Den här studien har undersökt visuella semiotiska resurser på klassrumsväggar med utgångspunkt i hur de har introducerats och använts samt vilka anledningar som fanns till att de placerades på väggarna i klassrummen. Centrala begrepp i studien har varit visuella semiotiska resurser, semiotiska resurser samt socialsemiotik. De centrala begreppen i vår studie har definierats i avsnitt 2.2 och 4. Socialsemiotik var förutom ett centralt begrepp även det teoretiska perspektiv som studien hade sin grund i. Den tidigare forskningen som vi har relaterat vår studie till berörde den sociokulturella traditionen, barns minne, andraspråkselever samt elever i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Underlaget till studien bestod av insamlade data från fyra lärare i olika årskurser på samma skola. Det visade sig att de visuella semiotiska resurser som undersöktes i studien kunde kategoriseras utifrån tre olika sätt att introducera dessa för eleverna. Visuella semiotiska resurser som har introducerats genom att: eleverna själva har fått upptäcka dem de har presenterats för eleverna eleverna har fått arbeta med dem Att introducera visuella semiotiska resurser genom att presentera dem för eleverna visade sig vara närmare sammankopplat med en fortsatt aktiv användning av den visuella semiotiska resursen än när något av de andra två introduktionssätten användes. Resultatet visade även att anledningarna till att de visuella semiotiska resurserna sattes upp på klassrumsväggarna var för att dessa skulle fungera som inspiration och motivation, eller för att påminna eleverna om vad som hade gjorts eller vad som förväntades av dem. En slutsats som har dragits av studiens resultat var att samtliga lärare har utgått från deras respektive klasser som helhet när de har satt upp de visuella semiotiska resurserna, som omfattats av studien, på klassrumsväggarna.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaper kring hur resurser utanför skolan används i svenskundervisningen av F-3 lärare. För att besvara vår forskningsfråga har vi tillämpat kvalitativa intervjuer som metod och ramfaktorteorin som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat pekar på att lärarnas användning av externa resurser kan bidra till en ökad variation i svenskundervisningen, men att detta inte sker i den utsträckning som lärarna själva önskar. Slutsatsen är att inkluderingen av externa resurser i svenskundervisningen erbjuder både möjligheter och begränsningar, och att lärarnas faktiska användning av dessa resurser påverkas av olika ramfaktorer.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare stödjer elever som har särskilda förmågor i matematik. Ges dessa elever samma förutsättningar att utvecklas i ämnet som övriga elever?   Metoden som användes är semistrukturerade intervjuer där intervjun kommer liknas mer vid ett samtal än en intervju. Det är tre lärare på olika skolor som intervjuas och alla tre har många års arbetslivserfarenhet. Det finns en färdig intervjumall men det tillkom följdfrågor utefter vilka svar lärarna gav. Intervjuerna genomfördes enskilt och i separata rum. Innan intervjuerna fick lärarna skriva på ett papper där de blir informerade om de etiska överväganden samt att de godkänner intervjun. När intervjuerna var färdiga transkriberades de relevanta delarna.   Resultatet visar att ekonomin i skolan gör det svårt att stödja de särbegåvade eleverna eftersom resurserna oftast går till elever som har svårigheter i matematik. Lärarna känner sig också otillräckliga för de vill hjälpa till mer än vad de kan. Under lektionerna prioriteras oftast eleverna som inte når målen och eleverna med särskilda förmågor eller som är duktiga får arbeta självständigt. Lärarna har olika metoder för att stimulera eleverna. En lärare arbetar mycket med matematikboken eftersom den har olika nivåanpassade uppgifter samt ett fördjupningshäfte som tillhör matematikboken. Den andra läraren arbetar mycket i par för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Den tredje läraren arbetar med olika metoder till exempel arbetar hon med olika konkreta material eller utomhus för att lära eleverna att matematik är mer än att sitta och räkna i boken.

Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet. Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur musik används på fritidshemmen och hur pedagogerna beskriver musikverksamheten på sin arbetsplats. Våra frågeställningar var följande; Vilka resurser för musikverksamhet finns i fritidshemmen?, hur används musiken i fritidshemmen? och vad har pedagogerna för inställning till musik i sin verksamhet? Studien tog sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv som grundar sig i Lev Vygotskijs (2001) studier om utveckling, språk och lärande. Det sociokulturella perspektivet lyfter vikten av det sociala samspelet för lärande och utveckling. Ett centralt begrepp är medieriande redskap som handlar om att människor använder sig av redskap för att förstå omvärlden. I studien har vi använt oss av två kvalitativa metoder. Observation av två fritidshem genomfördes samt fem semistrukturerade intervjuer med de verksamma pedagogerna på fritidshemmen. Resultatet visade att fritidshemmen har resurser för musikverksamhet, men att användandet av musik på fritidshemmet är litet. Resultatet visade att musikverksamhet bedrivs men inte i så stor utsträckning och fungerar mer som ett tillägg till andra aktiviteter än som ett huvudområde i verksamheten. Pedagogerna såg mest hinder med att utöva musik. De tycker det är ett svårt område och att deras kompetens inte räcker till.

<p>Ett företags varumärke förmedlas genom dess externa kommunikation till potentiella kunder och denna process är avgörande för företagets framgång på marknaden. Småföretag har i regel en liten budget och tillämpar därför marknadsföring från ett kostnadsperspektiv.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tre småföretag med begränsade finansiella resurser vill förmedla med sitt varumärke och hur de gått tillväga för att externt kommunicera det. Den externa kommunikationen har undersökts med stöd av en modifierad version av Duncans (2002) kommunikationsmodell. Angreppssättet som har använts är fallstudier och som insamlingsmetod för den empiriska delen har telefonintervjuer använts. I slutdiskussionen konstateras att många olika kanaler har samverkat för att kommunikationen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt. Varje företag har utifrån sina unika förutsättningar funnit en egen sammansättning av medel med vilka de har kommunicerat sitt varumärke. Innovativt tänkande och smart resursutnyttjande spelar en viktig roll i deras varumärkeskommunikation.</p>

<p>Svenska möbeldesignföretag har svårt att överleva i konkurrens med liknande företag på den mättade svenska marknaden. Detta gör att de måste se sig om efter nya marknader. Det har blivit allt viktigare att ha goda kunskaper om marknadskommunikation och den nya marknaden det vill säga när företaget skall synliggöra sig och sina produkter bland konkurrenter och i mediebruset. På grund av nya sätt att marknadsföra sig och med mer internationell erfarenhet är det större konkurrens än tidigare på marknaden. Det gäller ofta också att marknadsföra sig och kommunicera med marknaden på bästa möjliga sätt till minsta möjliga kostnad.</p><p>I vår studie har vi undersökt hur små svenska designföretag kommunicerar med en ny marknad på bästa möjliga sätt med små medel. Denna studie i sig är inte representativ för alla små designföretag i Sverige men ger en intressant inblick i hur det kan vara.</p>

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av försvårande omständigheter i organisationen och deras påverkan på bedömningar i barnavårdsutredningar. Studien bygger på ostrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare. I intervjuerna framkommer att socialsekreterarna upplever att följande organisatoriska faktorer försvårar deras bedömningar i barnavårdsutredningar: resurser, specialisering, insatsrepertoar och lagstiftning. Med resurser avses tidsbrist, kunskapsbrist och kommunernas begränsade ekonomi. Socialsekreterarna upplever att dessa faktorer exempelvis leder till att vissa klienter inte får den hjälp som socialsekreterarna anser att de är i behov av. Socialtjänstens specialiserade enheter upplevs påverka samarbetet mellan olika enheter och försvårar på så sätt bedömningar i barnavårdsutredningar. Socialsekreterarna i denna studie upplever även den begränsade insatsrepertoaren som en försvårande faktor, då klienterna måste passas in i en insatsmall. Även brist på familjehem upplevs som en svårighet i insatsrepertoaren vilken påverkar bedömningar. Slutligen upplever socialsekreterarna lagstiftning som en försvårande faktor när det gäller bedömningar i barnavårdsutredningar. I studien fördjupas sedan förståelsen av hur dessa faktorer kan påverka bedömningar. Det görs genom en analys utifrån olika organisationsteorier. Nyckelord: bedömning, organisation, socialsekreterare, barnavårdsutredning, socialtjänst, resurser, specialisering, insatsrepertoar, lagstiftning / This study aims to examine social workers experience of aggravating circumstances in the organization and their impact on the assessments in child protection investigations. The study is based on unstructured interviews with five social workers. The interviews reveal that the social workers experience the following organizational factors affecting the assessments in child protective investigations: resources, specialization, intervention repertoire and legislation. With resources means lack of time, lack of knowledge and limited local economy. The social workers experience for example, that these factors lead to that some clients do not get the help the social workers believe they are in need of. The social services specialized units perceived affect the co-operation between different units and therefor aggravate assessments in child protection investigations. The social workers in this study raised the limited intervention repertoire as an aggravating factor, the clients have to be fitted into an intervention template. Lacks of foster homes are perceived as difficulties in the intervention repertoire, which affect assessments. Finally the social workers experience legislation as an aggravating factor in child protection investigations. Through an analysis based on various organizational theories will the understanding of how these factors can impact assessments deepens in the study. Keywords: assessment, organization, social worker, child protection investigation, socialservice, resources, specialization, intervention repertoire, legislation

Syftet med denna studie är att undersöka vilka resurser för kommunikation som elever använder under arbetet med matematiska problem. Denna studie baseras på en tidigare genomförd litteraturstudie i vilken forskning gällande undervisning genom matematisk problemlösning undersöktes. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Selander och Kress (2010) framställning av resurser vilka också utgör utgångspunkten i den senare analysen av de genomförda elevintervjuerna. Tio elevintervjuer utgör basen i den här studien där elever i förskoleklass samt årskurs två har intervjuats samtidigt som de utfört matematisk problemlösning. Resultatet visar att elever använder framförallt gester och ljud även om alla, i bakgrunden beskrivna kategorier av resurser för kommunikation, återfinns i resultatet. Bilder och skrivtecken är de resurser för kommunikation som används minst frekvent av eleverna i studien. Studien har utgått från följande resurser för kommunikation, vilka återfinns som en röd tråd i denna studie: skrivtecken, bilder, ljud samt gester. Ursprunget till begreppet kommer från den engelska beskrivningen av modes. / <p>Matematik</p>

Litteraturstudien behandlar elevnära, multimodala texter i undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur undervisning med olika multimodala elevnära texter påverkar elevers läs-och skrivutveckling. Frågeställningarna som kommer att besvaras är:  Vilka möjligheter erbjuder elevnära multimodala texter för att utveckla elevers läs-och skrivförmåga?  Och på vilka sätt kan elevnära multimodala texter utgöra ett hinder för elevers läs-och skrivutveckling? Litteraturstudien bygger på nationell och internationell forskning om hur elevers läs-och skrivutveckling påverkas av arbete med multimodala texter. Studien behandlar 6 stycken doktorsavhandlingar och 9 vetenskapliga artiklar. Komparativ analysstrategi har använts som metod för att göra en jämförande analys. Resultatet visar att multimodala elevnära texter i undervisningen bidrar till att elever får användning av sina förkunskaper om populärkultur och att tillgången till autentiska mottagare gör att eleverna anpassar sitt textinnehåll efter mottagare. Vidare visar resultatet även att tillgången till bilder kan bidra till ökad läsförståelse men även till distraktion om utformningen är bristfällig. I resultatet framkommer det även att bedömningen av multimodala texter är något som behöver utvecklas eftersom modaliteter som ljud och bild knappt blir bedömda i elevernas multimodala texter. Slutligen visar resultatet även att multimodala E-böcker bidrar till ökad motivation och att elever läser längre stycken.