Att skapa rättvisa prov är något av det svåraste som finns för alla lärare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt använda Bloom´s reviderade taxonomi för att validera frågorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs på dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som läser kursen programmering A på gymnasienivå. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs på dator, vilket också visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad från den norska undersökningen så ökade också flickornas resultat i min undersökning. Med hjälp av denna teknik att skapa prov, skulle det vara enkelt och möjligt att skapa nationella datorbaserade prov inom flera olika kurser som skulle kunna vara till hjälp för lärare ute i landet att hitta rätt kunskapsnivå på kurserna.

Samstämmighet innebär att delarna i ett utbildningssystem dvs. ämnesplan, undervisning och bedömning, arbetar i samma riktning. Blooms reviderade taxonomi är ett verktyg som gör att målen i skolan kan bli mer begripliga, bedömningsbara och genomförbara. Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur en lärares planerade undervisning är samstämmig med de bedömningsuppgifter och ämnesplan i kursen privatjuridik på gymnasieskolans ekonomiprogram. Vid samstämmighet täcker bedömningsuppgifterna in samma krav på kunskap och förmåga, som anges i kursplanen. Genom att använda Blooms reviderade taxonomitabell går det att analysera de syften som ett moment eller en kurs anger, och bland annat, få en indikation på den omfattning av mer komplexa typer av kunskap och kognitiva processer som momentet eller kursen medför. Resultatet visar en god samstämmighet mellan det centrala innehållet i ämnesplanen för privatjuridik och informantens planerade undervisning.

El presente trabajo tiene por objetivo investigar cómo se practica la pronunciación y la prosodia en las tareas orales de tres libros digitales de español como lengua extranjera (ELE). Para poder investigar eso se pregunta lo siguiente: ¿Cómo están formados los libros digitales de ELE? ¿Qué conocimientos y habilidades pueden adquirir los alumnos suecos a través de las tareas orales de los libros digitales? Se propone que la prosodia es un elemento fundamental en la adquisición de una lengua extranjera. El trabajo consiste en una investigación cualitativa y cuantitativa, lo cual para asegurar un resultado fiable. El resultado de la investigación demuestra que el diseño tanto como la cualidad de las tareas orales de los libros digitales pueden variar. Hay pocas tareas orales que practican la pronunciación: se enfoca en la pronunciación a través de fonemas y palabras sueltas, sin prestar atención a su función en un contexto auténtico. Además, solamente hay una tarea que alcanza a practicar la prosodia. Las tareas orales facilitan la adquisición del conocimiento procedimental y de las habilidades aplicar y crear según La Taxonomía de Bloom. Estudios futuros se proponen para investigar el rol y la competencia del profesor en cuánto al uso de libros y recursos digitales en la enseñanza de la pronunciación y de la prosodia. / The present study aims to clarify how three Swedish digital learning resources for Spanish as a second language (L2) target pronunciation and prosody. Consequently, the following questions will be answered: How are the digital learning resources for Spanish L2 designed? Furthermore, exercises aimed for the practice of oral production and interaction will be analysed. What knowledge and abilities can students acquire from realising these exercises? It has been presumed that prosody is a key element in the acquisition of a second language. In addition, qualitative and quantitative methods have been used in order to establish reliable results. Accordingly, the results of the study show that the digital learning resources vary in their design as well as how the exercises are presented. Few exercises target pronunciation: in the case of doing so, pronunciation is targeted on a basic level by highlighting phonemes and words, independent from a natural context. Also, prosody is only targeted once in the exercises presented in the digital learning resources. However, the exercises enable the acquisition of procedural knowledge and the abilities apply and create according to Bloom’s Revised Taxonomy. In conclusion, futures studies are suggested to investigate how the teaching and learning of pronunciation and prosody could improve in terms of increasing the didactic and digital competence amongst teachers.

Denna studie syftar till att undersöka om det skett några förändringar över tid i läromedels innehåll och omfång rörande de nordiska grannspråken norska och danska. I studien kartläggs även vilka kognitiva processer och kunskapsnivåer läromedel från Gy11 och Lpf 94 berör i övningsuppgifter som behandlar de nordiska grannspråken och grannspråksförståelse. Dessa aspekter har undersökts genom metoden innehållsanalys och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet av studien visar övningsuppgifterna endast berör de två lägsta kunskapsnivåerna itaxonomin och att majoriteten av de kognitiva processerna som berörs kan härledas till de tre lägsta processerna minnas, förstå och tillämpa. Vidare visar resultatet att det finns stor variation på vilket sätt och i vilken utsträckning nordiska språk berörs eller i vissa fall om ämnesområdet berörs över huvudtaget. Därtill visar resultatet att läromedel från Lpf 94 i större utsträckning har ett innehåll som undervisar i nordiska språk medan läromedel från Gy11 snarare undervisar om nordiska språk. / This study aims to investigate whether there has been any changes in teaching materials concerning neighboring language comprehension in Swedish textbooks over time. The study maps which cognitive processes and knowledge levels are touched on in practice tasks that are associated with Nordic neighboring languages and neighboring language comprehension from Gy11 and Lpf94. This has been investigated through the method of content analysis and Bloom's revised taxonomy. The results of the study show that the practice tasks only appear in the two lower levels of knowledge in the taxonomy and that the majority of the cognitive processes affected can be derived to the three lowest processes remember, understand and apply. Furthermore, the results show that there is great variation in what way and to what extent Nordic languages appears in Swedish textbooks or, in some cases, whether the subject area appears at all. In addition, the results show that teaching materials from Lpf 94 to a greater extent has content that focus on knowledge in the Nordic languages, while teaching materials from Gy11 rather focuses in knowledges about the Nordic languages.

A modernization of the ABB Robotics production system has led to a large part of the manual handling being moved upstream in the logistics chain towards the logistics department. This study aims to identify and make recommendations to address the risks associated with manual lifting in the logistics department. To measure and analyze the lifts, the National Institute for Occupational Safety and Health's revised lifting equation has been used. The logistics department consists of the areas washing, goods reception and logistics center. In the wash, two articles were identified that require potentially strenuous manual handling. The root cause was considered to be the design of the pallet system. A new pallet system is recommended as a measure. The manual handling in goods reception did not meet the conditions set by the revised lifting equation and therefore no conclusion about the risks could be drawn. At the logistics center, three risk elements were identified; repackaging in light flow, replenishing the supermarket shelf and order picking from the supermarket shelf. In addition to specific recommendations for each risk element, a new material handling system consisting of vertical lifting modules is recommended. General conclusions that can be drawn from the study are that work-related stress injuries are a major and growing problem, which particularly affects industrial and logistics personnel. The problem identified at Robotics is believed to be relevant to many manufacturing industries facing the same challenges in terms of increased productivity requirements. Due to the constant pressure that either occurs internally or externally, there is a need for more efficient production processes. Repacking materials in standardized load carriers or kitting materials material before it is presented to the production are examples of ways to achieve higher efficiency in the production. In this way, manual handling in the production can be reduced and thus also the time required for such handling. When non-value adding activities in the production decrease from repacking or kitting, the load on the internal logistics function increase. This study has shown how that poor ergonomics in the internal logistics largely depends on the design of the work processes and material flows and not necessarily on available tools or regulations. Improving ergonomics should therefore be seen as a natural part of the development of internal logistics, the purpose of which is to create efficient flows. / En modernisering av ABB Robotics produktionssystem har lett till att en stor del av den manuella hanteringen har flyttats uppströms i logistikkedjan mot logistikavdelningen. Det här arbetet har syftat till att identifiera och ta fram rekommendationer för att åtgärda de risker som finns kopplade till manuella lyft på logistikavdelningen. För att mäta och analysera lyften användes National Institute for Occupational Safety and Health’s reviderade lyftekvation. Valet att använda den reviderade lyftekvationen motiverades av verktygets tillförlitlighet och möjligheten att genomföra ingående analyser av lyftens olika beståndsdelar. Genom att belysa vilken del av ett lyft som medför störst risk för skada kan de mest effektfulla åtgärderna prioriteras. Logistikavdelningen består av områdena tvätt, ankommande och logistikcenter. I tvätten identifierades två problemartiklar som kräver potentiellt riskfylld hantering av personalen. Rotorsaken bedömdes vara pallsystemets utformning och ett nytt pallsystem rekommenderas som åtgärd. Den manuella hanteringen på ankommande uppfyllde inte de förutsättningar som ställs av den reviderade lyftekvationen och någon slutsats om riskerna där kunde därför inte dras. På logistikcentret identifierades tre riskmoment; ompackning i lätta flödet, påfyllning av supermarket-hyllan och orderplock från supermarket-hyllan. Förutom punktinsatser för respektive riskmoment rekommenderas ett nytt materialhanteringssystem bestående av vertikala lyftmoduler. Generella slutsatser som kan dras från studien är att arbetsrelaterade belastningsskador är ett stort och växande problem som i synnerhet drabbar bland annat industri- och logistikpersonal. Problemet som identifierats på Robotics antas vara relevant för många tillverkande industrier som står inför samma utmaningar i form av ökade produktivitetskrav. På grund av de ständiga påtryckningar som antingen uppstår internt eller externt, finns det ett behov av mer effektiva produktionsprocesser. Att packa om eller kitta material ankommande material innan det presenteras till produktionen är en möjlig åtgärd för att uppnå högre effektivitet i produktionen. På så sätt kan den manuella hanteringen i produktionen reduceras och därmed också tiden som krävs för hanteringen. I samband med att belastningen minskar i produktionen till följd av ompackning eller kittning ökar belastningen på den interna logistikfunktionen. Det här arbetet har visat hur orsaken till bristande ergonomi i den interna logistiken till stor del grundar sig i arbetsprocessernas och flödenas utformning och inte nödvändigtvis på de verktyg eller föreskrifter som finns. Att arbeta med ergonomi bör därför ses som en naturlig del av utvecklingen av den interna logistiken vars syfte är att skapa effektiva flöden.

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ”ett särskilt ansvar”, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare.METOD:Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika stadsdelar. Den andra delen i studien är kvantitativ med påstående satser från den första delen av studien och vänder sig till en större grupp förskollärare spridda över flera stadsdelar. Verktyget för den kvantitativ delen i studien är webbenkäter och antalet förskollärare som deltog är 55 förskollärare av 102.RESULTAT:Resultatet visar sig att förskollärarens tolkningar av det särskilda ansvaret är mycket innehållsrikt. Förskollärarna beskriver sin roll utifrån många olika perspektiv vad det nya kravet kan komma att innebära för förskolläraren. Det kommer att innebära stora skillnader från förskola till förskola, från arbetslag till arbetslag och från förskollärare till förskollärare, hur det nya kravet kommer att gestaltas i den pedagogiska verksamheten. I studien trots skillnaderna har övervägande andelen av förskollärarna svarat att förändringarna kräver utökad planeringstid både, individuellt och i arbetslaget. / Program: Lärarutbildningen

In the spring term of 2013, national tests were conducted in social sciences for the first time in the Swedish sixth grade. The tests fell under criticism from various outlets associated with education which eventually resulted in the removal of these new national tests. However, as of 2016 it has been decided that the same institutions responsible for the national tests are to develop voluntary assessment support material in these subjects, which will be available nationwide in 2017, essentially replacing the tests.    The idea for this essay was born out of a need to investigate to what extent the different types of knowledge and abilities of Lgr 11, the Swedish curriculum, correspond to the new national tests, since such research has yet to be done for the sixth grade version of the tests. Out of constraints related to time and size, we chose to limit ourselves to two of the four subjects in social sciences, namely history and religion.    Using text analysis as method and Bloom’s revised taxonomy as an analysis model to study the alignment between the national tests and the curriculum, we’ve endeavoured to answer the following questions: To what extent are the different types of knowledge and abilities tested in the national tests in history and religion for grade six? How well do the national tests in history and religion for grade six and the knowledge requirements of Lgr 11 correspond in regard to which types of knowledge and abilities are tested and the extent of these? The results showed that the national tests and the knowledge requirements of the Swedish curriculum by and large share a high level of alignment. However, the amount of test questions corresponding to each knowledge requirement varies greatly, creating a possible gap for teachers to fill should they use the forthcoming assessment support material in their work.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.

<p>Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.</p>

De reviderade styrdokumenten vilka träder i kraft den 1 juli 2018 har fokus på bland annat digital kompetens. Detta examensarbete grundar sig i de digitala förändringar som skolan genomgår för att möta digitaliseringens framväxt. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika svensklärare där begreppet digital kompetens var i fokus. Vår ambition var att få en insikt i hur gymnasielärare förhåller sig till och arbetar med begreppet digital kompetens. Vad som framgick i de fem intervjuerna var att begreppet digital kompetens upplevs, av lärarna, som tolkningsbart och otydligt. Lärarna upplever att detta ger frustration, då det inte har tillräckligt med digital kompetens för att sin tur använda och undervisa utifrån begreppet. Analysen visade att lärarna efterfrågar en utvecklad och stärkt digital kompetens för att möta de reviderade styrdokumentens mål. Vi menar utifrån detta att lärarna och i sin tur eleverna bör ges möjlighet att utveckla sin digitala kompetens genom att begreppet fastställs i styrdokumenten på ett tydligare sätt, så det inte ligger på den enskilda läraren att på egen hand förhålla sig och arbeta med digital kompetens.