Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsföretaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till hästköttskandalen. Studien ämnar att undersöka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation före respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser hästköttskandalen som en självklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation. Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifrån vårt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sätt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013. Främst syns detta i deras hållbarhetsredovisning, men stor del av deras kommunikation präglas av mer fokus på CSR under 2013. Vi ser även att de retoriska appellerna används mer frekvent, främst pathosargument. Dock drar vi inte slutsatsen att förändringen i deras arbete är en direkt konsekvens av hästköttskandalen.

<p>I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hållits av estniska utrikesministrar mellan åren 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan härledas från den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhållningssätt beträffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mån Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ”retoriskt handlande” kan förklara det estniska utrikesministeriets argumentation. Retoriskt handlande kan beskrivas som en syntes av rationalistiska och konstruktivistiska teorier. Tyngdpunkten är lagd på det strategiska användandet av argument i en normbaserad miljö, där rationellt handlande kombineras med inflytande från sociala normer och värderingar. Utifrån min analys kommer jag fram till att estniska utrikesministrar frekvent använder sig av normbaserade argument. Här framhålls ofta vikten av den europeiska identiteten och östutvidgningen ses som moraliskt förpliktande för EU. Det är däremot svårt att avgöra om dessa argument är strategiska eller inte. En annan slutsats som kan dras är att beträffande argumentation som rör ekonomi respektive säkerhet kan neoliberalism respektive neorealism förklara en hel del av argumentationen. I uppsatsen slutsatser kommer jag alltså fram till att även om Schimmelfennigs teori kan förklara många argument, är också neoliberalism och neorealism användbara som förklaringsmodeller.</p>

<p>The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.</p>

<p>Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.</p><p>Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.</p><p>Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men – ack, så traditionellt… Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002. Förhoppningsvis kan dessa båda tidskrifter och deras historia hjälpa oss att bättre förstå några intellektuella och journalistiska förutsättningar i ett par av Europas länder.</p><p>«Skulle problemet med det franska språket, för en del, kunna förknippas med de skilda värden som erbjuds av frankofonin, respektive english-speaking world? Värden som från båda sidor har en naturlig tendens att uppfattas som en «diskursiv hegemoni – frågorna kan inte ställas på annat sätt»?</p>

The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet. Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006. Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men – ack, så traditionellt… Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002. Förhoppningsvis kan dessa båda tidskrifter och deras historia hjälpa oss att bättre förstå några intellektuella och journalistiska förutsättningar i ett par av Europas länder. «Skulle problemet med det franska språket, för en del, kunna förknippas med de skilda värden som erbjuds av frankofonin, respektive english-speaking world? Värden som från båda sidor har en naturlig tendens att uppfattas som en «diskursiv hegemoni – frågorna kan inte ställas på annat sätt»?

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation. Analyserna är gjorda efter Sonja K. Foss modell för narrativ analys om än i något reviderade version då inte alla analyskategorier som finns med i originalmodellen används i uppsatsen. Uppsatsen visar på att samtliga berättelser har potential att skapa identifikation och att bidra till den publicistiska målsättningen i någon mån men de berättelser som har potential att engagera flest läsare är de som är specifika på flera olika nivåer. Detta uppnås dels genom att ge detaljerade beskrivningar av miljöer och dels genom att karaktärerna skildras på ett mångdimensionellt och nyanserat sätt i kombination med att deras handlingar upplevs som motiverade och begripliga. Även användandet av topiker är centralt för att uppnå det retoriska syftet. Genom att vissa av berättelserna erbjuder läsarna flera olika topiker (mentala mötesplatser) minskar risken att vissa läsargrupper exkluderas. / This Bachelor thesis investigates the rhetorical function of stories published in the Stockholm based street newspaper, Situation Sthlm. The main purpose of the study is to investigate if, and in such a case how, the stories aid in obtaining the goals set by the newspaper with regards to their publishing criteria. A subordinate purpose to that is to investigate if, and in such a case how, the stories aid in creating a sense of identification for the readers. The materials used, include six stories retrieved from several different issues of Situation Sthlm, and in common each story depicts a homeless person who works as a vendor for the street newspaper. The thesis utilizes several different theories aimed at describing the concept of stories, the rhetorical function of stories as well as theories regarding the concept of identification. The model for narrative analysis established by Sonja K. Foss, has been applied for the analyses performed in this study, the model has however been slightly reduced due to the exclusion of certain categories that are included in the original model. It is concluded in this thesis that the six stories analyzed all have the potential of creating a sense of identification for the reader and that they, to an extent, contribute to the newspaper’s publishing criteria. Nevertheless, the stories that have the potential of capturing the largest amount of readers are those that include several different levels of specificity. This is partially achieved through highly detailed descriptions of the milieus in which the story takes place and partially through highly nuanced and multi-dimensional character portrayals in combination with creating an essence of the character’s actions as being well motivated and comprehendible. The usage of topos is also crucial in order to achieve the rhetorical aims in the stories analyzed. By offering an array of topos (fictional meeting places), which was the case for some of the stories, there is a reduced risk of excluding certain categories of readers.

I denna uppsats analyseras det estniska utrikesministeriets argumentation för ett EU-medlemskap. Den empiriska basen utgörs av offentliga tal som hållits av estniska utrikesministrar mellan åren 1994-2000. Uppsatsen teoretiska ram kan härledas från den aktuella debatten mellan konstruktivistiska och rationalistiska förhållningssätt beträffande internationella relationer. Med detta som bakgrund testar jag i vilken mån Frank Schimmelfennigs internationella relationsteori om ”retoriskt handlande” kan förklara det estniska utrikesministeriets argumentation. Retoriskt handlande kan beskrivas som en syntes av rationalistiska och konstruktivistiska teorier. Tyngdpunkten är lagd på det strategiska användandet av argument i en normbaserad miljö, där rationellt handlande kombineras med inflytande från sociala normer och värderingar. Utifrån min analys kommer jag fram till att estniska utrikesministrar frekvent använder sig av normbaserade argument. Här framhålls ofta vikten av den europeiska identiteten och östutvidgningen ses som moraliskt förpliktande för EU. Det är däremot svårt att avgöra om dessa argument är strategiska eller inte. En annan slutsats som kan dras är att beträffande argumentation som rör ekonomi respektive säkerhet kan neoliberalism respektive neorealism förklara en hel del av argumentationen. I uppsatsen slutsatser kommer jag alltså fram till att även om Schimmelfennigs teori kan förklara många argument, är också neoliberalism och neorealism användbara som förklaringsmodeller.

The aim of this study is to perform a rhetorical analysis of how motherhood is used as a shared platform for rhetorical agency to discuss the deadly violence that occurs in the urban periphery. The object of study is the theater play Mammorna; a drama that is based on interviews with women of a low socio-economic status that lost their sons to violence. Using a close-reading method, this study seeks to investigate how motherhood is used to create rhetorical agency, as well as how the deadly violence in the urban periphery is articulated in the play. Furthermore, this bachelor thesis discusses the complex relation between the narrative created in Mammorna and the story of real-life people, to understand how the play effects the agency of women living in areas that are exposed to criminality and violence. The theory of this work is based on Campbell’s definition of agency as the capacity to act in a way that will be recognized or heeded by others, in addition to Entman’s framing analysis and Alcoff’s perspective on the problem with speaking for others. The conclusion made is that motherhood could be a useful platform to form a shared identity between women of different race and class to stand together against violence – no matter where it occurs.