Hållbar utveckling är ett av FN:s övergripande mål. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förändra människors attityder och ge dem förmåga att lösa de problem som hör ihop med hållbar utveckling. I den svenska strategin för hållbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument på både nationell och lokal nivå. Dessa används för att genomföra nationella målsättningar om hållbar utveckling i skolan. Vår undersökning syftar till att undersöka hur man lever upp till dessa målsättningar och hur man upplever riktlinjer och stöd för sitt arbete. Vi vill också undersöka vilka svårigheter som finns och hur dessa skulle kunna överbryggas. Vi har intervjuat sex rektorer på olika grundskolor för att få en bild av hur begreppet hållbar utveckling är förankrat i skolan, hur miljöundervisningen går till och hur man upplever de riktlinjer och stöd som finns för arbetet med hållbar utveckling och miljö. Av vår undersökning framkom att den huvudsakliga bristen i skolornas hantering av miljöfrågor är att man inte ser sambanden och inte knyter ihop de olika aspekterna av hållbar utveckling: miljö, ekonomi och sociala frågor. Dock strävar man efter att integrera ett miljöperspektiv i så många delar av skolans verksamhet som möjligt. De nationella styrdokumenten upplevs som välfungerande för miljöundervisningen, medan ett utökat stöd från kommunen och det lokala Agenda 21-kontoret efterfrågas. Våra slutsatser är att kommunens stöd för skolornas arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättras. Vidare lyckas de nationella styrdokumenten i dagsläget inte förmedla perspektivet hållbar utveckling på ett sådant sätt att det realiserats i skolorna. Det saknas också tillräckliga resurser för arbetet. Det finns även brister i samförstånd och i informationskanaler mellan de berörda aktörerna. Dessa aspekter är alla viktiga och bör ges större uppmärksamhet för att hållbar utveckling ska kunna implementeras på ett framgångsrikt sätt i skolan.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska sjukhus efter lever de riktlinjer som finns om lösenordshantering. För att ta reda på detta har riktlinjer och forskning samlats in om området som har jämförts med vårdpersonals svar om efterlevnad som skickats ut. Områden som behandlades var delning, sparande, byten och styrka av lösenord samt om de anställda blev informerade om riktlinjer gällande lösenordshantering på arbetsplatsen. Efter analys av resultatet nåddes slutsatsen att lösenordshantering efterlevandes olika bra beroende på vilket område det gällde. Lösenordens styrka var generellt bra och de byttes ofta, men informerande av de anställde, sparande och delning av lösenord skedde inte enligt de riktlinjer som finns. / The purpose of this essay is to find out whether or not Swedish hospitals follow the available guidelines regarding password management. To find out the answer guidelines and previous studies were collected and compared to answers about following password guidelines made by employees at participating hospitals. Areas that were covered were, sharing, saving, changing and strength of passwords and if the employees had been informed about the guidelines regarding password management at the workplace. After analysis of the result the conclusion was made that whether or not the hospitals followed the guidelines depended on the covered area. The strength of the passwords were generally good and they were changed often, but informing the employees about guidelines, saving and sharing of passwords did not follow the guidelines.

Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man sträva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingår i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö på sitt kontor i Växjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem är att man i dagsläget ofta fysiskt måste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begränsar arbetet då personer som inte befinner sig på samma kontor inte kan använda utrustningen. Under laborationer finns ofta ett behov av att rensa servrar och nätverksenheter för att sedan utföra ominstallation eller om konfiguration, arbetsmoment som kan ha hög tidsåtgång. Syftet med arbetet är att ta fram riktlinjer för hur man bygger upp effektiva laborationsmiljöer för nätverk-senheter och servrar med hjälp av bland annat virtualisering, samt att reducera behovet av fysisk tillgång till laborationsutrustning. Under arbetets gång utfördes en workshop, regelbundna telefonavstämningar, laborationer och en litteratursökning. Målet har varit att ta fram riktlinjer för hur man bygger effektiva laborationsmiljöer. Laborationerna innefattade virtualisering och extern lagring. Genom att utföra litteratursökningen i ett flertal databaser har man hittat källor för att stödja teori och resultat. Riktlinjerna som tagits fram visar hur man minskarbehovet av fysisk närvaro ge-nom att möjliggöra fjärråtkomst samt genom att ha en väl planerad nätverksstruk-tur. Genom att använda fjärranslutningar på rätt sätt kommer man åt utrustningen även om nätverksutrustningen i laborationsmiljön inte är fullt funktionell. Om man har ett instickskort för remote management i servern går det ofta att komma åt servrar via ett gränssnitt så länge den har ström och nätverksåtkomst. På det sättet kan man via fjärranslutning stänga av och starta servern samt installera ope-rativsystem på den. För att minska tidsåtgånen vid rensning och ominstallat-ion/omkonfiguration av servrar och nätverksenheter kan man använda sig av virtualiering med ögonblicksbilder och nätverksenheters konfiguration kan sparas på servrar. Företag utnyttjar generellt sett bara en liten del av sin serverkapacitet. För att använda kapaciteten effektivare och på så sätt vara mer ekonomisk är vir-tualisering en bra lösning. Rent administrativt bör laborationsmiljön och dess rutiner vara mycket väl dokumenterade. / IT-companies today need to experiment with the technology they deliver to their customers. A laboratory environment with little or no planning behind it can have a quite low efficiency. The term “efficiency” is used, in this work, as a measure-ment of how much time it takes to complete a certain work-task. However, effi-ciency also means reducing the useage of resources. Increased efficiency means that less time is used to complete one or more tasks. Today, IT-companies nor-mally utilize a fraction of their total server capacity. To utilize the servers more efficiently, and be more economic, virtualization is a good solution. TDC, who delivers communication solutions, has a laboratory environment at their office in Växjö. The work includes, among other things, time-consuming reinstallation of servers. Another problem is that people currently often need to be in the envi-ronment, physically. This limits the use of the environment because people in oth-er offices have no chance of using it. The purpose of this work is to develop guidelines as to build efficient laboratory environments for servers and network-units, and to reduce the need of physical access to the laboratory equipment. During the work a workshop was conducted, regular telephone reconciliations were held, experiments were done and a literature research was made. The exper-iments dealt with virtualization and external storage. The goal has been to develop guidelines on how to build efficient laboratory environments. Through the litera-ture research, in multiple databases, sources were found that support the theory and the results. The guidelines developed show how to reduce the need of physical presence by allowing remote access and having a well-planned network structure. By configur-ing the remote access properly the equipment can be accessed even if some parts of the network structure are not fully functional. Servers can be accessed via a special expansion card as long as they have power and network access. This way, you can start and stop the server and even reinstall its operatingsystem, all of it remotely. It is essential in a laboratory environment to be able to restore the con-figuration of a device to a initial state, or known working state. For networking units this is accomplished by storing (and getting) configurations from a central server. Virtualization is a good option when it comes to restoring servers, because it is easy to save snapshots of virtual machines. The whole environment and its routines should be well documented.

Befattningshavare av både stora och små organisationer har kommit till en punkt där det är viktigt att förstå vikten av sociala medier och ställa frågan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder på denna nya arena. Sociala medier är fortfarande något väldigt nytt för många, och har förhållandevis få regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det på bästa sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och väljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stärka relationen till sina medborgare. Frågeställningen som har använts för att besvara syftet är: Hur ser de undersökta kommunerna på sociala medier? Vad är syftet med användningen av sociala medier inom dessa kommuner? Hur väljer dessa kommuner att hantera användningen av sociala medier inom organisationen? Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa källor, det vill säga chefsinformatören på Ljungby kommun och kommunikationschefen på Växjö kommun. De har kunnat förse mig med korrekta och tillförlitliga uppgifter som har bidragit till studiens giltighet. Studien har avgränsats till två kommuner i Kronobergslän, denna avgränsning har varit viktig att göra för att kunna fördjupa studien och garantera en bredare förståelse av ämnet. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån lämplig teori och resultaten har därefter redovisats under passande rubriker som bygger på dels den teoretiska referensramen och dels studiens frågeställningar. Resultatet av studien visar att de undersökta kommunerna har en positiv syn på sociala medier. De vill använda kommunikationskanalen för att bedriva en dialog med sina medborgare samt för att informera om viktiga händelser och kommunicera kommunens samhällsnyttiga uppdrag / Officials of both large and small organizations have reached a point where it is important to understand the significance of social media and ask the question, how? and not if? They should meet their customers in this new arena. Social media is still something very new for many, and has relatively few rules and regulations for how organizations should handle it in the best way. The purpose of this study is to examine how local authorities are working with, and choose to manage social media as a communication tool to strengthen the relationship with its citizens. The questions that have been used to answer the purpose of this study are: How do local authorities perceive social media? What is the purpose of social media within the municipality? How do local authorities choose to manage the use of social media within the organization? I have chosen to conduct a qualitative study consisting of interviews and a document examination of local guidelines and policies. The interviews were conducted with what I consider to be high-quality sources, namely the Chief Information Officer of Ljungby municipality and the communications manager at Växjö municipality. They have been able to provide me with accurate and reliable information which has contributed to the study's validity. The study has been limited to two municipalities in Kronoberg County, this distinction has been important to deepen the study and ensure a broader understanding of the subject. The collected empirical data has then been analyzed based upon appropriate theory and the results have then been presented under appropriate headings, which are based both on the theoretical framework and also study issues. The results of this study show that the surveyed municipalities have a positive view of social media. They want to use the communication channel to engage in a dialogue with their citizens and to provide information on important events and communicate the municipality's public benefit mission.

The purpose of the following essay is to analyze how the Swedish regional policy has been influenced by the regional policy in the EU. The study builds on the theoretical framework that is Europeanization, the top-down approach, which stipulates where you can find evidence of this influence. To obtain the information that I needed to answer my question formulations, which main question formulation are; in which way has the EU regional policy influenced the Swedish regional policy? I used the method of literature analysis. Both the theoretical framework alongside the chosen method pointed me to analyze the public debate in Sweden in the regional question. The public debate in Sweden amounts in so called ‘statliga offentliga utredningar’ which information gave me the answers to my question formulations. The findings are that the EU’s regional policy had influenced the Swedish regional policy in a great way. The influence comes through channels of rules and guidelines from the EU witch have to be incorporated in the Swedish system. This, in return, crates problem for the traditional Swedish system that has to change in order to comply with the given guidelines from the EU.

The purpose of this study is to understand how eldercare managers, in their assessments of home care, needs to make individual decisions and at the same time keep to municipality’s guidelines. Our research questions deal with how eldercare managers make individual assessments and at the same time consider general municipality’s guidelines in their estimations of need for homecare assistance and how eldercare managers experience that individual assessments and general municipal guidelines relate to each other in estimations of needs for homecare assistance. Nine qualitative, semi-structured interviews were conducted with social workers working with needs assessments within the eldercare. The results were analyzed through Lipsky’s theory on street-level bureaucracy and the concept of discretion. Our main conclusions from this study is that it is a complex work to estimate needs for homecare assistance when considering both individual assessments and general municipal guidelines. Our results showed that the needs of the individual are more important in the cases where guidelines and the person’s needs differ. Our study also showed that the eldercare managers, as a rule, follow the guidelines as long as they coincide with the assessment of individual needs, but the guidelines function as a guidance and not as something definite. The eldercare managers don’t feel that the relation between municipality guidelines and individual decisions is a problem. The complexity was rather evident in the lack of judicial security and justice in the work with the assessment of individual needs.

The purpose of this study was to understand how unit managers within communal home care service for older people, convert political policy and guidelines into practical care, and how they within this process govern their personnel. The study was based on a qualitative method with a hermeneutic approach. Former research disclose that the process of converting political policy and guidelines and how unit managers govern personnel are somewhat tenuous. Previous research show structural shifts and reorganisations within public service consequently shaping todays structure of organizations and management. The study draws on eight interviews with unit managers within two municipalities in Sweden. To carry out our interviews we used a semi-structured interview guide followed with an analysis of our main results using Lipskys concept of discretion and Foucaults theory of governmentality. The results indicate that unit managers’ work, converting political policy and guidelines into practical care, are complex. The study shows that unit managers experience difficulties and differ in their ways in the process of adapting political policy and guidelines into practical care. Unit managers therefor find some of the guidelines more difficult to integrate than others. We find it important in this study to highlight the different ways unit managers work in the process of converting political policy and guidelines, and how they in the process govern their personnel.

Virtuell verklighet (VR) har börjat användas i större utsträckning av människor inomområden som utbildning och underhållning. För att VR ska uppfattas som en seriösplattform för att skapa utbildnings- och underhållningstjänster, är en känsla avimmersion en viktig del av användarupplevelsen. Det finns idag olika metoder för attinteragera med VR men de saknar upplevelsen av att vara naturliga och realistiska.Handinteraktion anses vara ett naturligt sätt för människor att interagera med VR och harförutsättningar för att stödja immersion. Trots att handinteraktion anses vara ett bra sättatt interagera med VR finns det idag inga riktlinjer som underlättar för att designa tjänstermed handinteraktion. För att undersöka hur handinteraktion kan designas för att stödjaimmersion i VR, har vi utgått från frågan:Hur kan handinteraktion designas för virtuell verklighet för att stödja immersion?Genom vår studie har vi identifierat aspekter som är viktiga för att handinteraktion skastödja immersion. Frågan studeras genom en designorienterad ansats med kvalitativadatainsamlingsmetoder som deltagartester, intervjuer och observationer. Testdeltagarnasom deltagit i studien är rekryterade baserat på deras tidigare erfarenheter av VR ochspel. Studien bidrar med kunskap om vad som är viktigt för att handinteraktion skauppfattas som naturligt och realistiskt för att stödja immersion när det används i VR. / Virtual reality (VR) is becoming more commonly used by people in areas like educationand entertainment. However, for VR to be a serious platform for creating education andentertainment services, the sense of immersion is an important part of the userexperience. Today there are several methods to interact with VR, but they often lack thefeeling of being natural and realistic. Hand interaction is seen as a natural way for peopleto interact with VR and has potential to create immersion. However, even though handinteraction is seen to be a natural way of interacting with VR there’s no guidelinesavailable to facilitate the design of VR-services with hand interaction. To study how handinteraction can be designed to support immersion in VR, we’ve asked the question:“How can hand interaction be designed for virtual reality to support immersion?”Through our study, we have identified aspects that are important for hand interaction tobe able to support immersion. The question has been studied through a design orientedapproach with qualitative data gathering methods such as participant test, interviews andobservations. The test participants were recruited based on their previous experience ofVR and games. The study contributes with knowledge regarding what is important for

I en värld där teknologi möjliggör förflyttning av pengar skyndsamt till varje hörn, blir arbete mot penningtvätt allt viktigare. På en global nivå tvättas stora belopp årligen och i Sverige uppmärksammas penningtvättsskandaler inom banksektorn. Denna studie är utformad för att försöka förstå varför penningtvätt kan förekomma trots intern kontroll i banker. Detta genom att använda Internal Control Maturity Model för att mäta nivån på den befintliga interna kontrollen i storbanker. För att motarbeta penningtvätt har finansinspektionen skapat interna riktlinjer för att svenska banker ska kunna verka lagligt. Dessa riktlinjer har använts som underlag för en kvalitativ undersökning som har gjorts med hjälp av fem respondenter. Studiens resultat visade på att uppfyllelse av finansinspektionens riktlinjer innebär att bankerna håller sig inom lagen men att ändamålet som innebär motverkan av penningtvätt, inte alltid uppnås. Detta på grund av att nivån på bankernas interna kontroll inte alltid är fullt effektiv. Resultatet går dock inte att generalisera på grund av ett för litet urval av banker samt respondenter. Studien kan därför inte användas som underlag för bedömning av hur den interna kontrollen ser ut på andra banker.

När de nationella riktlinjerna för vård och ångesttillstånd utkom 2010, ansågs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisågs nästan helt som metod i offentlig vård. Vad detta inneburit för de offentliganställda dynamiska terapeuterna och deras patienter är okänt. Syftet med studien var att få veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förändrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod användes en kvalitativ intervju med en öppen frågeställning där fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton år i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman. Resultatet redovisas mot en tidsaxel bestående av förr, nuvarande situation och framtiden. Dagens situation har gjort det svårt att upprätthålla den psykodynamiska ramen och terapeuterna tecknar en relativt mörk bild av den psykodynamiska terapins och sin egen framtid inom den offentliga psykiatriska vården. Diskussionen berör legitimerade psykodynamiska terapeuters rätt att utöva sitt yrke inom de rättigheter och skyldigheter som legitimation ger. Situationen som patienterna befinner sig i när de efterfrågar dynamisk terapi diskuteras också och kopplingen till aktuell lagstiftning. / When the national guidelines for care regarding depression and anxiety disorders were published in 2010, psychodynamic therapy was considered to lack evidence and was subsequently ignored almost entirely as a method in public care. What this meant for public servants, dynamic therapists and their patients is unknown. The aim was to find out how the psychodynamic therapists experience their current work situation and if the national guidelines, published in 2010, have affected their work as dynamic therapists in the public sector. A qualitative interview with an open issue where five senior qualified therapists with at least fifteen years in the profession attended was used as method. The interviews were processed in a thematic analysis, which resulted in four overarching themes. The results are reported against a timeline consisting of past, present situation and future. The current situation has made it difficult to maintain the psychodynamic framework and therapists paint a fairly bleak picture of the future of psychodynamic therapy and their own future within the public mental health services. The discussion concerns registered psychodynamic psychotherapists’ right to practice within their given responsibilities. The discussion also concerns the patient’s situation when requesting psychodynamic therapy, as well as the link to current legislation.