Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients. Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors. Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor’s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitet Titel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? – En kvalitativ studie i Örebro Utgivningsår: 2011 Författare: Sara Sjöström och Mikaela Wallin Handledare: Kerstin Nilsson 1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren. Under 2008 ökade antalet anmälningar avseende brottsmisstankar med 300 % i Örebro jämfört med föregående år.  Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att öka förståelsen för revisorers brottförebyggande arbete idag och även om det finns möjlighet att förbättra deras arbetssätt. Syftet var även att få Ekobrottsmyndighetens och FAR:s syn på detta. Utöver detta ville vi undersöka om revisorerna visste vad ökningen, som skedde i Örebro 2008, berodde på. För att kunna genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilket innebär att vi utfört intervjuer för att samla in vår empiri. Två revisorer, en ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten och en jurist från FAR intervjuades. Uppsatsen har genererat flera slutsatser. Den viktigaste slutsatsen av studien var revisorernas brist på kunskap om innebörden av anmälningsplikten. Revisorerna, Ekobrottsmyndigheten och FAR är alla överrens om att det behövs förtydliganden kring när och om en brottsmisstanke ska anmälas. / Title: How are auditors working to prevent economic crimes? – A qualitative study in Örebro Publication year: 2011 Authors: Sara Sjöström and Mikaela Wallin Advisor: Kerstin Nilsson In 1899 Sweden's first auditor association was founded, “Svenska Revisorssamfundet” (SRS), although the audit standard was common in Sweden as early as the 17th century. In the 1970s economic crimes began to be noticed even more than before. Among those measures taken against economic crimes the auditors obligation to report, which was introduced in 1999, is one of the most notable. In recent years economic crimes has increased even more. In 2008 the reported criminal charges in Örebro County had increased with 300 % compared with 2007. The main purpose of this study was to increase the understanding of auditors work as a crime preventer and to see whether there´s room for improvement in the way they work. The purpose was also to get the Economic Crimes Bureau (ECB) and FAR's view on the subject. In addition, we wanted to determine if auditors knew why there was an increase in reported criminal charges for economic crimes in Örebro County in 2008. To conduct the study we used a qualitative method, which means that we have performed interviews to gather our empiricism. Two auditors were interviewed along with one respondent from ECB and a lawyer from FAR. The essay has generated several conclusions. The main conclusion of the study was that auditors lack knowledge of the content of the obligation to report suspicions of crime. The auditors, ECB and FAR all agreed that there´s need for clarification regarding when and if a crime should be reported.

Det är mycket viktigt att en revisor är oberoende, detta för att ge en opartisk och rättvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts på ett tillförlitligt sätt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnämnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jävigt. Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan påverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot väljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten även en påverkan på de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrågor: rådgivning, kvalitetskontroller samt längden på uppdraget. Det har utformats en modell där undersökningsfrågorna ingår, giltigheten på denna testas. Insamlandet av datamaterialet har erhållits genom en sluten enkätstudie där 660 stycken kommunfullmäktige och förtroendevalda revisorer, runt om i landet, har svarat. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av SPSS och Minitab. Resultatet visade att två av de tre undersökningsfrågorna hade en inverkan på oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna. Studiens slutsats påvisade att respondenternas inställning till oberoendet främst kan förklaras av rådgivning och uppdragstidens längd, men även av politik som blev en ny undersökningsdel, modellen blev därför korrigerad. / It is very important that an auditor is independent, in order to give an impartial and fair view of the financial statements. The municipal audit has auditors who are trusted to review the organization. This is managed in a reliable manner according to generally accepted auditing standards. However, the procedure for the nomination of the trusted auditors is criticized in the media for being biased. Previous research highlights the different threats that may affect the auditor's independence and objectivity in their work. Some of these threats are chosen and examined. Do these threats also have an influence on the trusted auditors in Swedish municipalities? Threats against independence are examined in terms of three study factors: counseling, quality controls and auditor tenure. A model has been designed in which survey questions are included. It´s validity is later tested. The collection of the data is obtained through a closed survey in which 660 city council and trusted auditors have responded. The responses were processed and analyzed with the help of SPSS and Minitab. The results demonstrated that two of the three study factors had an impact on the independence of the local municipal audit. The study's conclusion clarifies that respondents' attitude towards independence is mainly reflected over counseling and auditor tenure but also of politics, that in the end became a new study factor, and therefore changed the models appearance.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Syfte: Syftet är att utifrån auktoriserade revisorers perspektiv beskriva hur införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige kan komma att utforma revisionsarvodet. Frågeställning: Hur kan införandet av obligatorisk byrårotation komma att utforma det framtida revisionsarvodet för EY och KPMG i Sverige? Metod: En framtidsstudie med kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer från KPMG och EY, vilka båda omfattas av “The big four”. Val av respondenter har inspirerats av Delphi-metoden som förespråkar att experter på området studeras. Slutsats: Experterna tror att konkurrensen om uppdragen på företagen av allmänt intresse kommer öka inom ”The big four” och detta anser de kan komma att resultera i att revisionsarvodet sjunker med några procent. Det råder osäkerhet kring vem som kommer få bära kostnaderna för offertarbetet som införandet av obligatorisk byrårotation medför. EU:s revisionspaket medför även en restriktion gällande utförandet av experttjänster parallellt med revisionen, motsvarande 70 % av det totala revisionsarvodet under en treårsperiod, vilket innebär att revisorerna kommer behöva ha koll på beloppsgränser. Detta är en faktor som kan komma att påverka utformningen av arvodet, även om experterna tror att det är få bolag som kommer nå upp till spärren.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Bakgrund: Revision har en samhällsnyttig funktion eftersom den bland annat har som syfte att säkerställa att inga oegentligheter förekommer i redovisningen som används som beslutsunderlag. En revisor utför revisionen och en förutsättning för att denna ska kunna ske på ett korrekt sätt är att revisorn är oberoende i sina bedömningar. År 2002 infördes en lag i Sverige som bygger på en standard benämnd analysmodellen. Syftet med införandet av modellen är att säkerställa revisorns oberoende. Modellen är en självgranskningsmodell som revisorn använder för att pröva sitt oberoende genom att ta hänsyn till fem olika typsituationer som utgör ett hot mot oberoendet samt en generalklausul. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur analysmodellen uppfattas av revisorer samt beskriva hur revisorer agerar för att motarbeta hot mot oberoendet. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ metod, och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Detta för att metoden är tillämplig när syftet är att beskriva samt skapa förståelse. För att uppnå syftet krävs en djup förståelse för revisorers uppfattningar av analysmodellen och hur de agerar för att motarbeta hot som finns mot oberoendet. Teoretisk utgångspunkt: Institutionell teori och teorin om meningsskapande används i studien för att analysera likheter och olikheter i uppfattningar och agerande. Institutionell teori har använts för att analysera likheter på organisatorisk nivå. Meningsskapande har tillämpats för att analysera både likheter och olikheter på individnivå. Slutsats: Studien visar att analysmodellen uppfattas på ett likartat sätt av revisorerna. Analysmodellen anses vara ett tillräckligt verktyg för att hantera oberoendefrågor. Det förelåg inga väsentliga olikheter i sätten revisorer agerar på för att motarbeta hot mot oberoendet. Studien visar dock att det föreligger mindre olikheter som framförallt kan förklaras av att revisorernas personliga erfarenheter skiljer sig åt. / Background: Auditing has a socially beneficial function because, among other things, it aims to ensure that there are no irregularities in the accountancy underlying the decision-making process. An auditor performs the audit and a prerequisite for this to be undertaken in a correct manner is that the auditor is independent in his or her assessments. In 2002, a law was introduced in Sweden based on a standard denoted “analysmodellen”. The purpose of introducing this model was to ensure the auditor's independence. The model is based on self-examination in which the auditor has to test his or her independence by taking into account five different types of situations that pose a threat to independence as well as a general legal clause. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how “analysmodellen” is perceived by auditors as well as to describe how auditors act to counteract threats to their independence. Method: The study is conducted using a qualitative method; more specifically semi-structured interviews. The reason is that this method is applicable when the purpose is to create an understanding as well as a description of the process under consideration. Achieving the purpose requires a deep understanding of auditors' perceptions of ”analysmodellen” and what steps they take to counteract threats to independence. Theoretical starting point: The theories used in the study are institutional theory and the theory of sensemaking, this in order to analyze similarities and differences in perceptions and actions. Institutional theory has been used to analyze similarities at the organizational level. Sensemaking has been used to analyze similarities as well as differences at the individual level. Conclusion: The study shows that “analysmodellen” is perceived in a similar way by the auditors. The auditors consider it as a sufficient tool for dealing with the issues of independence. There were no significant differences in the way auditors acted to counter threats to independence. However, the study shows that there are minor differences that primarily can be explained by the fact that the auditors' personal experiences differ.

Denna uppsats ämnar undersöka om EU:s införande av obligatorisk revisorsrotation har påverkat kvaliteten på den revision som genomförs i svenska börsnoterade bolag. En kvantitativ ansats valdes för att undersöka om samband förelegat mellan revisionskvaliteten och obligatorisk revisorsrotation. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning som utgår från obligatorisk revisorsrotation i andra länder än Sverige och om detta hade ett samband med revisionskvaliteten för de undersökta företagen i det aktuella landet. En del av den tidigare forskning som presenteras argumenterar för att revisorsrotation har en positiv påverkan på revisionskvaliteten och andra hävdar det motsatta eller att den inte har någon effekt. Studien baseras på regressionsanalyser där samband mellan variabler kopplade till revisionskvalitet och revisorns oberoende undersöks. Resultaten indikerar på att obligatorisk revisorsrotation enligt de undersökta variablerna inte har haft en direkt påverkan på revisionskvaliteten. / This thesis aims to investigate whether the EU's introduction of mandatory auditor rotation has affected the quality of the audit carried out on Swedish listed companies. A quantitative approach was chosen to investigate whether there was a relationship between audit quality and mandatory auditor rotation. The study takes its point of departure from previous research based on mandatory auditor rotation in countries other than Sweden and whether this had a connection with the audit quality of the investigated companies in the country in question. Some of the previous research presented argues that auditor rotation has a positive impact on audit quality and others claim the opposite or that it has no effect. The study is based on regression analyzes where relationships between variables linked to audit quality and auditor independence are examined. The results indicate that mandatory auditor rotation according to the investigated variables has not had a direct impact on audit quality.

Accounting is a significant area within business finance and aims to provide an overall picture of the company's financial position. The independence of the auditor can also be considered as part of a larger discussion about the role of companies in society and their responsibilities towards stakeholders. Ensuring that the auditor's independence is maintained can help create a more sustainable and ethical business climate that benefits both the company and society as a whole. Setting a clear boundary between the professional role and the private life has always been a challenge for people. There are a number of challenges to auditor independence, including increased competition in the marketplace, increased complexity in companies operations, and increased pressure from company management to maximize profits and share prices. The purpose of this study is to investigate how the auditors secures their independent role and identify threats that may endanger the auditor's independence. Furthermore, the study will examine where the line is drawn for a professional or friendship relationship between accountant and client. The empirical material was collected using a qualitative research method based on semi-structured interviews with authorized accountants. According to the results of the conducted study, it is found that accountants prefer independence over client relationships, but on the other hand, had chosen profitable clients over independence. The significant threats to auditor independence are considered to be financial incentives, such as conflicts of interest or the pressure to maintain client relationships. Threats to auditor independence can arise from a range of factors, including financial incentives, personal relationships and familiarity with clients. / Redovisning är ett betydande område inom företagsekonomi och avser att bringa en helhetsbild över företagets ekonomiska ställning. Revisorns oberoende kan även betraktas som en del av en större diskussion om företagens roll i samhället och dess ansvar gentemot intressenterna. Att se till att revisorns oberoende är upprätthållet kan bidra till att skapa ett mer hållbart och etiskt företagsklimat som gynnar både företaget och samhället i sin helhet. Att sätta en tydlig gräns mellan yrkesrollen och privatlivet har alltid utgjort en utmaning för människan. Det finns en rad utmaningar för revisorns oberoende, inklusive ökad konkurrens på marknaden, ökad komplexitet i företagens verksamheter och ökad press från företagsledningen för att maximera vinster och aktiepriser. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoende roll och identifiera hot som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Vidare ska studien undersöka var gränsen dras för yrkes- respektive vänskapsrelation mellan revisor och kund. Empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativ forskningsmetod utifrån semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Enligt resultaten från den genomförda studien föreligger det att revisorer hellre väljer oberoendet före kundrelationer men hade däremot valt lönsamma kunder före oberoendet. De betydande hoten mot revisorernas oberoende anses vara ekonomiska incitament, såsom intressekonflikter eller trycket att upprätthålla kundrelationer. Hot mot revisorernas oberoende kan uppstå från en rad faktorer, inklusive ekonomiska incitament, personliga relationer och förtrogenhet med kunder.

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat & slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket. / ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result & Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision