Inom vården sker det varje år dödsfall till följd av medicinska misstag och felaktiga beslut. Blodanalyser och andra laboratorietester är en viktig och vanlig metod för att i ett tidigt stadium kunna diagnostisera patienter. För att minimera fel och säkra kvalitén på analyserna är det viktigt att provtagningen utförs korrekt. Vårdhandboken riktar sig till yrkesutövande vårdpersonal och anger tydliga riktlinjer och användbara verktyg för hur provtagningen bäst ska utföras. Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskor följer Vårdhandbokens riktlinjer för venös blodprovstagning. En strukturerad observationsstudie genomfördes på ett större sjukhus i södra Sverige. Observationerna följde ett observationsschema som utgick från Vårdhandbokens riktlinjer för venös blodprovstagning. Totalt observerades 12 sjuksköterskor vid 32 blodprovstagningar. Åtta stycken blodprovstagningar avbröts och de resterande 24 blodprovstagningarna visade att sjuksköterskorna hade en förhållandevis bra följsamhet till Vårdhandbokens riktlinjer. Detta var extra tydligt vid användandet av handskar, kontroll av patienternas identitet, huddesinficering av instickstället och med att ge information till patienten. Trots den goda följsamheten fanns det tydliga brister vid en del andra moment. Sjuksköterskorna hade stasen på för länge, använde provrören i fel ordning och vände rören inkorrekt efter blodprovet. Resultatet tyder på att det behövs en ökad medvetenhet bland sjuksköterskorna om varför vissa moment bör utföras. Detta för att minska de preanalytiska felen och på sikt förbättra omvårdnaden. / Each year a large number of deaths occur due to medical mistakes and wrong decisions within the healthcare system. Since blood- and other laboratory tests are essential methods to diagnose patients it is very important that these test are performed correctly. The Handbook for healthcare´s main goal is to reach out to medical staff to set guidelines and useful tools for example venous blood sampling. The aim of this study was to investigate if nurses follow the guidelines for venous blood sampling. A structured observational study was conducted in a large hospital in south of Sweden. The observations followed an observation checklist which was based on the guidelines. A total of 12 nurses were observed at 32 blood tests. Eight blood samples were canceled and the remaining 24 blood tests showed that the nurses had a relatively good adherence towards the Handbook for healthcare´s guidelines. This was particularly evident in the use of plastic gloves, control of patient identity, skin disinfection of the insertion site and to provide information to the patient. Despite the good adherence toward the guidelines there were deficiencies in other elements, such as the nurses kept the tourniquet on too long, used test tubes in the wrong order and did not turn the tubes properly after the blood sample. The results suggest a need for increased awareness among nurses about why and how certain tasks should be performed. The increased awareness could reduce pre- analytical errors and improve patient care.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs. Generellt tycks det råda oklarhet och brister i de preoperativa hygienrutinerna och i utformandet av riktlin-jer. Resultatet visar att helkroppstvätt utförs två gånger före operation. I nära hälften av fallen informeras patienten endast muntligt om tillvägagångssättet. Aktivt sökande av information sker i mindre omfattning. Kunskap som inhämtas kommer från kollegor, rutiner på avdelningen samt anvisningar från medicinskt ansvarig. Det verkar råda delade meningar om vem som har huvudansvaret för att hygienrutinerna är evidensbaserade på avdelningen. Endast fyra av avdelningarna har utformat skriftliga riktlinjer. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till stigande incidens av postoperativa infektioner. Genom att undersöka i vilken grad de opererande klinikerna utformar riktlinjer kan vårdkvaliteten höjas och de postoperativa infektionerna kan reduceras. / Cross infections are a common complication and can mean great economical loss and suffering for those inflicted. The aim of the study is to illuminate to what degree the surgical clinicals at UMAS apply evidence based preoperative hygiene guidelines. How do the hygiene routines look like and to what extent have nurses knowledge about the hygiene routines? A questionnaire was distributed and guidelines were collected and reviewed. The study includes 51 nurses from 14 surgical wardens that perform bigger elective surgical operation where whole body wash is executed. In general, the results uncover uncertainty about hygiene routines and demands on guidelines. Full body wash is usually executed two times before the operation. In almost half of the cases the patient is only informed orally about the procedure. Active search for information is used to a minor extent. Knowledge is mainly picked up from colleagues, warden routines and instructions from a medical responsible. There seem to exist some uncertainty about who has a main responsibility that evidence based hygiene routines are applied. Only four of the wardens can present written guidelines. The deficient hygiene routines, which have been identified, can mean a source to a higher incidence of postoperative infections. Improvement of the clinical guidelines and an increased compliance to evidence based knowledge could mean a reduction of postoperative infections. Keywords: Evidence based knowledge, guidelines, hygiene routines, postoperative infections, preoperative full body disinfection, questionnaire

Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En observationsstudie av följsamhet tillriktlinjer gällande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband,komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvårdnad 15högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionenför vårdvetenskap, 2014.Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) är ett mycket vanligt ingrepp inomsjukvården som medför risker för kateterrelaterade komplikationer. I Sverige ärdet främst sjuksköterskans uppgift att hantera vården kring PVK. Vårdhandbokenhar som uppgift att säkerhetsställa en god säker vård genom att publiceralättillgängliga riktlinjer för olika moment inom sjukvården. Genom att följavårdhandbokens riktlinjer avseende PVK kan riskerna för komplikationer minska.Syfte: beskriva följsamhet till vårdhandbokens riktlinjer gällande skötsel av PVK,dokumentation vid fixeringsförband, byte vid komplikationssymptom samt attbeskriva tid in situ av PVK på vårdavdelningar.Metod: en observationsstudie genomfördes på ett större och ett mindre sjukhusi södra Sverige. Datainsamling gjordes under två veckors tid med hjälp av ettvaliderat och reabilitetstestat instrument, PVC – Assess, och ett eget framtagetprotokoll av författarna. Totalt insamlades 64 PVK observationer.Resultat: följsamheten till vårdhandbokens riktlinjer var inte tillfredsställande vidmajoriteten av variablerna i PVC-Assess, dokumentation vid fixeringsförbandetoch tid in situ.Slutsats: studien har metodologiska brister som medför att resultatets trovärdighetblir låg. Dock antyder resultatet på att det finns brister i följsamheter kringriktlinjer avseende PVK. / Lindberg M & Lindstrii F. PVC in situ. An observational study of adherence towards guidelines regarding the management, documentation at fixationdressings, symptoms of complications and the time in situ. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, 2014.Background: peripheral vein catheter (PVC) is a very common procedure in healthcare that involves risks for catheter-related complications. In Sweden, the management and care of PVC is primary performed by nurses. The handbook for healthcare’s task is to provide a good and safe care by publishing accessible guidelines on various topics in healthcare. By following the handbook for healthcare’s guidelines regarding PVC the risks for complications can be reduced. Aim: describe adherence to the handbook for healthcare’s guidelines regarding the management of PVC, documentation at fixation-dressings, changing by complication-symptoms and to describe time in situ of PVC in wards.Method: an observational study was conducted on a larger and a smaller hospital in southern Sweden. Data collection was done in two weeks’ time with the help of a validated and reliability-tested instrument, PVC - Assess, and a protocol developed by the authors. Total of 64 PVC were observed.Results: adherence to the handbook for healthcare’s guidelines were not being guaranteed by the majority of the variables in PVC-Assess, documentation at fixation dressing and the time in situ.Conclusion: the study has methodological shortcomings that lowers the results credibility. However, the results suggests that there is still a lack of compliance regarding PVC-guidelines.

Introduktion: I de nationella riktlinjerna (NR) för vård vid stroke ger Socialstyrelsen rekommendationer om åtgärder som hälso- och sjukvården bör erbjuda personer som insjuknat i stroke. Det saknas idag kunskap om i vilken utsträckning fysioterapeuter inom strokerehabilitering, har implementerat rehabiliteringsåtgärder i enlighet med NR.    Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning fysioterapeuter som arbetar med strokerehabilitering i olika delar av vårdkedjan i Sverige, har implementerat rehabiliteringsåtgärder enligt Socialstyrelsens NR, samt kartlägga vilka underlättande och hindrande faktorer som påverkat implementeringen i verksamheterna.     Metod: Studien har en kvantitativ tvärsnittsdesign. En webbenkät har använts som datainsamlingsmetod. Fysioterapeuter som arbetar i olika delar av strokevårdkedjan, har besvarat enkäten.    Resultat: 148 fysioterapeuter deltog i studien. De flesta rehabiliteringsåtgärder, som enligt NR bör erbjudas, erbjöds i hög grad. Rehabiliteringsåtgärder som uppgiftspecifik gångträning (90,5 %), fallpreventiva åtgärder (86,5 %) samt uppgiftspecifik träning vid nedsatt motorik (85,1 %), var implementerade. Faktorer som upplevdes underlätta implementeringen, var att det ansågs viktigt att efterfölja riktlinjerna, att man känner sig trygg med att utföra rehabiliteringsåtgärderna, och att rehabiliteringsåtgärderna är tydligt beskrivna i NR. Faktorer som upplevdes försvåra implementeringen var brist på fysioterapeutresurser, otillräckligt med tid och avsaknad av tydliga mål i verksamheterna att arbeta enligt riktlinjerna.    Slutsats: Studien visar att majoriteten av rehabiliteringsåtgärder med hög prioritet erbjuds av fysioterapeuter som arbetar med strokerehabilitering. För att underlätta implementeringen krävs kunskap, resurser, tid, och tydliga mål i verksamheten att arbeta enligt riktlinjerna. / Introduction: The National Board of Health and Welfare in Sweden has published evidencebased National Stroke Guidelines that healthcare should follow. Currently, there is a lack of knowledge about the extent to which physiotherapists who work with stroke rehabilitation, have implemented the recommendations according to the National Stroke Guidelines.    Aims: To investigate to what extent physiotherapists who work with stroke rehabilitation in various parts of the of the care chain in Sweden, have implemented the National Stroke Guidelines, and to identify which facilitating and hindering factors have influenced the implementation.     Method: The study has a quantitative cross-sectional design. An online survey has been used as a data collection method and has been answered by physiotherapists working with stroke rehabilitation in various parts of the care chain.    Results: 148 physiotherapists participated in the study. Most recommendations, whith high priority, were provided to a great extent. The most implemented rehabilitation interventions were task-specific walking training (90,5 %), prevention of falls (86,5 %) and task-specific training when impaired motor function (85,1%). The main factors that facilitated the implementation was that it was considered important to comply with guidlines, that it felt safe to carry out the recommendations, and that they are clearly described. The main factors that hindered the implementation, were lack of physiotherapist resources, limited time and no clear goals to promote the work of implementing the guidelines.   Conclusion: This study shows that most rehabilitation interventions, with high priority, are provided by physiotherapists working with stroke rehabilitation. To facilitate the implementation, knowledge, resources, time, and clear goals are required to promote the work.

This study explores the impact of non-legitimate political influence on professional ethics in the librarian profession, focusing specifically on the Swedish context. It addresses the conflict between politics and public libraries, which jeopardizes the library's role as an open and democratic place. This study is based on qualitative interview studies within the research topic, which is a limited research method in the field. Employing a professional theoretical framework, this study examines variations in non-legitimate political influence experienced by public librarians and their strategies for navigating ethical challenges. It aims to illuminate the potential conflicts between political agendas and core library values, which can undermine public trust in the profession. By highlighting the unique conditions of Swedish libraries and analyzing the interplay of politics and library operations, this research contributes to a further understanding professional ethics within library and information science. Given the limited research on this topic, particularly in the Swedish context, filling this gap is important. Through interviews centered on undue political influence, the findings provide valuable insights into ethical dilemmas faced by librarians and exposes conflicting interests that may not align with the library's values. In summary, this research deepens our understanding of how non-legitimate political pressures challenge professional ethics in the librarian profession. It addresses the urgent need to bridge the research gap on professional ethics and lays the groundwork for future studies on this topic in library and information science.

Bakgrund: Behandling av svårläkta sår är en utmaning inom vården och kräver mycket tid av sjuksköterskan och patienten, därtill att det är smärtsamt för patienten. I Sverige har fram till 2023, det inte funnits något nationellt vårdprogram för behandling av svårläkta sår. Regionala eller lokala riktlinjer har därför varit den teoretiska grund en sjuksköterska har haft att förankra sin omvårdnad på, utöver tidigare förvärvad kunskap, kollegor, bästa praxis på arbetsplatsen eller i ovisshet. Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av behandling av svårläkta sår. Metod: Studien genomfördes som allmän litteraturstudie med induktiv ansats och resultatet var baserat på elva kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel, från två olika databaser. Resultat: Det framkom tre kategorier; engagerade, kunskapskrävande och utmanande. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde känslor av att göra skillnad och engagemang av att säkerställa bästa praxis vid omvårdnad av svårläkta sår. Däremot upplevdes omvårdnaden av svårläkta sår att det krävdes kunskap samt att det var utmanande med bristen på tid på grund av konkurrerande arbetsuppgifter. Konklusion: Sjuksköterskan bör öka kunskapen inom vård av svårläkta sår, för att i sin tur minska patientens vårdlidande genom att optimal behandling ges och vårdtiden förkortas. / Background: Treatment of chronic ulcer is a constant challenge in the healthcare and require a lot of time from the nurse and the patient, in addition to being painful for the patient. In Sweden, until 2023 there has been no national careprogram for chronic ulcer. Regional or local guidelines have therefore been the theoretical-basis for a nurse, in addition to previously acquired knowledge, colleagues, best practice at the workplace or in uncertainty. Purpose: The purpose was to investigate nurses' experiences of treating chronic ulcer. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approaches and the results were based on eleven qualitative articles and one quantitative article, from two different databases. Results: Three categories emerged; committed, knowledge-intensive and challenging. The result showed that nurse´sexperienced a sense of making a difference and a commitment to ensure best practice in the care of chronic ulcer. On the other hand, the care of chronic ulcer was perceived to require knowledge and to be challenging due to the lack of time due to competing work-tasks. Conclusion: The nurse should increase knowledge in the care of chronic ulcer, to reduce the patient's suffering by providing optimal treatment and shortening the length.

Psykisk ohälsa bland unga har ökat under en längre tid och skolan beskrivs vara en av orsakerna till denna ökning. Skollagen säger att varje skola ska ha en elevhälsa och att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Samtidigt har elevhälsan en tradition av att främst arbeta med individuella åtgärder. Studiens syfte är att bidra med mer kunskap kring hur skolor och kommuner beskriver sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom textanalys utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys analyseras insamlade elevhälsoplaner för att undersöka om beskrivningarna av elevhälsoarbetet har stort fokus på åtgärder eller om elevhälsoplanen överensstämmer med skollagen. Elevsyn samt förekomsten av beskrivningar kring arbete med psykisk hälsa undersöks också. Resultatet visar att drygt hälften av elevhälsoplanerna bedöms stämma överens med skollagen och att dessa även har beskrivningar av arbetet kring psykisk hälsa. Medans knappt hälften av elevhälsoplanerna i studien fortfarande beskriver ett elevhälsoarbete med fokus på individuella åtgärder trots att skollagen säger att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Avsaknad av tydliga riktlinjer för hur ett sådant arbete ska gå till kan vara en av orsakerna till detta resultat. Vidare forskning kring skolornas förutsättningar att följa skollagen behövs.

Röstinspelning och akustisk analys är verktyg som används inom röstlogopedi som underlag för planering och utvärdering av insatser. I nuläget saknas svenska riktlinjer kring röstinspelning och akustisk analys, vilket innebär att rutiner troligen skiljer sig åt mellan röstlogopeder i Sverige. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka logopedernas subjektiva upplevelse av röstinspelning och akustisk analys ur olika aspekter, genom en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av röstlogopeder med olika geografiska placeringar inom både privat verksamhet, länsdelssjukhus och sjukhus som bedriver forskningsverksamhet. Till denna studie intervjuades nio röstlogopeder och sex av intervjuerna analyserades. Resultaten visade att rutinerna för röstinspelning och analys skilde sig åt markant mellan respondenterna till följd av olika praktiska förutsättningar. Vidare hade även erfarenhet av, kunskap om och attityd till röstinspelning och analys en påverkan som var särskilt påtagligt för rutinen för akustisk analys. I respondenternas svar speglades även en generell brist på teknisk support. Samtliga respondenter beskrev en önskan om nationella kliniska riktlinjer, vilket hade varit ett sätt att säkerställa en mer likvärdig vård inom olika verksamheter runtom i landet. / Voice recordings and acoustic analysis are tools used in speech therapy as a foundation for planning and evaluating interventions. Currently, there are no Swedish guidelines regarding voice recordings and acoustic analysis, which means that routines probably differ between Speech-Language Pathologists (SLPs) in Sweden. This qualitative study aims to investigate SLPs subjective experience of voice recordings and acoustic analysis from different aspects, through a qualitative content analysis. The sample consisted of SLPs with different geographical locations within both private practice, county hospitals and hospitals that conduct research. In this study, nine SLPs were interviewed, and six interviews were analyzed. The results showed that the routines for voice recordings and acoustic analysis differed noticeably between the respondents due to different practical prerequisites. Furthermore, experience with, knowledge of and attitude towards voice recordings and acoustic analysis also had an impact that was particularly noticeable for the routine of acoustic analysis. The respondents’ answers also reflected a general lack of technical support. All respondents described a desire for national clinical guidelines, which would have been a way to ensure more equal care within various health care settings across the country.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan. Positiva fynd har hittats gällande enhandsteknik som användes korrekt i åtta av elva fall, medan handdesinfektion både innan och efter moment samt identitetskontroll var punkter där resultatet tyder på brister i följsamhet. / The Swedish competence description for nurses includes handling medical-technical products, and to be able to work on the basis of approved guidelines, hygiene principles and safety routines. The aim of the study was to inquire into what extent the nurses are following the guidelines published in the Swedish Handbook for healthcare. Data was collected at a surgical clinic in a hospital in the south of Sweden through 14 structured observations in situations where nurses inserted peripheral venous catheters or took venous blood tests. The data was analysed with content analysis had both a quantitative and a qualitative approach with fieldnotes to support the results. The results varied between the different headlines in the checklist that was used. The study came across positive findings under the headline “one hand technique” which was used correctly in eight of eleven situations. Less positive was the findings under the headlines “hand disinfection” and “identity controls” where the results indicate obvious lack of compliance.

Denna studie undersöker medieföretags riktlinjer och eventuella policys för användandet av sociala medier, samt riktlinjernas påverkan på anställda. Syftet är dessutom att få en insyn i anställdas förhållning till gränsen mellan arbetsliv och privatliv på sociala medier utifrån en professionell kontext. En flerfallstudie, med kvalitativa intervjuer som metod, har gjorts. Tre medieföretag har undersökts där det utförts två intervjuer på respektive företag, totalt sex intervjuer. Företagens interna arbete med strategier för sociala medier och påverkan på anställda har undersökts och analyserats. Resultatet visar att samtliga undersökta företag har olika arbetsprocesser gällande strategier för sociala medier, däremot har företagskulturen en stor roll i hur företagen och anställda ser på användandet av sociala medier. Förutom företagskulturen inverkar erfarenhet, intresse och vana i hur anställda hanterar sociala medier, samt låter sig påverkas av dem. En slutsats är att personliga strategier kan användas för att hantera gränsen mellan privatliv och arbetsliv på sociala medier. / This study examines media company’s rules and guidelines when it comes to employee’s use of social media, as well as the guidelines impact on the employees. The purpose is also to get an insight in the employees relation to the boundaries between work-life and private life on social media, based on a professional context. To do this, a multiple case study research method has been used, where qualitative interviews has been done. Three media companies have participated, where two interviews on each company has been conducted. The companies work with their strategies for social media and the impact on the employees has been examined and analysed. The result shows that all of the examined companies have different work processes when it comes to social media, but it also shows that the corporate culture has a major role in how the companies and employees look at the use of social media. Except the corporate culture, experience, personal interest and habits also affect how employees deal with social media, as well as influence them. A conclusion is that personal strategies can be used to handle the boundaries between work-life and private life on social media.