Inom revisionsprofessionen sker en förskjutning i könsbalansen. Andelen kvinnor ökar successivt. Tidigare forskning, främst från andra länder än Sverige, tyder på att kvinnliga revisorer kan leverera högre revisionskvalitet än manliga revisorer. Syftet med denna studie är därför att beskriva och analysera eventuella skillnader i kvalitet mellan manliga och kvinnligarevisorer i Sverige. Likaså tyder tidigare forskning på att större revisionsbyråer (Big 4) kan ha högre revisionskvalitet än mindre byråer (icke Big 4), varvid syftet även är att beskriva och analysera om kvaliteten påverkas av byråtillhörighet.För att mäta revisionskvalitet har träffsäkerhet och tydlighet i going concern-varningars formuleringar samt utfärdandet av övriga anmärkningar i revisionsberättelsen använts. Studien baseras på data från 1407 aktiebolag som gått i konkurs under år 2014. Informationen grundar sig på dessa aktiebolags årsredovisningar och revisionsberättelser året före konkurs.Datamängden har sedan testats genom chi-2 tester och analyserats gentemot tidigare forskning på området.Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga revisorer när det gäller träffsäkerhet, tydlighet samt övriga anmärkningar. Däremot visar resultatet att det finns signifikanta skillnader mellan Big 4 och icke Big 4 byråer. De större byråerna har inte bara en högre träffsäkerhet i going concern-varningar utan är även tydligare i formuleringarna avdessa. Gällande övriga anmärkningar återfinns inga signifikanta skillnader men resultatet antyder att revisionsbyråer tillhörande Big 4 utfärdar färre övriga anmärkningar än icke Big 4 byråer.Sammanfattningsvis visar resultatet, till skillnad från vissa andra studier som genomförts på området, att revisorns kön inte har någon betydelse för revisionskvaliteten. Däremot indikerar resultatet att revisionsbyråer tillhörande Big 4 har en högre kvalitet i sin revision än icke Big 4 byråer, vilket är i linje med tidigare forskning på området. / Within the audit profession there is a shift in the gender balance, where more and more women are entering the industry. Previous research, mainly from other countries than Sweden, indicates that female auditors have a higher quality in their auditing than male auditors. The purpose of this study is therefore to describe and analyze possible differences in audit quality between male and female auditors in Sweden. Likewise, previous research indicates that big audit firms may have a higher quality in their auditing than small audit firms. The purpose is therefore also to describe and analyze if audit quality is affected by audit firm size.Accuracy in going concern opinions, wording in going concern-opinions and other audit opinions in the audit report were used to measure audit quality. The study is conducted on data from 1407 limited companies, which filed for bankruptcy in 2014. The information comes from financial statements and audit reports from the year before bankruptcy. The data was later on tested by chi-2 tests and analyzed together with previous research in the area.The result provides no significant differences between male and female auditors when it comes to accuracy, wording and other audit opinions. However, the result shows significant differences between Big 4 and non Big 4 audit firms. Big 4 firms are not only more accurate, but also use a clearer wording in their going concern opinion. Regarding other audit opinionsthere are no significant differences but the result still indicate that Big 4 audit firms issue less other opinions than non Big 4 firms. / <p>Betyg B, 170602</p>

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras ständigt med behovet av tillförlitliga företagsvärderingar. Det finns inte någon värderingsmodell som är generellt vedertagen. Det finns också alternativa institutioner som utför värdering . Revisorer och deras tjänster är en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar på hur värderingsmodeller används vid värdering och hur resultatet av värderingen används för att bedöma andra omständigheter. Problem: Enligt viss litteratur kan vilka modeller som används, och hur de används, i hög grad bestämmas av den subjektiva bedömningen. Det är inte lika känt att andra faktorer, institutioner som omger subjektet, kan ha en viktig roll vid fastställandet av användningen av modellerna. Därför har vi utvecklat en modell som till stor del illustrerar det här problematiska förhållandet (se Modell 1, s. 5). Problem: Enligt viss litteratur kan vilka modeller som används, och hur de används, i hög grad bestämmas av den subjektiva bedömningen. Det är inte lika känt att andra faktorer, institutioner som omger subjektet, kan ha en viktig roll vid fastställandet av användningen av modellerna. Därför har vi utvecklat en modell som till stor del illustrerar det här problematiska förhållandet (se Modell 1, s. 5). Utifrån problematiken som nämns ovan, har vi följande frågeställningar: 1: Hur går personer inom bankverksamhet och revisorer till väga vid en värdering av ett tillväxtföretag? 2: Vilka likheter och skillnader uppstår de båda institutionerna sinsemellan vid en sådan värdering? 3: Hur motiveras dessa eventuella likheter samt skillnader? Teoretisk referensram: Studien är inspirerad av Giddenss sociologisk teori och begreppet strukturer. Begreppet struktur har tillämpats för att genomföra tolkningar och analysera de institutionella faktorerna kring företagsvärdering. Vidare tillät Giddens struktureringsteori oss att undersöka relationerna mellan subjekt (de som tillämpar värderingsmodeller), objekt (vad som värderades) och institutioner (regler och normer som omger processen för värdering). Giddens struktureringsteori gör att vi kan förstå hur handlingsstrukturer och mer omfattande generella strukturer påverkar subjektets utvärderingsprocess. Berger och Luckmanns socialkonstruktivism ingår också i den teoretiska ramen för att betona hur värderingsprocessen är socialt konstruerad enligt överenskommelser. Dessutom innehåller vår teoretiska ram några värderingsmodeller som har praktisk betydelse. Studiens bidrag: Vår studie visade att: 1: Vi kunde expandera Modell 1, vilket gjorde att vi ytterligare kunde förklara sambanden mellan subjekt, objekt och modell. 2: Syftet styr värderingen. 3: Subjektet påverkas av institutioner som omger den. Dels genom andra individer inom institutionen och dels genom socialt upparbetade system. 4: Modeller väljs av subjektet. Valet i sin tur påverkas av olika strukturer, i detta fallet handlingsstrukturer och generella strukturer. Strukturer kan leda till begränsningar och således medföra att vissa modeller inte tillämpas. 5: Objektets karaktär har stor påverkan på hur värderingen går till. Tillväxtföretag är svårare att värdera med ett större riskmoment. Det leder till att skillnaderna i värderingen av företag de två institutionerna sinsemellan växer. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Audit is a common concept in Sweden. This occurs in many contexts and situations and may intend a wide spectrum of areas. It might consider environment audit, amateur audit, internal auditing, external audit etc. In the business community external audit and the associated external auditor is possibly, from the general public's side, the most recognized. The external audits purposes in big features are checking limited companies economic accounting along with the board and CEO: s management. In connection with increased requirements from the market, the own ranks and a row scandals where companies consistently created misled accounting which the external audit never detected, the internal auditing has grown himself stronger as well international as in Sweden. The internal auditing will according to their instruction from the company’s management in the specific company se to that nothing of the above occurs. Instead, this function will contribute to that the company is govern in better ways with fewer mistakes and a more reliable accounting as well financial as general. A big difference between the external audit and the internal audit which this thesis basically builds on is the theoretical knowledge that one is required to posses in order to conduct external opposite internal audit. In order to conduct external audit, the auditor need to, as described in Swedish legislation, hold a certain number academic points in specified subjects. The internal auditor however doesn´t have this kind of rules to follow. So how is quality in a function is that alone works with quality assurance assured? Well, through its own world extensive interest association, IIA, The Institute of Internal Auditors agency. This association provides a certification that persons that work with internal auditing can undergo. This certification which is standardized around in the entire world, is suitable to give the internal auditor fundamental knowledge of its intention and also to seem as a quality assurance for the internal auditing around in the globe. This certification is however rather extensive and requiring for the student. In Sweden only a minority of the internal auditors has undergone it. This thesis, which examine possible factors to why internal auditors choose to undergo this certification intend to answer this fact and the result that arrives is as follows:</p><ul><li>The employer requires this. </li><li>The employee wants to market her/him on the labor market, often on an international such. </li><li>The employee is on the verge to start up and the lead the organization in a new internal auditing department. </li></ul> / <p>Revision är ett vanligt förekommande begrepp i Sverige. Den förekommer i många sammanhang och situationer och kan avse ett vitt spektra av områden. Det kan handla om miljörevision, lekmannarevision, internrevision, externrevision etc. I den ekonomiska sfären av näringslivet är externrevision och den därtill hörande externrevisorn möjligen den, från allmänhetens sida, mest igenkända. Externrevisionen går i stora drag ut på att granska aktiebolags ekonomiska redovisning samt styrelse och VD:s löpande förvaltning av detsamma. Med anledning av höjda krav från marknaden, de egna leden samt en rad skandaler där företag konsekvent skapat vilseledande bokföring vilken revisionen inte upptäckt, har internrevisionen vuxit sig allt starkare såväl internationellt som i Sverige. Internrevisionen skall på uppdrag av företagsledningen i det specifika bolaget tillse att inget av ovanstående inträffar. Istället ska funktionen bidra till att företaget leds på ett bättre sätt med färre misstag och en mer pålitlig redovisning såväl finansiell som allmän. En skillnad mellan externrevisionen och internrevisionen vilken uppsatsen i stort bygger på är de teoretiska förkunskaper som krävs för att utöva dem. För att utöva externrevision finns det stadgat i lag och förordning att personen ska inneha ett visst antal akademiska poäng i på förhand specificerade ämnen. Internrevisorn har emellertid inte detta av lag stödda kravet. Hur kvalitetssäkras då en funktion som själva arbetar med kvalitetssäkring? Jo genom sin egen världsomfattande intresseförening, IIA, The<strong> </strong>Institute of Internal Auditors försorg. Förening tillhandahåller en certifiering vilken personer som arbetar med internrevision kan genomgå. Certifieringen är standardiserad runt om i världen och är avsedd att ge internrevisorn grundläggande kunskaper men avser även att verka som en kvalitetssäkring för internrevisionen runt om i världen. Certifieringen är emellertid tämligen omfattande och krävande för studenten och i Sverige är det endast en minoritet av internrevisorerna som genomgått den. I uppsatsen undersöks en rad tänkbara faktorer till varför internrevisorer väljer att genomå certifieringen och resultatet som framkommer är att:</p><ul><li>Arbetsgivaren ställer det som krav </li><li>Arbetstagaren vill marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden, ofta på en internationell sådan.</li><li>Arbetsagaren ska starta upp och leda arbetet på en nystartad internrevisionsavdelning. </li><p> </p></ul>

Audit is a common concept in Sweden. This occurs in many contexts and situations and may intend a wide spectrum of areas. It might consider environment audit, amateur audit, internal auditing, external audit etc. In the business community external audit and the associated external auditor is possibly, from the general public's side, the most recognized. The external audits purposes in big features are checking limited companies economic accounting along with the board and CEO: s management. In connection with increased requirements from the market, the own ranks and a row scandals where companies consistently created misled accounting which the external audit never detected, the internal auditing has grown himself stronger as well international as in Sweden. The internal auditing will according to their instruction from the company’s management in the specific company se to that nothing of the above occurs. Instead, this function will contribute to that the company is govern in better ways with fewer mistakes and a more reliable accounting as well financial as general. A big difference between the external audit and the internal audit which this thesis basically builds on is the theoretical knowledge that one is required to posses in order to conduct external opposite internal audit. In order to conduct external audit, the auditor need to, as described in Swedish legislation, hold a certain number academic points in specified subjects. The internal auditor however doesn´t have this kind of rules to follow. So how is quality in a function is that alone works with quality assurance assured? Well, through its own world extensive interest association, IIA, The Institute of Internal Auditors agency. This association provides a certification that persons that work with internal auditing can undergo. This certification which is standardized around in the entire world, is suitable to give the internal auditor fundamental knowledge of its intention and also to seem as a quality assurance for the internal auditing around in the globe. This certification is however rather extensive and requiring for the student. In Sweden only a minority of the internal auditors has undergone it. This thesis, which examine possible factors to why internal auditors choose to undergo this certification intend to answer this fact and the result that arrives is as follows: The employer requires this. The employee wants to market her/him on the labor market, often on an international such. The employee is on the verge to start up and the lead the organization in a new internal auditing department. / Revision är ett vanligt förekommande begrepp i Sverige. Den förekommer i många sammanhang och situationer och kan avse ett vitt spektra av områden. Det kan handla om miljörevision, lekmannarevision, internrevision, externrevision etc. I den ekonomiska sfären av näringslivet är externrevision och den därtill hörande externrevisorn möjligen den, från allmänhetens sida, mest igenkända. Externrevisionen går i stora drag ut på att granska aktiebolags ekonomiska redovisning samt styrelse och VD:s löpande förvaltning av detsamma. Med anledning av höjda krav från marknaden, de egna leden samt en rad skandaler där företag konsekvent skapat vilseledande bokföring vilken revisionen inte upptäckt, har internrevisionen vuxit sig allt starkare såväl internationellt som i Sverige. Internrevisionen skall på uppdrag av företagsledningen i det specifika bolaget tillse att inget av ovanstående inträffar. Istället ska funktionen bidra till att företaget leds på ett bättre sätt med färre misstag och en mer pålitlig redovisning såväl finansiell som allmän. En skillnad mellan externrevisionen och internrevisionen vilken uppsatsen i stort bygger på är de teoretiska förkunskaper som krävs för att utöva dem. För att utöva externrevision finns det stadgat i lag och förordning att personen ska inneha ett visst antal akademiska poäng i på förhand specificerade ämnen. Internrevisorn har emellertid inte detta av lag stödda kravet. Hur kvalitetssäkras då en funktion som själva arbetar med kvalitetssäkring? Jo genom sin egen världsomfattande intresseförening, IIA, The Institute of Internal Auditors försorg. Förening tillhandahåller en certifiering vilken personer som arbetar med internrevision kan genomgå. Certifieringen är standardiserad runt om i världen och är avsedd att ge internrevisorn grundläggande kunskaper men avser även att verka som en kvalitetssäkring för internrevisionen runt om i världen. Certifieringen är emellertid tämligen omfattande och krävande för studenten och i Sverige är det endast en minoritet av internrevisorerna som genomgått den. I uppsatsen undersöks en rad tänkbara faktorer till varför internrevisorer väljer att genomå certifieringen och resultatet som framkommer är att: Arbetsgivaren ställer det som krav  Arbetstagaren vill marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden, ofta på en internationell sådan. Arbetsagaren ska starta upp och leda arbetet på en nystartad internrevisionsavdelning.

Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalité Metod: För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod använts för denna explorativa studie Teoretiskt perspektiv: Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier men även resultatet av våra pilotintervjuer som använts för att urskilja faktorer som kan förklara vårt syfte. Teorier som använts är professionsteori, institutionell teori och byråkulturell teori Empiri: Det empiriska materialet grundar sig på en enkätundersökning som vänder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska tester Resultat: Analysen påvisade att de faktorer som har den största positiva påverkan på revisionskvalité är expertis tillsammans med revisorns kompetens / Purpose: The purpose of this thesis is to identify and analyze how auditors define audit quality and how they are ascertain that they perform audit with high quality Methodology: In order to reach a result, an abductive approach with a quantitative method have been used in this exploratory study Theoretical perspective: The study is based on existing theories and scientific studies, but also the results of our pilot interviews are used to identify factors that may explain our purpose. Theories that have been used are professional theory, institutional theory and agency cultural theory Empirical foundation: The empirical material is based on a questionnaire addressed to the Swedish auditors in FARs membership list. The empirical data have been analyzed by statistical tests Conclusion: The analysis showed that the factors that are having the greatest positive impact on audit quality are expertise together with the auditor's proficiency

No description available.

No description available.

Inledning: Under år 2004 beslutade BFN om att genomföra flera ändringar i sitt normgivningsarbete med syftet att få fler företags redovisning att harmonisera med den internationella utvecklingen. Beslutet resulterade i utvecklingen av K-regelverken. K3 beskrivs som huvudregelverket och är principbaserat vilket ställer högre krav på utövarna eftersom osäkerheten i hur reglerna ska appliceras och tolkas är större. Syfte: Studien ämnar öka förståelsen för hur institutionella strukturer kan ge förklaringar till hur revisorer och redovisningskonsulter arbetar givet osäkerhetsaspekten i det principbaserade K3-regelverket. Metod: En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två redovisningskonsulter har genomförts. Intervjuerna spelades in och har i efterhand transkriberats för vidare analys. Intervjuerna genomfördes utifrån en upprättad intervjuguide i strävan efter så lika förutsättningar som möjligt. Empiri: Primärdata har samlats in genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med revisorer och redovisningskonsulter som är verksamma på redovisningsbyråer av varierande storlek. Den gemensamma nämnaren för intervjurespondenterna är deras förståelse och erfarenhet av K3-regelverket vilket utgör grundstenen för intervjuernas utformning och innehåll. Slutsats och diskussion: Studien har visat att den institutionella teorin kan ge förklaringar till hur redovisningskonsulter och revisorer hanterar osäkerhet som uppstår till följd av K3- regelverkets principbaserade utformning. Det har framkommit att revisorer och redovisningskonsulter på många sätt både påverkas av, men också bidrar till det institutionella trycket som har format och fortsätter att forma redovisningsbranschen . / Introduction: In 2004, BFN decided to implement several changes in its standard-setting work with the aim of getting more companies' accounting to harmonize with international development. The decision resulted in the development of the K-regulations. K3 is described as the main regulation and is principle-based, which places higher demands on practitioners because the uncertainty in how the rules are to be applied and interpreted is greater. Purpose: The study aims to increase the understanding of how institutional structures can explain how accountants and accounting consultants work given the uncertainty factor in the principle based K3 regulation. Method: A qualitative study in the form of semi-structured interviews with two auditors and two accounting consultants has been conducted. The interviews were recorded and have subsequently been transcribed for further analysis. The interviews were conducted on the basis of an established interview guide in an effort to create as equal conditions as possible. Empirics: Primary data has been collected through qualitative interviews with two auditors and two accounting consultants who work at accounting firms of different sizes. The common denominator for the interviewees is their understanding and experience of the K3 regulation which is the cornerstone for the design and content of the interviews. Conclusion and discussion: The study has shown that the institutional theory can provide explanations for how accounting consultants and auditors handle uncertainty that arises as a result of the K3 regulations' principle-based design. It has emerged that auditors and accounting consultants are in many ways both influenced by, but also contribute to, the institutional pressure that has shaped and continues to shape the accounting industry.

Revisionsbranschen präglas av hög personalomsättning och på senare år har antalet auktoriserade revisorer minskat (Hjorth, 2022; Revisorsinspektionen, 2024). Samtidigt ökar behovet av revision framför allt på grund av att redovisning och rapportering av hållbarhet blivit allt mer krävande (Johansson, 2022). Artificiell intelligens (AI) är ett verktyg som kan komma att bli väldigt viktigt för att hjälpa och avlasta revisorn i revisionsarbetet. Revisionsbyråerna, framför allt de fyra största KPMG, PWC, Deloitte och EY, har själva utvecklat en hel del AI-program som kan användas i olika delar av revisionsprocessen. Grunden till denna studien är tidigare forskning som studerat revisionskvalitet och AI inom revision. På grund av att AI inom revision är ett relativt outforskat område så har även studier om hur AI används inom andra branscher samt vad som påverkar användningen av en ny teknologi i allmänhet legat till grund för studien. Studien syftar till att undersöka hur användningen av AI ser ut bland auktoriserade revisorer i Sverige samt hur revisorns egenskaper, åsikter och uppfattningar om AI påverkar användningen av AI. Metoden som används för att besvara detta syfte är en kvantitativ enkätundersökning. För att kunna kartlägga användningen av AI inom revisionsbranschen i Sverige på ett så transparent och heltäckande sätt som möjligt så fick alla nästan auktoriserade revisorer i Sverige möjlighet att besvara enkäten. Ett av de mer intressanta resultaten i studien var att användningen av AI inom revisionsprocessen var relativt låg trots att de revisionsbyråer som utvecklat AI målar upp en bild om att utvecklingen av AI inom revision kommit ganska långt. Vidare visade det sig att ca 40% av de responderade revisorerna använder AI i någon form i sitt revisionsarbete, vilket däremot visar på att det används i andra delar i revisorers arbete. Det är vanligare att använda AI som byrån har infört jämfört med AI som individen själv infört. Av de granskningsfaser som undersöks i denna studie visade det sig att det idag används mest vid substansgranskningar och vid redovisnings- och skattefrågor. Det används minst för interna kontroller. Studien har hittat signifikanta samband för AI-användning mellan både åsikter och uppfattningar, samt egenskaper, trots den relativt låga användningen. Detta resulterade i att studiens hypoteser delvis kunde bevisas.

Bakgrund och problem: En auktoriserad eller godkänd revisor är den somundertecknar revisionsberättelser. Under denna person finns det sedan oftaflera nivåer av medarbetare som hjälper till med granskningsarbetet. Dennastruktur utgör den hierarki som präglar yrket. Auktoriserade och godkändarevisorer har höga krav på sig, vilket ökar behovet av stöd och vägledning.Under högsäsongen är kraven ännu högre och de långa dagarna kan leda tilltrötthet och ökade stressnivåer samt försämrad prestation. Trots dessautmaningar finns det fortfarande nyutexaminerade studenter som söker sig tillyrket. Dessa har dock annorlunda förväntningar på arbetslivet jämfört medtidigare generationer. Idag efterfrågas kontrollmöjligheter allt mer dåflexibilitet och arbetslivsbalans är högre prioriterat än det tidigare varit. En godarbetsmiljö med stöd från arbetsgivare och kollegor stimulerararbetslivsbalans, vilket leder till högre prestation och ökat välmående, trotshögt ställda krav. Syfte: Denna uppsats syfte är att bidra till djupare förståelse för hur krav,kontroll och stöd relaterar till revisorers upplevda arbetsbelastning ochmöjligheten till att uppnå arbetslivsbalans. Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod. Empirin har insamlatsgenom semistrukturerade intervjuer med elva stycken auktoriserade ochgodkända revisorer från småländska revisionsbyråer. Slutsats: Det bekräftas att det råder höga krav och hög arbetsbelastning inomyrket, detta särskilt under våren då det råder högsäsong. Detta skapar en presspå revisorerna och kräver att både kontroll och stöd finns för att hanteraarbetsbelastningen. Olika revisorer upplever olika grad av kontroll, demöjligheter som finns till kontroll inom yrket rör framförallt flexiblaarbetstider och möjlighet till att arbeta på distans, vilket utnyttjas i olikautsträckning. Stöd kommer från arbetsplatsen i form av ett socialt sammanhangoch från sin chef i form av förståelse och kommunikation. Även stöd frånpersoner i privatlivet är viktigt, även här är förståelse och kommunikationcentralt. Resultaten visar att kraven inom yrket är hanterbara, förutsatt attkontrollmöjligheter finns och att revisorn upplever stöd. Med dessa kriterieruppfyllda finns även goda möjligheter att uppnå arbetslivsbalans. / Background and problem: An authorized or approved auditor is the one whosigns audit reports. Below this person, there are often multiple levels of staffwho assist with the auditing work. This structure forms the hierarchy thatcharacterizes the profession. Authorized and approved auditors face highdemands, which increases the need for support and guidance. During the peakseason, the demands are even higher, and the long days can lead to fatigue,increased stress levels, and reduced performance. Despite these challenges,there are still recent graduates who seek a career in auditing. However, thesenewcomers have different expectations of the work environment compared toprevious generations. Nowadays, control and flexibility are increasingly indemand, as work-life balance is more highly prioritized than before. A goodwork environment with support from employers and colleagues fosterswork-life balance, leading to higher performance and improved well-being,even in the face of high demands. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understandingof how demands, control, and support relate to auditors' perceived workloadand the possibility of achieving work-life balance. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empiricaldata was collected through semi-structured interviews with eleven authorizedand approved auditors from accounting firms in Småland. Conclusion: It is confirmed that there are high demands and a heavy workloadwithin the profession, especially during the spring when it's the peak season.This creates pressure on auditors and requires both control and support tomanage the workload. Different auditors experience varying degrees ofcontrol; the possibilities for control in the profession primarily involve flexiblework hours and the ability to work remotely, which are utilized to varyingextents. Support comes from the workplace in the form of a social context andfrom one's manager in the form of understanding and communication. Supportfrom individuals in one's private life is also important, where understandingand communication also play a central role. The results show that the demandswithin the profession are manageable, provided that control opportunities existand the auditor feels supported. With these criteria met, there are good chancesof achieving work-life balance.