Every day thousands of invoices are handled in Swedish organizations, but not everyone has the option or ability to use mobile devices for this purpose. The need exists, but the area is unexplored. This work has been carried out with the purpose of developing guidelines for how a useful and effective mobile application for certifying invoices should be designed that is both easy-to-use and at the same time provides the basis a user needs to be able to make the right decision when certifying an invoice. During the work, Design and creation has been used as a research method and Prototyping as a development method. Through interviews with users of a billing system, a first number of guidelines were developed. These guidelines were used to create three different prototypes that focused on meeting different parts of the guidelines. The prototypes were subjected to usability testing, where the test subjects then talked openly during unstructured interviews what they liked about the prototypes and what problems they experienced. The data collected through these tests and interviews could then be used to create a revised and final list of guidelines. Using the final guidelines, a fourth prototype could be developed. / Varje dag hanteras tusentals fakturor i svenska organisationer men alla organisationer och personer har inte möjligheten att använda mobila enheter för det ändamålet. Behovet finns, men området är outforskat. Detta arbete har utförts med syftet att utveckla riktlinjer för hur en användbar och effektiv mobil applikation för beslutsattestering bör utformas som både är lättanvänd och samtidigt ger det underlag en användare behöver för att kunna fatta rätt beslut vid beslutsattestering av en faktura. Under arbetet har Design and creation använts som forskningsmetod och Prototyping som utvecklingsmetod. Genom intervjuer med användare av ett faktureringssystem utvecklades ett första antal riktlinjer. Dessa riktlinjer användes för att skapa tre olika prototyper som fokuserade på att uppfylla olika delar av riktlinjerna. Prototyperna utsattes för användbarhetstest där testpersonerna sedan fick tala öppet under ostrukturerade intervjuer om vad de tyckte om prototyperna och vilka eventuella problem de upplevde. Den data som samlades in genom dessa tester och intervjuer kunde sedan användas för att skapa en reviderad och slutgiltig lista av riktlinjer. Med hjälp av de slutgiltiga riktlinjerna kunde en fjärde prototyp utvecklas.

Individer med intellektuell funktionsnedsättning blir idag äldre än tidigare. Detta leder till att de utvecklar ett kombinerat omsorgsbehov utifrån intellektuell funktionsnedsättning och åldersproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS-verksamhet förhåller sig till målgruppen och vilka möjligheter som finns att få sitt behov till­godosett utifrån både funktionsnedsättning och åldrande. Frågeställningarna berör vilka insatser som finns för att möta målgruppens behov av stöd och omsorg samt hur samverkan ser ut utifrån lagstiftning och organisation. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med utgångspunkt i en halvstruk­turerad intervjuguide. Resultatet har analyserat utifrån intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att det finns en gemensam syn på målgruppen och dess omsorgsbehov men att det saknas riktlinjer och kunskap om vilka alternativ som står till förfogande. Vidare framkom att det finns individer som kan vara aktuella för insatser genom både LSS och äldreomsorgen men att lagstiftningens uppdelning kan utgöra hinder för att utveckla insatsmodeller som till­godoser individernas kombinerade omsorgsbehov. Detta leder till slutsatsen att det inom lag­stiftningarna LSS och SoL finns möjlighet att skapa lösningar för målgruppen genom individuella behovsprövningar samtidigt som målgruppens tillhörighet till LSS kan begränsa möjlighet till insatser via annan lagstiftning. Utmaningen ligger i att skapa samverkan och samsyn mellan LSS och äldreomsorgen och utveckla insatser som tillgodoser målgruppens kombinerade behov.

Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot.

Spelmotor är benämningen på den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns också funktioner för rörelser, interaktion med världen etc. I detta examensarbete går vi in på hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hårdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel på mobiltelefoner växer ständigt och inom några år bör hårdvaran vara ungefär densamma som på PC. För att kunna använda maximal kraft ur en avancerad mobiltelefon (utan flera års utvecklingstid) behövs någon sorts motor vilket saknas i dagsläget, riktlinjer för denna motor är målet med det här examensarbetet. Vi har granskat ett fåtal befintliga spelmotorer för PC-datorer och med hjälp av litteraturanalys, experiment och intervjuer kommit fram till ett svar. Som grafik bibliotek har vi valt OpenGL-ES 2.0 som har stöd för den funktionalitet som krävs. Vårt mål med arbetet, och även en hypotes har varit att användaren inte ska behöva specifika mobiltelefon-kunskaper för att använda den slutgiltiga spelmotorn. För grundläggande användning av en välstrukturerad spelmotor krävs inga avancerade programmeringskunskaper. Därför har vi valt att genomföra detta examensarbete för att underlätta framtida spelutveckling på mobiltelefoner med hjälp av OpenGL-ES 2.0.

IT-strategier är komplexa och det kan för ett mindre företag i näringslivet vara svårt att selektera vad som bör ingå i en IT-strategi. Främst kan det vara svårt att veta hur tillvägagångssättet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjälp. För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom området. Studien visar att det övervägande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjälp. IT-strategierna har formulerats och implementerats på ett lyckosamt sätt vare sig informell- eller formell metod använts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och väldokumenterat arbete. Resultat och analys av intervjuerna visar att metoder för strategier i allmänhet är vanligast att använda och inte metoder för IT-strategier i synnerhet.

Många författare har skrivit hur viktigt det är att ha med användarna i systemutvecklingsprocessen. För att användarna ska kunna vara med, krävs det att de först identifieras. En grupp av användare som är väldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten på systemet kommer att bli är slutanvändarna. Det är denna grupp som måste identifieras. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvändarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda riktlinjerna. Denna undersökning har genomförts mestadels med intervjuer och litteraturstudie. Resultatet som erhållits, visar att identifiering av slutanvändarna i början på utvecklingsprocessen görs genom att använda tre generella riktlinjer. Dessa riktlinjer är intervjuer, brainstorming och observationer. Fördelen med dessa är att de flesta kan bli hörda och nackdelen med dessa är att de tar ganska lång tid att genomföra.

Operational Business Intelligence (OpBI) är en typ av Business Intelligence som används i det operativa arbetet och det röner mer och mer intresse. I samarbete med ett företag har en fallstudie genomförts med syftet att etablera och kontextualisera riktlinjer för att kunna införa en ökad automatiseringsgrad i en OpBI-lösning som används för kreditbedömning av fakturor. Studien har fokuserat på att undersöka vilka faktorer som påverkar finansieringsbolag vid val av automatiseringsgrad, val av parametrar att använda vid kreditbedömning samt val av antalet regler som styr automatiseringen. Inom ramen för fallstudien har en analys av det utvalda systemet utförts och intervjuer gjorts med kreditupplysnings­bolagen som är leverantörer av de externa para­metrarna samt intervjuer med sju finansieringsbolag som använder det utvalda systemet. Fall­studien har resulterat i 19 riktlinjer. Resultatet visar att ju högre volym som hanteras, ju högre tidspress det finns i pro­cessen och ju större tillit som finns för en automatisering, desto högre auto­matiseringsgrad väljs.

Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.

Att utveckla hållbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att äventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn på hållbarhet är viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) är förbundna med varandra. Samhället ställer krav på arbete kring hållbarhetsfrågor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehåller krav på att företag kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling. Studien visar på att IT- företag känner denna press och de arbetar ständigt med att förbättra sättet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hållbarhet. IT- konsulter är i behov av hjälpmedel för att arbeta och kommunicera kring hållbar utveckling. Denna studie har resulterat i riktlinjer för hur IT‐konsulter vid upphandling kan kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling och fördelarna med hållbara produkter och tjänster.

Alla kommer dagligen i kontakt med prestanda. Vare sig det är att köra bil eller att starta sin TV i hemmet så finns det prestanda i dessa av en viss mängd vilket resulterar i hur snabbt bilen accelererar och hur mycket den orkar med, eller hur snabbt TV:n startar och byter kanal. Detta är två olika scenarion där de flesta troligtvis bryr sig mer om bilscenariot. Detta kan dock förändras helt plötsligt när det tar tio sekunder att byta kanal på sin TV. Man kan då säga att prestanda inte prioriterats och att kunden då blir lidande. Utifrån dessa scenarion kan man se hur viktigt prestanda kan vara, även i vardagliga situationer som vi inte ens reflekterar över. Det är just detta som vi vill belysa och hjälpa till med i denna undersökning - att identifiera hur man kan säkerställa att sina applikationer uppfyller prestandakrav. I undersökningen har vi tillämpat aktionsforskning och utgått ifrån aktuella teorier inom testning genom en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnet såväl som facklitteratur. För att vidare verifiera detta så genomfördes även en intervjustudie hos Transportstyrelsen. Vi har i undersökningen identifierat att det finns ett tydligt behov i många applikationer av just prestandatester. Andra viktiga saker som framkommit är att det kan vara svårt att genomföra prestandatester på ett tillräckligt omfattande sätt och att det kräver tillgång till automatiserade verktyg för att underlätta testningen. Studien har resulterat i riktlinjer för vilka prestandatester som bör utföras, vem som bör utföra dessa, när de bör genomföras, vilket verktyg som kan användas och sist varför man bör göra just dessa. Genom att följa dessa riktlinjer så kan man motivera sin prestandatestning för projekten samt avgöra utifrån dessa om prestandatestning bör genomföras i ett specifikt projekt.