Revisionskvalitet är ett återkommande ämne i såväl forskning som i media. Forskare belyser olika faktorer som påverkar revisionskvalitet och den här studien fokuserar på resurser. Majoriteten av tidigare forskning om revisionskvalitet har Big 4 byråer som utgångspunkt. För att skapa bättre förståelse för hela revisionsprofessionen studeras därför en mindre byrå i den här studien. Syftet är att utforska resurser för revisorer på icke Big 4 byråer, utifrån ett revisionskvalitetsperspektiv. Studien har både deduktiva och induktiva inslag där det deduktiva inslaget utgörs av en teoretisk referensram som ligger till grund för studien. Det induktiva inslaget har gjort det möjligt att studera resurser dels utifrån tillgången till, men även bristen på och användningen av resurser i icke Big 4 byråer. Det har även gjort det möjligt att lägga till ett ytterligare perspektiv då empirin påvisade faktorer som inte identifierats innan datainsamlingen påbörjades. Studiens empiri består till stor del av primärdata från deltagande observationer, men även från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att revisorerna på Revisionsbyrå A har tillgång till, och använder, samtliga resurser som tidigare forskning visat påverka revisionskvalitet positivt. Resultatet visar även tre nyfunna resurser som tillhör det nyfunna kapitalet materiellt kapital, och även de resurserna har en positiv påverkan på revisionskvalitet. Slutsatsen är att revisorerna på Revisionsbyrå A, utifrån dess tillgång till resurser, kan leverera hög revisionskvalitet. Studiens resultat är baserat på empiri från en mindre byrå och det teoretiska bidraget kompletterar tidigare forskning om revisionskvalitet i Big 4 och icke Big 4 byråer. Resultatet av studien är även ett bidrag till revision och revisionskvalitet praktiskt och empiriskt. / Audit quality is a reoccurring field in both research and media. Researchers highlight different factors that affect audit quality and this study focuses on resources. The majority of previous research of audit quality have Big 4 firms as their starting-point. In order to gain a better understanding of the entire audit profession, a smaller firm is the focus of this study. The purpose is to explore resources for auditors in non-Big 4 firms, from an audit quality perspective. The study has both deductive and inductive characteristics; the deductive characteristics are visible through a theoretical framework that functions as a foundation for the study. The inductive characteristics have made it possible to research the resources through both the access to, yet also the lack of, as well as the use of resources in non-Big 4 firms. It has, moreover, made it possible to add another perspective since the empirical data showed factors that had not been identified before the data collection was initiated. The empirical data of this study consists to a large extent of primary data from observations, but also of data from semi-structured interviews. The results show that auditors at Audit Firm A have access to, and use, all the resources that previous research had shown to affect audit quality in a positive way. Moreover, the results show two new resources that belongs to the newly found capital called material capital, and these resources does also have a positive effect on audit quality. The conclusions drawn are that auditors at Audit Firm A can, with respect to their access to resources, deliver high quality audit. The results of the study is based on empirical data from a smaller firm and the theoretical contribution complements previous research of audit quality in Big 4 and non-Big 4 firms. Moreover, the results is also a contribution to audit and audit quality both practical and empirical.

The background of this study derives from the fact that the auditing sector is characterized by excessive workload, psychological ill-health and high staff turnover. Prior research emphasizes the effects on chartered accountants, auditing quality and organizational consequences. The purpose of this study is therefore to examine junior auditor’s individual well-being, hence the research question: What is the relationship between workload, role conflict and role ambiguity together with psychological well-being of junior auditors? Cooper and Marshalls theory of occupational sources of stress is the basis for this study and the research model originates from Jones, Norman and Wier. A survey was sent to 201 junior auditors in Stockholm working within Big Four, furthermore, to answer the research question at hand, hypothesis testing is applied. Results of this study shows that work overload is the most prominent of the examined variables, but psychological ill-health could possibly derive from other non-studied factors. Conclusively, the study shows that junior auditors neither experience role conflict or role ambiguity, and therefore, solely workload has a negative effect on occupational stress and psychological illhealth. Further researchers should conduct a qualitative study in order to gain greater understanding of the individuals, but also to examine whether other variables can affect junior auditors. / Bakgrunden till denna studie är att revisionsbranschen präglas av hög arbetsbelastning, psykisk ohälsa och personalomsättning, där tidigare forskning lagt stor vikt vid att undersöka auktoriserade revisorer, revisionskvalitén och organisatoriska konsekvenser. Syftet med denna studie är därmed att lägga fokus på juniora revisorers individuella välbefinnande, och således blir forskningsfrågan: Hur ser sambandet ut mellan arbetsbelastning, rollkonflikt samt rolltvetydighet och juniora revisorers psykologiska välbefinnande? Teorin som ligger till grund för detta arbete är Cooper och Marshalls teori om källor till arbetsrelaterad stress, och forskningsmodellen som används i denna studie är en modifiering av Jones, Norman och Wiers. En enkät skickades ut till 201 juniora revisorer inom Big Four och 60 svar erhölls, för att kunna besvara forskningsfrågan tillämpades hypotesprövningar. Resultatet visar att arbetsbelastning är den mest betydande av de undersökta variablerna, dock kan försämrat psykologiskt välbefinnande även föranledas av andra faktorer som inte undersöks i denna studie. Slutsatsen är därmed att juniora revisorer varken upplever rollkonflikt eller rolltvetydighet, och studie har således funnit att endast arbetsbelastning påverkar den arbetsrelaterade stressen och det psykologiska välbefinnandet negativt. Förslag till vidare forskning är att utföra kvalitativa studier för att uppnå en djupare förståelse av individen, men även studera andra faktorer som kan påverka de juniora revisorerna.

Objectivity is often emphasized as one of the fundamental principles for the auditing profession and is also a requirement for preserving satisfactory professional practice. The multiple company scandals in the first decade of the 21st century have created distrust for auditors’ capability to maintain objectivity. The purpose of this study is to contribute with a new way of thinking when it comes to the factors that affect objectivity. Earlier studies have indicated that personality factors may affect work performance in many different fields and this study is exploring the connection between separate personality factors, and the capability of less experienced auditors to maintain objectivity in the relationship with dominating and demanding clients. Data was collected through a survey that was divided into two separate parts where the first part measured the participant’s score on different personality factors, and the other part measured the participant’s score on perceived objectivity. 133 subjects participated in the study and these subjects were divided into non-authorized or non-approved auditors and recently authorized or approved auditors. The result of the study did not indicate any significant connection between perceived objectivity and the different personality factors. However, there was a statistically significant connection between authorization and perceived objectivity. Non-authorized and non-approved auditors in the study tended to score higher on perceived objectivity than did their authorized counterparts. In order to regain the trust for auditors and to strengthen the role of the profession it is important to increase objectivity. The surprising evidence supplied by this study creates a curiosity and urge to further investigate the factors affecting objectivity, especially in combination with possible psychological aspects. This study is unique because it focuses strictly on individual instead of contextual factors and it thereby contributes to the literature about the influence of individual factors as well as to the study of objectivity among auditors. This is a step towards greater understanding of the factors that actually affect objectivity and, as a consequence, also affect the quality of the audit as a control mechanism. / Objektivitet framhålls ofta som en av de grundläggande principerna för revisorsyrket samt ett krav för att upprätthålla god yrkessed. Det tidiga 2000-talets stora företagsskandaler har dock skapat en misstro till revisorer som yrkesgrupp och har dessutom föranlett ett tvivel gentemot revisorers objektivitet. Avsikten med denna studie är att bidra med nya tankebanor kring vad som skulle kunna påverka objektiviteten. Tidigare studier har indikerat att personlighetsfaktorer kan påverka arbetsprestationen inom vitt skilda branscher och denna studie undersöker sambandet mellan olika personlighetsfaktorer och mindre erfarna revisorers förmåga att bibehålla objektiviteten i relationen med dominerande och krävande klienter. Data till studien samlades in genom en tvådelad enkät där en del mätte personligheten och den andra delen mätte graden av objektivitet. I studien deltog 133 respondenter fördelat på revisorsassistenter, revisorer som varken är auktoriserade eller godkända samt revisorer som har auktoriserats det senaste året. Resultatet av studien påvisar inte några signifikanta samband mellan graden av objektivitet och de studerade personlighetsfaktorerna. Istället påvisades ett signifikant samband mellan auktorisation och graden av objektivitet. Revisorer som varken var godkända eller auktoriserade visade i studien tendenser till högre grad av objektivitet än sina auktoriserade kollegor. I fråga om att vinna tillbaka förtroendet för revisorerna och att stärka deras yrkesroll är det viktigt att öka graden av objektivitet. Informationen som den här studien ger är överraskande och skapar framför allt en nyfikenhet och forskarlust att gräva djupare i objektivitetens påverkansfaktorer, och då i synnerhet i kombination med tänkbara psykologiska aspekter. Denna studie är unik då den i allra högsta grad fokuserar på individfaktorer istället för kontextuella faktorer och därmed bidrar till litteraturen om individfaktorers påverkan såväl som till studiet av objektivitet hos revisorer.  Detta är ett led i förståelsen av vilka faktorer som faktiskt har inverkan på objektivitet och därmed också har inverkan på kvaliteten hos revisionen som kontrollfunktion.

Revision handlar enligt branschorganisationen FAR (2006) om att på ett oberoende sätt bistå företag med professionella bedömningar av den ekonomiska rapporteringen som företag upprättar. Detta görs i syfte att förse de intressenter som företaget har med tillförlitlig information att använda som underlag för intressenternas beslutsprocesser. En revisors huvudsakliga uppgift blir därmed att bedöma huruvida ett företags ekonomiska rapportering innehåller väsentliga felaktigheter eller inte. Detta menar Messier et al., (2016, s.17), som belyser vikten av att som revisor förstå de risker som är kopplade till företagets verksamhet och hur dessa hanteras, i syfte att göra bedömningen av risker för väsentliga felaktigheter i den ekonomiska rapporteringen på ett optimalt sätt.  För att en revisor ska veta hur denne ska gå till väga för att identifiera och bedöma risker för väsentliga felaktigheter i företagets ekonomiska rapportering så används en revisionsstandard för riskbedömning som ramverk och vägledning. Denna är upprättad av det internationella standardiseringsorganet IAASB och kallas ISA 315, vilket är vad denna studie kommer att handla om.  Under 2019 så omarbetades denna revisionsstandard. Enligt Alfredsson, & Irle (2022) gjordes detta med huvudsakligt syfte att ge en tydligare vägledning för revisorer. Detta beslut togs till följd av den teknologisk utvecklingen som förändrat den ekonomiska miljön. Denna studie aspirerar till att undersöka den omarbetade revisionsstandarden för riskbedömning, och benämns ISA 315R. Det huvudsakliga målet är att undersöka om den omarbetade standarden har förändrat hur auktoriserade revisorer och revisorassistenter genomför sina bedömningar av risker för väsentliga felaktigheter i revisionen, med särskild inriktning på IT-relaterade risker.  Genom en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att riskbedömningen är oförändrad efter ISA 315R, men att revisionsprocessen erhållit ett tillskott i form av fler obligatoriska arbetsdokument i revisionsarbetet. Omarbetningen har därför inte påverkat auktoriserade revisorers och revisorsassistenters bedömningar av väsentliga risker i revisioner. Förståelse för klienten och dess verksamhet var lika viktig innan standarden omarbetades, som den är nu.

Syftet med denna studie är att undersöka den låga graden av misstanke-rapporteringar vad gäller penningtvätt bland revisorer och identifiera de bakomliggande faktorerna till detta, samt undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att öka revisorns medvetenhet. Studien har utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studiens slutsats presenteras olika faktorer som bidrar till den låga graden av misstanke-rapportering av penningtvätt bland revisorer och vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden för att förebygga denna problematik. Studiens slutsats framhäver flertalet faktorer som bland annat omfattas av den starka lojaliteten gentemot kunder och riskerna, samt svårigheterna i att anmäla och upptäcka penningtvätt. Åtgärder som diskuterats är bland annat att erbjuda fler utbildningsmöjligheter som omfattar penningtvätt och att öka kommunikationen med olika myndigheter. Studiens slutsats betonar dessutom att åtgärder kan erbjudas i olika utsträckningar och beror bland annat på revisionsbyråns storlek och omfattning. / The purpose of this study is to investigate the low degree of suspicion reporting regarding money laundering among auditors and identify the underlying factors for this, as well as investigate what measures can be taken to increase the auditor's awareness. The study has been based on a qualitative method with semi-structured Interviews. In the studies conclusion, various factors are presented that contribute to the low degree of suspicion-reporting of money laundering among accountants and what measures should be taken in the future to prevent this problem. The studies conclusion highlights a number of factors that include, among other things, the strong loyalty towards customers and the risks, as well as the difficulties in reporting and detecting money laundering. Measures discussed include offering more educational opportunities covering money laundering and increasing communication with various authorities. The study's conclusion also emphasizes that measures can be offered to different extents and depends, among other things, on the audit firm's size and scope.

Personalomsättning är ett vanligt förekommande problem inom revisionsbranschen. För att förutsäga personalomsättning kan avsikt att byta arbete undersökas. Styrkan i en individs avsikt att byta arbete är en indikation på hur sannolikt det är att individen faktiskt kommer att sluta. Den teori som tillämpats i uppsatsen är Herzbergs tvåfaktorsteori, med fokus på motivationsfaktorerna. Motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, arbetet i sig och utvecklingsmöjligheter är de som skapar tillfredsställelse med arbetet om de finns, men som inte medför missnöje med arbetet om de inte finns. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med ytterligare kunskap på området kring motivation och en individs avsikt att byta arbete. Detta genom att genomföra en studie med fokus på att undersöka sambanden mellan Herzbergs motivationsfaktorer och förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete. Uppsatsen syftar även till att undersöka om dessa samband samt avsikten att byta arbete skiljer sig åt med avseende på bakgrundsvariablerna kön, ålder och utbildning. Metod: En kvantitativ metod med ett ändamålsenligt urval har tillämpats för uppsatsen. För datainsamling distribuerades en enkät via Google Formulär till förtroendevalda kommunrevisorer i Region A. För analys av data har korrelationsanalys samt hypotesprövning av Pearsons korrelationskoefficient genomförts, detta för att undersöka samband mellan avsikt att byta arbete och Herzbergs motivationsfaktorer. Därutöver har en multipel regressionsanalys genomförts för att undersöka motivationsfaktorernas påverkan på en individs avsikt att byta arbete. Resultat: Uppsatsens resultat visar signifikanta samband mellan förtroendevalda kommunrevisorers avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och arbetet i sig för samtliga respondenter. Sambandet är för alla dessa variabler negativt. För kvinnor, individer med gymnasieutbildning samt individer med minst treårig högskole-/universitetsutbildning föreligger inget signifikant samband för någon av motivationsfaktorerna. För män kan ett signifikant negativt samband ses för motivationsfaktorerna ansvar, prestationer, bekräftelse, utvecklingsmöjligheter och arbetet i sig. För individer med eftergymnasial utbildning finns ett signifikant negativt samband mellan avsikt att byta arbete och motivationsfaktorerna ansvar, bekräftelse och utvecklingsmöjligheter. Trots signifikanta samband kan det endast påvisas att motivationsfaktorn ansvar påverkar en individs avsikt att byta arbete, till följd av ett signifikant resultat i den multipla regressionsanalysen. Avsikten att byta arbete skiljer sig inte signifikant mellan individer med olika utbildningsnivå eller mellan olika kön. Slutsats: Uppsatsens resultat bidrar med ytterligare kunskap på ett område som redan är välstuderat genom att en ytterligare yrkeskategori och ett geografiskt område studerats. Resultaten kan användas som indikatorer för kommuner i Region A för att bättre kunna förstå, hantera och förebygga personalomsättning bland förtroendevalda kommunrevisorer. / Staff turnover is a common problem in the auditing industry. In order to predict staff turnover, turnover intention can be examined. The strength of the turnover intention is an indication of how likely it is that the individual will actually quit. The theory applied in the essay is Herzberg's two-factor theory, with a focus on the motivational factors. The motivational factors, responsibility, recognition, achievements, work itself, and growth, are those that create satisfaction with the work if they exist, but which do not lead to dissatisfaction with the work if they do not exist.  Purpose:  The thesis aims to examine the relationships between turnover intention and Herzberg's motivational factors. The thesis also aims to examine whether these relationships, and turnover intention, differs regarding the background variables gender, age and education.  Method:  A quantitative method with purposive sampling has been applied to the essay. For data collection, a survey was distributed via Google Formulär to elected municipal auditors in Region A. For analysis of data, a correlation analysis and hypothesis testing of Pearson's correlation coefficient has been performed, in order to examine the relationship between turnover intention and Herzberg's motivational factors. In addition, a multiple regression analysis has been performed to examine the influence of the motivational factors on turnover intention.  Results:  The results of the essay show that significant relationships can be seen between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation and the work itself for all respondents. The relationship is negative for all these three variables. For women, individuals with upper secondary education and individuals with at least three years of college/university education, there is no significant relationship for any of the motivational factors. For men, a significant negative relationship can be seen for the motivational factors responsibility, performance, confirmation, growth, and the work itself. For individuals with post-secondary education, there is a significant negative relationship between turnover intention and the motivational factors responsibility, confirmation, and growth. Despite significant correlations, it can only be shown that the motivational factor responsibility affects turnover intention, as a result of a significant result in the multiple regression analysis. The turnover intention does not significantly differ regarding educational level or gender. Conclusion:  The results of the thesis contribute with additional knowledge in an area that has already been well studied, by studying an additional category of professions and another geographic area. The results can be used as indicators for municipalities in Region A, in order to better understand, manage and prevent turnover among elected municipal auditors.

Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer har anpassat sig i förändradeomständigheter orsakade av påtvingat distansarbete och att ge en inblick i hur de upprätthåller legitimitet i revisionsarbetet. En kvalitativ studie har genomförts medsemistrukturerade intervjuer med revisorer samt en dokumentstudie med interna dokument som vi har fått från respondenterna. Dokumenten innehåller beskrivningar av revisorers omställning inom teknologi och kommunikation. Resultaten visar att revisorer och revisionsbyråer har kunnat fullgöra deras arbetsuppgifter även om de har saknat fysiskinteraktion med medarbetare och klienter. Revisorers och revisionsbyråers förmåga att upprätthålla legitimitet har i flera situationer däremot försvårats vad gäller befintliga förväntningar. De har trots detta ställt om tillräckligt bra för att kunna upprätthålla deras legitimitet. / The purpose of this study is to examine how audit firms have adjusted in changed circumstances caused by forced telework and to provide an insight into how they maintain legitimacy in the audit work. A qualitative study has been conducted with semi-structured interviews with auditors as well as a document study with internal documents that we have received from the participants. The documents contain descriptions of the auditors adjustment in technology and communication. The results show that auditors and audit firms have been able to fulfill their duties, even though they have lacked physical interaction with colleagues and clients. Auditors and audit firms ability to maintain legitimacy has in several situations deteriorated regarding existing expectations. They have nevertheless adjusted well enough to be able to maintain their legitimacy. This essay is written in Swedish

Datum: [2024-05-29]  Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Kevin Strömvall, Kokob Fissahaye, Adib Albandakji Titel: Digitaliseringens utveckling inom den kommunala revisionen - En studie om de förtroendevalda revisorerna i Norrköping kommun och Stockholm stad.  Handledare: Angelina Sundström  Nyckelord: Digitala utvecklingen, Kommunal revision, för- och nackdelar med digitala utvecklingen, förtroendevalda revisorer.  Forskningsfråga/or: - Hur uppfattas digitaliseringen av de förtroendevalda revisorerna i Stockholm Stad och Norrköpings kommun? - Vilka konsekvenser finns på grund av digitaliseringen för de förtroendevalda revisorerna? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorernas arbete i kommunerna Stockholm och Norrköpings påverkas av digitaliseringen.  Metod: Denna studie genomfördes genom en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer med förtroendevalda revisorer i Stockholms Stad och Norrköpings kommun med totalt nio respondenter; fem från Stockholm och fyra från Norrköping.  Slutsats: Studien visar att de förtroendevalda revisorerna har en positiv uppfattning för digitalisering då den underlättar deras arbete genom att exempelvis få handlingar, möteskallelser och underlag skickat till sig via mejl eller via en digital plattform istället för via pappersform. Digitalisering har också gjort att de förtroendevalda revisorer kan hantera  större mängder information. Trots dessa förändringar har dock digitalisering inte påverkat de förtroendevaldas arbetet nämnvärt då större delen av arbetet sker på plats och genom olika möten. Detta arbetssätt föredras dels av den mänskliga aspekten och dels för att det är enklare att föra diskussioner. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor Thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Malardalens University  Authors: Kevin Strömvall, Kokob Fissahaye, Adib Albandakji  Title: The evolution of digitalization within municipal auditing - A study of elected auditors in the municipalities of Norrköping and Stockholm Supervisor: Angelina Sundström Keywords: Digital developments, Municipal audit, pros and cons of digital developments, elected auditors. Research questions -How is digitalization perceived by the elected auditors in Stockholm City and Norrköping Municipality? -What are the consequences of digitalization for the elected auditors?  Purpose: The purpose of the study is to study how the elected auditors in Norrköping and Stockholm affected by digitalization.  Method: This study was conducted through a qualitative survey in the form of semi-structured interviews with elected auditors in Stockholm City and Norrköping municipality with a total of nine respondents; from Stockholm and four from Norrköping.  Conclusion: The study shows that the elected auditors have a positive perception of digitalization as it simplifies their work by, for example, having documents, meeting notices, and supporting documents sent to them via email or via a digital platform instead of via paper. Digitalization has also enabled elected auditors to handle larger amounts of information. Despite these changes, however, digitalization has not had a significant impact on the work of elected representatives, as most of the work is done on-site and through various meetings. This way of working is preferred partly because of the human aspect and partly because it is easier to hold discussions.

Problematization: Previous studies have focused on examining the competencies required of sustainability auditors through the auditor’s perspective. However, there is a gap in research when it comes to examining competence by analyzing the market and its different demands on auditors and non-auditors. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the competency requirements within sustainability auditing practice and find out if there are variations in the requirements between auditors and non-auditors. Frame of reference: The section begins with the purpose of sustainability assurance and the different components of competence through the competence tree. Then previous research related to competence within sustainability assurance, structured according to the different components of competence is presented. The section ends with a review of resource-based theory, new institutional theory and the analytical model for the study. Method: The study was carried out using a qualitative method, where a qualitative content analysis was applied. The study’s sample consists of 30 job advertisements in different countries in the EU for external sustainability assurance providers, with a division into audit firms and non-audit firms. Empirical evidence and analysis: The result shows both similarities and differences in the demand for competence in education, experience, knowledge and personal characteristics. Audit firms focus strongly on business financial competence, while non-audit firms demand specific competence in sustainability areas. At the same time, the study identifies certain similarities and a certain harmonization in the industry in terms of skills in demand. Conclusions: Auditors and non-auditors require a diverse and complementary set of competencies toeffectively ensure sustainability and meet the varying needs of different businesses. Market analysis reveals that an auditor’s experience and knowledge are more crucial for sustainability assurance than previously emphasized. The study has contributed to an increased understanding of the competence required in practice for sustainability assurance based on the market’s demand. / Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på att undersöka den kompetens som krävs hos hållbarhetsgranskare genom granskarens perspektiv. Dock finns det ett gap i forskningen när det kommer till att undersöka kompetensen genom att analysera arbetsmarknaden och dess olika krav på revisorer och icke-revisorer. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kompetenskraven inom hållbarhetsgranskning och ta reda på om det finns variationer i kraven mellan revisorer och icke-revisorer. Teoretisk referensram: Avsnittet inleds med syftet för hållbarhetsgranskning och kompetensträdets innebörd. Därefter presenteras tidigare forskning om kompetensbegreppet, strukturerad enligt kompetensträdets olika delar. Avsnittet avslutas med en genomgång av den resursbaserade teorin, nyinstitutionell teori, isomorfism samt legitimitetsbegreppet, och introducerar en analysmodell. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens urval består av 30 jobbannonser inom olika länder i EU för extern hållbarhetsgranskning, där uppdelning är revisionsbyråer och icke-revisionsbyråer. Empiri och analys: Resultatet visar både likheter och skillnader i efterfrågan på kompetens inom utbildning, erfarenhet, kunskaper och personliga egenskaper. Revisionsbyråer fokuserar starkt på företagsekonomisk kompetens, medan icke-revisionsbyråer efterfrågar specifik kompetens inom hållbarhetsområden. Samtidigt identifierar studien vissa likheter och en viss harmonisering i branschen när det gäller efterfrågade kompetenser. Slutsatser: Revisorer och icke-revisorer kräver en mångsidig och kompletterande uppsättning kompetenser för effektiv hållbarhetsgranskning och för att möta de varierande behoven hos olika företag. Analysen av arbetsmarknaden visar att en revisors erfarenhet och kunskap är viktigare för hållbarhetsgranskning än vad som beaktats i tidigare studier. Studien har bidragit till en ökad förståelse för den kompetens som krävs i praktiken för hållbarhetsgranskning baserat på marknadens efterfrågan.

Tidigare forskning har visat att tidspress och arbetsbelastning som vi i denna studie kallar pressfaktorer är vanliga orsaker till arbetsrelaterad stress för revisorer. Forskning har även visat att långvarig stress är ett växande folkhälsoproblem som kan få förödande konsekvenser om man inte hanterar den. Något som oss veterligen inte är beforskat är hur sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress påverkas av fysisk aktivitet.      Syftet med denna studie är att förklara hur sambandet mellan revisorers pressfaktorer och arbetsrelaterad stress påverkas av fysisk aktivitet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar tidspress, arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress och fysisk aktivitet använts. Det har konstruerats tre hypoteser utifrån tidigare forskning. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till personer som arbetar inom revision.   Studien visar att tidspress och arbetsbelastning är förklarande faktorer till arbetsrelaterad stress för revisorer. Däremot visar resultatet inte att fysisk aktivitet har en modererande effekt på det positiva sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress. Resultaten visar dock att fysisk aktivitet har en mildrande effekt direkt kopplat till den arbetsrelaterade stressen.   Studiens viktigaste bidrag är att ge ökad insikt till revisionsbranschen om att sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande vilket kan få revisionsbyråer att rikta fokus på att hitta lösningar för att minska arbetsrelaterad stress. Dessutom bidrar studien till ökad kunskap till samhället i stort om stress som ett växande folkhälsoproblem, att fysisk aktivitet har flera positiva hälsoeffekter samt kan användas för att minska arbetsrelaterad stress. / Previous research has shown that time pressure and workload, which in this study are referred to as pressure factors, are common reasons for work-related stress for auditors. Research has also shown that prolonged stress is a growing public health issue that may lead to severe consequences if not addressed. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted in regard to the association between pressure factors and work-related stress and how it is affected by physical activity   The aim of this study is to explain how the association between pressure factors and work-related stress is affected by physical activity. To achieve this aim, we have used literature covering time pressure, workload, work-related stress and physical activity. Three hypotheses have been constructed using previous research. To test the hypotheses a web-based survey was used, aimed specifically toward employed auditors.   Our study shows that time pressure and workload are explanatory factors to work related stress for auditors. However, the result does not point to physical activity having a moderating effect on the positive relation between pressure factors and work-related stress. The results do however show that physical activity directly connected to the work-related stress has a mitigating effect.   The most important contribution of the study is to give an increased insight to the auditing profession that the relation between pressure factors and work-related stress is indeed common which could help auditing firms to focus on finding solutions to reduce work-related stress. Our study also adds knowledge to society as a whole, that stress is a growing public health issue and that physical activity has a wide variety of positive health benefits and may be used to decrease work-related stress.