelse och detta kan bero på att ledningen på länsstyrelserna inte anser att det är en del av den ordinarie verksamheten utan en aktivitet på sidan, som i och med detta lätt kan bli nedprioriterat. Just ledningen, anser samtliga miljösamordnare, spelar en stor roll för hur miljömålsarbetet prioriteras.  Om miljömålsarbetet nedprioriteras kan det bli svårare att nå miljömålen. För att undvika detta och istället få miljömålsarbetet prioriterat krävs det, enligt miljömålssamordnarna, klara riktlinjer, politiska åtgärder, ständig förnyelse och nya idéer.  Men för detta behövs det resurser och detta verkar det vara brist på inom miljöområdet i stort, förutom i vissa prioriterade områden, som exempelvis klimatarbete. Gällande strukturen för länsstyrelserna, så uppger ingen av de fyra miljösamordnarna att det bedrivs någon form av utbildning om miljömålssystemet för länsstyrelsernas anställda, dock finns planer på att införa det hos några. Samtliga miljösamordnare uppger att det sker samordning med externa intressenter inom deras län, men att det är mer indirekt kopplat mot miljömålen. Någon uppföljning av åtgärdsprogrammen förekommer inte eftersom länsstyrelserna eftersom de antingen inte har några aktuella åtgärdsprogram eller att det inte är fastställt hur programmen ska följas upp. Miljömålssamordnarna anser att målsättningen rörande de nationella miljökvalitetsmålen är för visionära och behövs konkretiseras mer, men de täcker in relevanta områden där miljöproblemen finns. Alla länsstyrelser har kommit i kontakt med målkonflikter i sitt arbete, bland annat när områdena jakt och biologisk mångfald ställs mot varandra. Ingen av länsstyrelserna har uppdaterade regionala mål då det anses vara för tidskrävande att regionalisera de nationella målen och samtidigt hålla dem uppdaterade. Samtliga av de externa intressenter vi intervjuat i denna studie arbetar på något sätt med miljöfrågor. Samverkan mellan Länsstyrelsen Västmanlands län och intressenterna gällande miljömålsarbete sker, även om det mestadels är indirekt. De externa intressenterna anser inte att länsstyrelsens samordning är märkbar och önskar en förbättring inom detta område, även att länsstyrelsen ska etablera en större kontakt utåt mot både kommuner och företag.

Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats. Diskurspsykologin är handlingsorienterad och präglas av socialkonstruktionismens utgångs­punkt att betrakta språk som handling; att säga något är att göra något. Blogginlägg har studerats vilket resulterat i en tolkning av hur individerna kategoriserar sig själva utifrån den rådande tolknings­repertoaren. Specifika ordval som har betydelse för individens självpresentation har bidragit till att en kategorisering av individen själv har blivit synlig. Resultatet visade även på att bloggskribenter rättfärdigar och argumenterar för sitt livsstilsval genom att använda positivt och negativt laddade ord. Även ett stöd av retoriska resurser, såsom detaljerade beskrivningar av LCHFs fördelar har framkommit i rättfärdigandet av och argumenterandet för LCHF.

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande. Exempel på sådana resurser är användandet av färger som symbol för ett land eller för att skapa samband; layout för att till exempel skapa visuell framskjutenhet; bild som komplement till skriften samt betydelsepotentialer i typsnitt. Eleverna har i intervjuerna uppvisat tecken på lärande genom att göra jämförelser mellan det land som de arbetat med och förhållandena i Sverige, samt med vilken uppfattning de tidigare haft om landet i fråga. I intervjuerna framkom även hur de fördelat arbetet i gruppen och hur de tänkt i samband med sin design av bildspelen.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång? Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens Karlsson Handledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall     Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång. Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ”outside-in”-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation. Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts. Det empiriska materialet grundas på datainsamling genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fallföretaget Haglöfs och företagets återförsäljare. Resultat:                            Resursbaserad teori kan användas för att förklara ett enskilt företags konkurrenskraft och goda finansiella prestation. Vidare kan teorin bidra med ytterligare information om fallföretaget Haglöfs framgång, satt i relation till det traditionella ”outside-in”-perspektivet. Nyckelord:                         Resursbaserad teori, ”outside-in”-perspektiv konkurrensfördelar, resurser och capabilities

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar. Om skolsköterskornas resurser framkom kategorierna Skolsköterskan själv som resurs, Tid, Samarbetsgrupper och Ekonomi. Slutsats: Skolsköterskorna upplevde att det fanns flera olika orsaker till barnens psykiska ohälsa där hemförhållandena var den främsta. Skolsköterskornas resurser var deras eget arbete med barnen, tid, ekonomi samt interna och externa resurser. Samarbetet med dessa grupper fungerade i stort sett bra men med vissa brister, t.ex. köer till BUP samt vissa svårigheter i samarbetet med socialtjänsten. / The purpose of this study was to illuminate the school nurses' perception of the causes of students' mental health and what resources school nurses have to address mental illness in children and adolescents. The study was conducted as an interview with descriptive design at elementary schools in central Sweden. Six nurses were selected based on geographical distribution and type of school (independent or municipal) for a semi-structured interview. The interviews were analyzed using content analysis. The results revealed nine categories: School nurse's view was that the most common causes of children's mental health is related to the categories of home conditions, neuropsychiatric problems and learning disabilities in children, lack of contact with Child and Adolescent Psychiatry, performance requirements to live up to, bullying, conflict and their own thoughts. About school nurses resources emerged categories; School nurse herself as a resource, Time, Cooperation and Economy.Conclusion: The school nurses felt that there were several reasons for children's mental illness where home conditions were the main. School nurse resources were their own work with children, time, finances and internal and external resources. Cooperation with these groups functioned essentially good but with some shortcomings, such as long waiting lists for Child and Adolescent Psychiatry, and some difficulties in cooperation with social services.

I dagens västerländska samhälle intar döden en undanskymd roll. Detta kan medföra mindre kunskap om hur man som vårdpersonal bör bemöta människor i livets slutskede. Då vårdpersonal på hospice dagligen möter människor i livets slutskede kan det finnas stor kunskap att hämta där. Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal på hospice upplever och hanterar sina känslor med att dagligen möta döende och deras anhöriga, samt att beskriva vårdpersonalens resurser som tillämpas i arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där tre sjuksköterskor och tre undersköterskor, samtliga kvinnor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. I resultatet framkom det tre stycken huvudkategorier. Den första var vårdpersonalens känslor, med bland annat subkategorierna tillfredställelse och osäkerhet. Den andra var vårdpersonalens egna resurser, som bland annat bestod i att kunna vara tillgänglig och att kunna kommunicera. Den sista var vårdpersonalens känslomässiga bearbetning som bestod av bland annat handledning och fysisk aktivitet. I huvudsak uppgav informanterna att de kände en stor tillfredställelse i arbetet på hospice men det fanns också tillfällen då de kände otillräcklighet och osäkerhet i mötet med människor i livets slutskede och anhöriga. Det framkom även resurser som underlättar arbetet för vårdpersonalen. Dessa är att kunna vara tillgänglig, kunna kommunicera och att våga vara naturlig. Den kunskap som har framkommit i resultatet kan spridas till vårdpersonal som önskar mer information om ämnet.