På 1970-talet lanserades det moderna könummerlappsystemet som revolutionerade köandet genom att låta kunderna sitta ned och vänta. Trots en fantastisk teknisk utveckling har inte mycket hänt sedan dess gällande köande. Studien utreder avgörande faktorer för köupplevelsen och sätter särskilt fokus på den så kallade “fastlåsningsproblematiken” som innebär att kunden är låst till väntutrymmet och inte kan lämna lokalen för att nyttja tiden till annat. Med hjälp av en förstudie och tidigare forskning tas en enkätstudie fram och svar samlas in från drygt 400 respondenter. Analysen från denna studie visar bland annat att de största problemen med dagens könummerlappsystem är att kunden saknar löpande information om hur länge till denne förväntas vänta, samt att kunden inte kan lämna lokalen. Slutsatserna används för att utforma generella riktlinjer för utveckling av smartphonebaserade kösystem, som utgör en god grund för framtida utveckling. En exempellösning har tagits fram för att verifiera att riktlinjerna kan implementeras samt visa på hur ett väl fungerande kösystem med avseende på användarupplevelse och tillgänglighet kan se ut.

Denna studies syfte är att undersöka hur arbete med vid vägledning på lågstadiet utförs av, och fördelas mellan, studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Syftet inbegriper även hur intervjupersonerna upplever att den vida vägledningen på lågstadiet påverkar eleverna. Bakgrunden till valet av detta ämne är bristen på forskning om studie- och yrkesvägledning på lågstadiet. Undersökningen kommer genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare och lågstadielärare. Resultatet av intervjuerna kommer analyseras med hjälp av, bland annat, Bolman och Deals strukturella perspektiv, vilket härstammar ur deras organisationsteori The four frame – model. Resultatet av studien visar att arbetet med vid vägledning på lågstadiet existerar, men skiljer sig åt i utformning mellan de olika grundskolorna i studien. Det framkommer även att det finns mål för den vida vägledningen, men att det verkar behövas tydligare riktlinjer för arbetets utformning. Någonting annat som framkom var att den vida vägledningen på lågstadiet verkar ha haft störts inverkan på hur många yrken eleverna kan räkna upp.

I dag pratas det mycket om hur viktigt det är med ett bra och hälsosamt inneklimat. För att människor ska trivas och arbeta effektivt behöver arbetsplatsen ha ett bra inomhusklimat. Eftersom människan spenderar största delen av sitt liv inomhus är det viktigt att inte påverkas negativt av den inre miljön. Byggnadens huvudsyften är att skydda människor men många byggnader orsakar hälsoproblem av olika slag. Det finns mycket liten vetskap om vad ett bra inneklimat verkligen innebär. Detta kan till exempel orsaka kommunikationsproblem som försvårar förhandling då kunden och företaget tolkar varandras åsikter om inneklimat olika. Syftet med examensarbetet är att underlätta förhandlingsprocessen genom att definiera innebörden av inneklimat samt beteckningar som vanligen används. Detta ska hjälpa både kunden och företaget att förstå vad kraven och riktlinjerna betyder genom att utgå från gemensamma definitioner och förutsättningar. Arbetet har utförts utifrån allmänna definitioner av inneklimatfaktorer samt beskrivningar av riktlinjer. Problematiken, som uppstår vid överenskommelse med kunder på grund av saknande av information, har identifierats i samtal med experter. Definitionerna och beskrivningar som tagits fram i rapporten kommer att användas för att hjälpa till under förhandlingar och underlätta kommunikationen mellan beställare och utförare. Arbetet har lett till några slutsatser som är värda att tänka på: Bristen på kunskap kan försvåra förhandlingar, därför är det viktigt att informationen förmedlas på ett tydligt och pedagogisk sätt. Riktlinjerna är där som stöd vid projektering eller bedömning, men de bör behandlas med viss försiktighet på grund av den begränsade uppdateringen av dessa. / An actual question is the importance of having a good and healthy indoor climate. The workplace need to have a good indoor climate, so that people can thrive and work effectively. Since people spend most of thier lives indoors, it is important to avoid being negatively affected by the internal environment. Buildings have the main purpose to protect people but many buildings cause health problems of various kinds.  There is a poor knowledge of what a good indoor climate really mean is. This can, for example, cause communication problems that complicate the negotiation where the customer and the company have different concepts of what indoor climate is. The purpose of this project is to ease the negotiation process by defining the meaning of the indoor climate and commonly used terms. This will help the customer and the company to understand the meaning of requirements and guidelines by starting from common definitions and conditions. This project has been written based on general definitions of the factors that affect the indoor climate as well as descriptions of the guidelines. The problem that emerges in agreement with the customers, because of lacking information, has been identified in discussions with experts. Definitions and descriptions contained in this essay will be used to assist during the negotiations and ease the communication between the client and contractor. The project has led to some conclusions that are worth thinking about: The lack of knowledge can aggravate negotiations; therefore it is important that the information is mediated in a clear and educational way. The guidelines are there to assist the planning or assessment, but they should be treated with caution because of the limited update of these.

The aim of this essay was to study how social workers apply the child's best interests regarding the principle of reunification and to investigate their work process around interventions in connection with the reunification process. This essay is a qualitative study where we have done seven semi-structured interviews with social workers who work with placement of children in foster care. In the essay we have conclude that it is a complex job that the social workers do when they must relate to the child's best interests in reunions. It is about getting to know the specific child's situation to understand what is best for each individual child. The child's best interest is a concept that is difficult to interpret because it is partly so individual for each child and because there are different perceptions of what it means. Even if reunions are a principle, it is not always realistic. They need to work on individually adapting the work to the family's needs and conditions. The reunification process can be different depending on the social worker. There are several factors that affect the conditions for reunification and no guidelines on how to proceed in the event of reunification.

In January 2015 statutory regulation of the development agreement was introduced. The regelation is found in the Planning and Building Act Chapter 6. The purpose of the regulation is mainly to increase the predictability and to make clear rules in the contract negotiations. The regulation also meant that the municipalities that intend to enter development agreements have to establish guidelines. The overall aim of the guidelines is to create transparency and clarity in the negotiations between the parties. The purpose of this study is to examine the municipalities in Stockholm County that has established guidelines for the development agreements. These guidelines have been compared with the new law on guidelines for the development agreements, and its fundamental purpose. The conclusion is that the guidelines only creates a certain increased transparency and clarity, where as few municipalities have chosen to specify the content of the guidelines. / I januari 2015 infördes lagreglering av exploateringsavtal och återfinns i plan- och bygglagens 6 kapitel. Syftet med regleringen är främst att öka förutsägbarheten och tydliga spelregler i avtalsförhandlingarna. Regleringen innebar även att de kommuner som avser att ingå exploateringsavtal antar riktlinjer, där bland annat utgångspunkter och mål för avtalet anges. Det övergripande syftet med riktlinjerna är att skapa transparens och ökad tydlighet i förhandlingarna mellan parterna. Syftet med detta examensarbete är att granska de kommuner i Stockholms län som antagit riktlinjer för exploateringsavtal. Dessa riktlinjer har jämförts med den nya lagen om riktlinjer för exploateringsavtal och dess grundläggande syfte. Slutsatsen är att riktlinjerna för exploateringsavtal endast skapar en viss ökad transparens och tydlighet då få kommuner valt att precisera innehållet i riktlinjerna. Intentionen med lagregleringen är önskvärd då stora problem tidigare funnits men enligt vår mening uppfyller inte riktlinjerna syftet med lagreglering till sitt fullo.

This study aims to examine how the city of Stockholm represents the problem with housing shortages for young adults in their policies for housing supply. How the problem is represented has an impact on which measures are implemented to combat the housing shortage in the municipality. Drawing on Carol Bacchi’s “what’s the problem represented to be” framework the analysis in the study seeks to enlighten the implicit assumptions and underlying reasons for the housing supply strategy. The result of the study showed that two main representations of the problem can be detected. The first one is related to the municipalities’ limited conditions for building houses that match the needs of young adults. The other representation of the problem is related to the young adults as an economically weak group who have difficulties buying a home that matches their needs.

Idrott är ett ämne som berör många människor från alla olika delar av samhället. Under 2010-talet har barnidrotten kommit att införskaffa en rad olika riktlinjer för att skifta fokus från resultatinriktning till målinriktning. Några riktlinjer som har varit omdiskuterade är avskaffandet av utslagning, resultat och tabeller i barnidrott upp till 12 års ålder. Syftet med studien är således att undersöka hur den organiserade barnidrotten upplevs ha förändrats sedan dessa riktlinjer tillkom. Ett sekundärt syfte är även att undersöka idrottsledares uppfattningar kring syftet med den organiserade barnidrotten. Det är en kvalitativ studie, där resultatet består av semistrukturerade intervjuer med fyra fotbollstränare och fyra brottningstränare. Det teoretiska ramverket studiens resultat analyserats med är socialiseringsteori och motivationsteori. Studien pekar på att samtliga tränare ser till barnets bästa och att de för en dialog med barnet om dennes idrottande. Resultatet pekar även på att tränarna vill ha resultat i barnens tävlingar då barnen ändå räknar resultaten. Tränarna menar att det handlar om samhällsfostran att lära barnen hantera både med och motgång. Slutligen pekar studien på att tränarna belyser att barnidrotten har flera syften där folkhälsan, socialisering och ett formande av goda samhällsmedborgare lyfts fram.

Studien undersökte hur personer med synnedsättning upplevde webbplatsers tillgänglighet vid e- handel. Frågeställningarna i studien var: Hur möter e-handel behoven hos personer med synnedsättning idag, Vilka förbättringar kan göras för att bättre möta behoven hos personer med synnedsättning och Hur påverkar webbplatsens utformning internetanvändningen hos personer med synnedsättning. För att svara på dessa frågor genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem personer som hade en synnedsättning och använde hjälpmedel för att navigera sig på webbplatser. I intervjuerna fick deltagarna svara på frågor om sin internetanvändning, hur deras hjälpmedel fungerade vid e-handel och vilka hinder de kunde stöta på. Resultatet analyserades genom tematisk analysmetod och diskuterades utifrån studiens frågeställningar. Studien visade att e-handel fungerade bra men att det kunde uppstå flera hinder som påverkade deltagarnas internetanvändning och vilka webbplatser som de valde att använda. En metoddiskussion fördes även om studiens utförande. Slutsatsen blev att det fanns mycket som kunde förbättras som exempelvis hur webbplatser är strukturerade och vikten av att namnge knappar och göra kryssrutor användbara. Studien visade även att personer med synnedsättning upplevde begränsningar vid e-handel och att de inte hade samma förutsättningar som en seende person.

Bakgrund: Det finns mycket forskning som beskriver följsamhet till hygienrutiner på operation. Florence Nightingale har med sin omvårdnadsteori bidragit till att skapa grunden för hygienrutiner som praktiseras i samtidens omvårdnad. Följsamhet till hygienrutinerna på operationsavdelningen är en viktig aspekt för att undvika postoperativa komplikationer, samt smitta mellan personal och patient. Covid-19 pandemin har påverkat hela sjukvården, mycket fokus har lagts på ändrade hygienrutiner. Syfte: Att undersöka operationspersonalens upplevelser av hygienrutiner under covid-19 pandemin. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationspersonal och dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman, ökad medvetenhet om användandet av hygienrutiner, påverkad arbetsmiljö, osäkerhet kring riktlinjer och otrygghet. Konklusion: Operationspersonalen har under covid-19 pandemin fått en ökad medvetenhet om hygienrutiner och varit positiva till att använda skyddsutrustning. Dock har skyddsutrustningen av sämre kvalité bidragit till upplevelser som påverkad arbetsmiljö, osäkerhet och otrygghet. / Background: There are several studies that describe compliance with hygiene routines on surgery. Florence Nightingale has with her nursing theory contributed to creating the basis for hygiene routines that are practiced in contemporary nursing. Adherence to the hygiene routines in the operating room is an important aspect in order to avoid postoperative complications, as well as infection between staff and patient. The Covid19 pandemic has affected healthcare in several ways and hygiene routines have changed.  Aim: To investigate the operating staff's experiences of hygiene routines during the covid-19 pandemic. Method: Five semi-structured interviews were conducted on surgical staff and analyzed according to a qualitative content analysis. Results: The results revealed four themes, increased awareness of hygiene routines, affected work environment, uncertainty about guidelines and false security. Conclusion: During the covid-19 pandemic, the operating personnel have gained an increased awareness of hygiene routines and have been positive about using protective equipment. However, protective equipment of inferior quality has contributed to an affected work environment, insecurity and false security.

Den ökade invandringen har påverkat Sverige på många olika sätt. Ett av de områdena som har påverkats mest har varit skolverksamheten. Skolan är en bra plats för nyanlända elever att integreras i samhället. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med nyanlända elevers integrering i skolor runt om i Sverige. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika städer. Intervjuerna har skett via kommunikationssystemet Zoom. I undersökningen har svenskämnet varit i fokus, då det bygger en grund för bättre kommunikationsmöjligheter mellan eleven och läraren. Kunskaper i det svenska språket underlättar elevens inlärningsprocess. Detta gäller även andra ämnen i skolan. I studien utgår vi utifrån hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutiken är läran om tolkning där tolkningen är processen för förståelsen. Det har visat sig vara delade uppfattningar bland forskarna i arbetet gällande vilken organisationsmodell som är mest gynnsam. Studien har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna föredrar användning av förberedelseklass som organisationsmodell i skolan. Inga specifika riktlinjer eller arbetssätt har framkommit bland forskarnas studier som förespråkas eller rekommenderas på samhällsnivå. Skolorna prövar sig fram för att finna egna arbetssätt som kan vara till de nyanlända elevernas fördel.