The global use of energy increases every day and to meet the growing demand, energy sources are constantly being developed to become more efficient and reliable. During the last decade, the global solar photovoltaics (PV) capacity has increased every year and in 2017, solar PV was the global leading power source of renewable energy. However, hazards and risks regarding fire have been connected to the installation and use of solar PV systems. An Italian study showed an increase of fires in solar PV systems following the increase of installed PV systems. A German report estimated that integrated solar PV systems have 20 times higher fire risk than non-integrated systems. The fire risks of solar PV systems are related to their electrical components, the fact that they produce power as long as a light source is shining and the changed fire dynamic of e.g. roofs when systems are installed. To reduce risks and create standards, several countries have legislated and published recommendations of installation and maintenance of solar PV systems. However, the regulations and recommendations vary greatly between countries and a comparison has therefore been performed in this thesis with the purpose of identifying differences. Legislation and other recommendations from four countries as well as European guidelines have been investigated and compared to see how solar PV systems are regulated. The difference between non-integrated and integrated solar PV systems has been examined as well as the fire risks connected to each system. Furthermore, the impact of solar PV systems during a fire rescue operation have been investigated. Finally, computer simulations have been performed to see what temperatures can be expected at the presence of a solar PV system at a façade.  The result shows a great difference in the level of details in the regulations and recommendations. Some countries have more general requirements while others are very specific in distances between PV systems and fire walls etc. The only requirement found in every countries’ regulations or guidelines is of informative signage. The requirements regarding placement of solar PV systems is also similar between the countries. Such requirements can refer to clear pathways between panels for fire fighter access and distances between modules and smoke/heat exhaust ventilation. The regulations and recommendations found are mostly for non-integrated solar PV system wherefore a suggested further work is to investigate the need for specific regulations regarding integrated systems. Another conclusion is that reports regarding integrated systems are rather common but very few experiments have been performed. A commonly mentioned aspect of fire investigations regarding PV systems is the need for professional planning and installation of the systems. Since the development of solar PV systems is highly increasing, investigations have found that low-quality components and installation faults have led to fires.  The computer simulations were performed using the computer code TASEF with a model representing a wall structure of an integrated PV-system. Two different fire scenarios were investigated where the first scenario represented fire exposure on the solar panel and the other scenario fire exposure within the void (created between the PV and insulation of the wall). The design fires used were the ISO 834-curve and a constant temperature of 800 °C.  The temperatures received in the computer simulation did not vary much between different design fires or the simulated fire scenarios. The highest temperatures were measured in the cavity of the model (between the timber studs and the insulation) and reached between 792 and 937 °C after 60 minutes.  The conclusions of this thesis indicate that the legislation of safety regarding solar PV system is not developing as rapidly as the development of the systems themselves. The difference and specific risks regarding non integrated and integrated PV systems also need to be further investigated, as the current state of the literature is largely unexplored. / Den globala energianvändningen ökar varje dag och för att möta den växande efterfrågan utvecklas ständigt energikällor för att bli mer effektiva och pålitliga. Under det senaste decenniet har den globala solenergikapaciteten ökat varje år och 2017 var solenergi den globalt ledande kraftkällan för förnybar energi. Brandrisker har dock visats sig ha en koppling till installation och användning av solceller. En italiensk studie visade en ökning av bränder i solcellsanläggningar samtidigt som det ökade antalet installerade solcellsanläggningar. En tysk rapport uppskattade att integrerade solpaneler har 20 gånger högre brandrisk än icke-integrerade system. Brandriskerna för solcellsanläggningar är relaterade till deras elektriska komponenter, det faktum att de producerar ström så länge som en ljuskälla lyser och den förändrade branddynamiken hos t.ex. tak när solpaneler installeras. För att minska riskerna och skapa standarder har flera länder lagstiftat och publicerat rekommendationer om installation och underhåll av solceller. Reglerna och rekommendationerna varierar dock mycket mellan länder och en jämförelse har därför gjorts i denna avhandling med syftet att identifiera skillnader. Lagstiftning och andra rekommendationer från fyra länder samt europeiska riktlinjer har undersökts och jämförts för att se hur solcellsanläggningar regleras. Skillnaden mellan icke-integrerade och integrerade solpaneler har granskats såväl som brandriskerna för varje system. Dessutom har effekterna av solcellsanläggningar under en räddningstjänstsinsats undersökts. Slutligen har datorsimuleringar genomförts för att se vilka temperaturer som kan förväntas. Resultatet visar en stor skillnad i nivån på detaljer i regler och rekommendationer. Vissa länder har mer allmänna krav medan andra är mycket specifika i t.ex. avstånd mellan solpaneler och brandväggar/brandcellsgränser. Det enda krav som finns i varje lands regelverk eller riktlinjer är krav på informativ skyltning. Kraven på placering av solcellsanläggningar är också relativt lika mellan länderna. Sådana krav kan vara fri passage mellan paneler och avstånd mellan moduler och rök-/värmeutloppsventilation. De föreskrifter och rekommendationer som hittats är mestadels för icke-integrerat PV-system, varför ett föreslaget ytterligare arbete är att undersöka behovet av specifika regler för integrerade system. En annan slutsats är att rapporter om integrerade system är ganska vanliga men att få experiment har utförts. En vanligtvis nämnd aspekt i brandundersökningar avseende PV-system är behovet av professionell planering och installation av systemen. Undersökningar har funnit att komponenter av låg kvalitet och installationsfel har lett till bränder. Datorsimuleringarna utfördes med hjälp av TASEF med en modell motsvarande en väggkonstruktion med en integrerad solpanel.  Två olika brandscenarion undersöktes, ett scenario där modellen utsätts för utvändig brand och ett scenario där branden placerades inuti hålrummet mellan solpanelen och isoleringen. Brandkurvorna som användes var ISO 834-kurvan och en konstant temperatur på 800 °C. Temperaturerna från simuleringarna varierade inte så mycket mellan de olika brandkurvorna eller scenarierna. De högsta temperaturerna mättes i hålrummet i modellen (mellan träreglarna och isoleringen) och nådde mellan 792 och 937 °C efter 60 minuter.   Slutsatserna från denna avhandling indikerar att lagstiftningen om säkerhet beträffande solcellssystem inte utvecklas lika snabbt som utvecklingen av själva systemen. Skillnaden och specifika risker med avseende på icke integrerade och integrerade solcellssystem behöver också undersökas, eftersom det nuvarande läget i litteraturen till stor del är outforskat.

Klimatförändringarna kommer med flera utmaningar. Det handlar inte enbart om att försöka minimera utsläppen av växthusgaser utan också om att anpassa samhället till ett nytt klimat och nya förutsättningar som kommer med det. Sverige kommer påverkas på flera sätt, och frågan om klimatanpassning av svenska samhällen är därmed högst aktuell. Som ansvariga för den fysiska planeringen ligger en stor del av klimatanpassningsarbetet hos kommunerna, med stöd från andra myndigheter såsom länsstyrelser, SMHI, MSB och Boverket.   En viktig del i klimatanpassningsarbetet i Sverige handlar om att hantera en ökad översvämningsrisk. I slutet av seklet väntas en ökning av nederbörden med upp till 40% i Sverige, och med den ökar även flödena i de svenska vattendragen. Arbetet med klimatanpassning i svenska kommuner kan försvåras av intressekonflikter, exempelvis mellan attraktiva bostäder nära vatten och hotet om ökad översvämningsrisk. Dessutom har forskning visat att det finns kunskapsluckor när det kommer till hur översvämningsrisken ska hanteras. För att hantera den ökade översvämningsrisken som klimatförändringarna medför finns riktlinjer på nationell, regional och lokal nivå att tillgå. Dessa riktlinjer kan dels vara till hjälp för kommunerna, men även något som de måste förhålla sig till i sin fysiska planering. Trots ett stort utbud av riktlinjer finns en efterfrågan hos många kommuner på ytterligare vägledning.   Detta arbete har till syfte att undersöka vilka riktlinjer som existerar idag som hjälpmedel för hantering av de framtida utmaningar som kommer med klimatförändringarna, med fokus på översvämningsrisker. Genom en fallstudie undersöks vilka riktlinjer som används i ett urval av svenska kommuner. Riktlinjerna och dess praktiska användning granskas därefter. Då översvämningar från sjöar och vattendrag varit mest vanligt förekommande i Sverige historiskt har arbetet avgränsats till att fokusera enbart på dessa. Resultatet visar att det stora utbudet av riktlinjer inte alltid är till hjälp för kommunerna. De kan skilja sig åt eller säga emot varandra vilket medför missförstånd eller förvirring. För mindre kommuner kan dock ett stort utbud av riktlinjer vara till hjälp då de har sämre möjligheter att ta fram egna och utreda riskerna på egen hand.   Många av riktlinjerna är formulerade på ett flexibelt och övergripande sätt för att vara anpassningsbara, men detta gör dem ofta svåra att implementera och många kommuner efterfrågar mer specifika riktlinjer. Det är dock tydligt att översvämningsrisken ser mycket olika ut i olika svenska kommuner idag, och klimatförändringarna kan komma att förstärka dessa skillnader. Det är därför mycket svårt att ta fram specifika riktlinjer som på nationell nivå ska fungera för alla kommuners olika förutsättningar och det kan vara mer lämpligt att ta fram dessa på regional eller lokal nivå. Resultatet har även visat att översiktsplanen är ett viktigt verktyg för implementering av riktlinjer i svenska kommuner idag. / A challenge that arises with climate change is the adaption of society to the new climate. In Sweden an important part of this work is about handling an increased flood risk due to increased precipitation. The municipalities are responsible for the spatial planning and therefore also in many ways responsible for this adaption, with help from other national authorities. In the climate adaption work various conflicts of interest can emerge, for instance when it comes to buildings in attractive areas by the water, and there are inadequacies of knowledge among the municipality officials. To deal with these issues multiple guidelines on climate adaption exists on national, regional and local level to assist the municipalities in their task. This thesis investigates what guidelines are available today and how they are used by the municipality officials by conducting a field study on six municipalities. The results show that there is a wide selection of guidelines available from several different authorities and that this sometimes generates confusion rather than guidance. The large variety of guidelines can however be helpful for smaller municipalities with inadequate resources to assess the risks on their own. The guidelines are often phrased in an inexplicit way to enable flexibility, which can make them hard to implement and many officials ask for more specific guidelines. Due to different needs and conditions in the municipalities there are difficulties in developing specific guidelines on a national level and these might be more suitable on a regional level. The results also shows that the comprehensive plan is an important tool for implementation of guidelines in the municipalities.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien. Slutsatsen är att personalen behöver ökad kunskap inom detta ämne för att därmed påverka deras attityder och hur de utför handhygien. Ytterligare forskning kring sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien behövs och då mer inriktad på enskilda yrkeskategorier för att kunskapsutbildningar ska kunna anpassas till specifika behov. / The aim of this study was to compile scientific knowledge of health personnel’s attitudes towards hand hygiene. The result is based on 10 scientific articles. The result shows that health personnel have a positive attitude toward hand hygiene when contact with patients or exposure of body fluids. On the other hand, negative attitude are shown when using gloves, believes that hand hygiene causes skin irritation or when hand disinfection is not easily accessible. Personnel’s knowledge and their superior’s opinions about hand hygiene have an effect on the personnel’s attitude. The summary is that more knowledge among the personnel is needed to change their attitudes and behaviour of hand hygiene. More research about health personnel’s attitudes towards hand hygiene are even needed in a more specific way where different professions attitudes are investigated, so that education can adjust to their particular needs.

I denna studie undersöks frågeställningen: Kan riktlinjer från tillgänglighetsguider tillämpas i datorspel för att underlätta för personer med diagnosen dyslexi? Det finns flertalet tillgänglighetsriktlinjer, ramverk och metoder som granskas i denna studie och sammanfattas till 15 riktlinjer. De utvalda riktlinjerna har tillämpats på en av två artefakter. Artefakterna testades av två grupper, en testgrupp och en kontrollgrupp för att jämföra om de tillämpade riktlinjerna upplevs som underlättande. Därefter analyserades de 18 insamlade svaren. Resultatet visar att flertalet riktlinjer underlättar för dyslektiker samt att resterande riktlinjer har en positiv inverkan men med ett oenhetligt resultat. Detta kan bero på att dyslexi är situationsberoende och individuellt, vilket resulterar i att alla dyslektiker har olika behov för att underlätta i sin dyslexi. I slutet av rapporten diskuteras relevanta aspekter rörande riktlinjernas resultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Fysisk aktivitet är en viktig del av en hälsosam livsstil som bidrar till flertalet hälsofördelar och motverkar livsstilsrelaterade sjukdomar och förtida död. Föräldrars fysiska aktivitetsnivå har visats ha ett positivt samband med barnens nivå av fysisk aktivitet. Mammors påverkan har visat sig kunna ha en extra betydande effekt för barnens fysiska aktivitetsnivå och hälsa. Syftet var att undersöka nivån av fysisk aktivitet hos föräldrar i Sverige jämfört med nationella riktlinjer samt eventuella könsskillnader. Metod: Studien genomfördes med en anonym online-enkät på olika sociala medier där föräldrar i Sverige med barn i åldern 1–17 år efterfrågades (bekvämlighetsurval). 183 respondenter besvarade enkäten, varav 12 exkluderades på grund av att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Data analyserades deskriptivt i SPSS. I resultatet likställs kvinnorna med mammor, och männen som pappor. Resultat: Av de 171 respondenter som inkluderades i analysen var 107 mammor (59%), 61 pappor (33.3%) och tre med annan könstillhörighet (1.5%). Medelåldern var 38±7 år där medelåldern för papporna var något högre än för mammorna (40±7 respektive 37±7) (p = .005). Resultatet visade att föräldrarna var generellt stillasittande stora delar av sin vakna tid. Endast cirka 30 procent nådde upp till riktlinjerna för muskelstärkande aktivitet. Papporna var i högre grad fysiskt aktiva i enlighet med riktlinjerna, jämfört med mammorna (p &lt;.001; ES = .035). Resultatet indikerade däremot att mammorna var något mer aktiva på lägre intensitetsnivå (vardagsmotion så som hushållssysslor och promenader) än papporna (p = .065; ES = .216). Slutsats: En stor andel av föräldrarna når inte upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet, vilket potentiellt skulle kunna få negativa konsekvenser för möjligheten att främja en fysiskt aktiv livsstil hos sina barn. För att skapa större förutsättningar för en aktiv uppväxt för barn bör folkhälsoarbete inkludera ett större fokus på föräldrars fysiska aktivitetsnivå. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Syfte – Syftet med studien var: Förstå hur systemleverantörers projekt skiljer sig åt utifrån dess komplexitet, och föreslå riktlinjer för förbättrad projekthantering. Syftet bröts ner i två frågeställningar. [1] Hur skiljer sig systemleverantörers projekt åt utifrån dess komplexitet? [2] Vilka riktlinjer kan ges utifrån projektkomplexitet för förbättrad projektledning hos systemleverantörer? Metod – Valet av metod för denna studie är baserade på en kvalitativ fallstudie. Studien utfördes hos en systemleverantör. Empirin samlades in genom observationer och intervjuer, för att sedan analyseras med teorier. Resultat – Den första frågeställningen besvarades via identifieringar av faktorer inom systemtillverkares projekt som orsakade komplexitet, kombinerat med faktorer som identifierats inom forskningen. Den andra frågeställningen besvarades genom att riktlinjer togs fram för bättre hantering av komplexiteten i projekt, främst genom bättre hantering av kommunikationen. Implikationer – För systemleverantörer som har svårigheter med projektarbetet, eller anser att deras projektarbete hade underlättats med någon typ av förbättringsarbete, kan denna studie användas som en grund för arbetet. Teorier som använts är generellt kopplade till projektarbeten, hur de skall hanteras samt utföras när flera projekt utförs samtidigt. Ur ett praktiskt perspektiv lägger denna studie en grund utifrån hur systemleverantörer kan börja förbättra sin hantering av projekt. Den teorin denna studie har bidragit med är hur projekt kan se ut för en systemleverantör samt delat in de i olika faktorer utifrån komplexitet Begränsningar – Studien har identifierat faktorer på projekten utifrån ett medarbetarperspektiv i ett företag. Studien begränsas även av att riktlinjerna som identifierats inte hunnit utföras på fallföretaget. Utifrån detta kan inga slutsatser dras kring effekten av riktlinjerna. / Abstract  Purpose – The purpose of the study was: Understand how system suppliers' projects differ in terms of their complexity and propose guidelines for improved project management. The purpose was broken down into two questions.  [1] How do system suppliers' projects differ in terms of their complexity? [2] What guidelines can be given based on project complexity for improved project management of system suppliers? Method – The choice of method for this study is based on a qualitative case study. The study was conducted at a system supplier. The empirical data was collected through observations and interviews, and then analyzed with theories.  Results – The first research question was answered by identifying factors in the system manufacturer's project that caused complexity, combined with factors identified in the research. The second research question was answered by developing guidelines to better manage the complexity of projects, mainly through better management of communication. Implications – For system suppliers who have difficulties with project work or feel that their project work would be facilitated by some type of improvement work, this study can be used as a basis for the work. Theories used are generally linked to project work, how it should be managed and carried out when several projects are carried out simultaneously. From a practical perspective, this study lays a foundation for how system suppliers can begin to improve their management of projects. The theory this study has contributed is how projects can look like for a system supplier and divided them into different factors based on complexity. Limitations – The study has identified factors on projects from an employee perspective in a company. The study is also limited by the fact that the guidelines identified have not been implemented in the case company. Based on this, no conclusions can be drawn about the effect of the guidelines.

The aim of this study was to examine in what way municipal guidelines affect care managers aid assessments process. The study also examined if it is possible for care managers to make aid assessment decisions that exceed references in municipal guidelines and whether there was a resistance from colleagues or managers when care managers make those decisions.   The method used for this study was a qualitative method and the empirical data was obtained by semistructured interviews with 5 care managers. The interviews were conducted in Sweden in a medium sized municipality in Skåne. The results from the study were then analyzed with the help of Michel Foucault's concept of Governmentality. The results were also analyzed with Michel Foucault's concept of the normalization process as well as power and knowledge with the help of Magnus Hörnqvists (2012) elaboration of Michel Foucault's original concepts.  The results of the study showed that there is a possibility for care managers to make aid decisions that exceed references in municipal guidelines because of their full delegation which results in autonomy. Furthermore, an individual assessment may result in an aid decision which requires the care managers to exceed references in municipal guidelines in order to meet the individual needs. The results also showed that municipal guidelines affect the care managers work in several ways. The guidelines can be just that, a guide for care managers in their aid decisions in both what the municipality can offer and at what frequency. The results show that municipal guidelines can be both beneficial and inhibitory for care managers. They can be used as support in cases that are complicated for the care managers and they can be used in a way to strengthen the customers position and their rights. Guidelines are also a way for the municipality to organise their organisation. But they can also be inhibitory if they are diffuse and doesn’t clearly describe the meaning of what is stated in the guidelines, which results in the aid officer having to define the guidelines themselves. Guidelines are also inhibitory if they don't correspond to customers specific needs. Lastly, the result of the essay shows that there is no resistance from colleagues or managers if care managers make aid decisions that exceed references in municipal guidelines, however there is resistance from the aid providers if they have to execute an aid decision which exceeds references in guidelines.

Bakgrund: överlämningar från ambulans till akutmottagning sker varje dag. Bristande kommunikation riskerar att försena diagnostik och behandling, vilket kan leda till ökat vårdlidande för patienter. Situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation (SBAR) utvecklades för att minska riskerna för brister i kommunikation i kritiska moment. Tidigare studier har undersökt följsamheten till SBAR vid överlämningar på akutmottagning men inte specifikt vid tidskritiska tillstånd. Syftet med denna studie är att studera följsamheten till SBAR vid överrapportering av patienter med ett tidskritiskt tillstånd samt undersöka skillnad mellan kirurg- och medicinlarm. Resultat: Ingen av de observerade rapporterna hade 100% följsamhet. Under situation rapporterades sällan patientens kön, patientens namn inkluderades i 88% av rapporterna. Händelser samt symtom och skador inkluderades i alla rapporter. Under bakgrund inkluderade 81% av rapporterna både tidigare sjukdomar av betydelse och förlopp senaste 24 timmarna. I 33% av rapporterna var information om ABCDE komplett och 64% inkluderade kompletta vitalparametrar. Under rekommendation hade ingen rapport information rörande alla tre underrubriker. Endast fyra rapporter innehöll någon rekommendation. Given behandling, infarter, patientens hemmiljö samt tolkbehov rapporterades ostrukturerat under rekommendation.   Slutsats: Vid rapport av patienter med tidskritiska tillstånd fann vi att få rapporter följde grundstrukturen i SBAR. Situation och bakgrund hade genomgående en hög följsamhet medan aktuellt visade lägre följsamhet. Vidare noterades vissa skillnader mellan kirurglarm och medicinlarm. Rekommendation hade lägst följsamhet och innehöll ofta ostrukturerad information. Man kan överväga om inte andra rapportsystem som mer speglar given behandling kan förbättra rapporten av utförd vård prehospitalt. Fler och större studier rörande rapportsystem och följsamhet bör utföras.

Tillgängligt innehåll på webben är uppmärksammat sedan länge inom webbutveckling. Kognitiv tillgänglighet innebär att innehållet även är tillgängligt för användare med en kognitiv funktionsnedsättning. En person med kognitiv funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att ta in och bearbeta information. Exempel på svårigheter är koncentration, inlärning eller minnesproblem. Många människor pratar om kognitiv funktionsnedsättning i termer som ADHD och andra vanligt förekommande diagnoser i kategorin. Dock händer det inte ofta att webbutvecklare talar om kognitiv funktionsnedsättning i diskussioner om tillgänglighet på webben. Detta kan anses märkligt eftersom kognitiva funktionsnedsättningar är mer vanligt än de fysiska funktionsnedsättningar som tillgänglighet oftast syfar till. Riktlinjerna WCAG 2.0 är framtagna för att möta alla användares behov men upplevs vara otillräckliga för att möta kognitiv tillgänglighet. Denna studie lyfter fram vilka kognitiva behov som finns på webben och riktlinjerna WCAG 2.0 granskas utifrån de behov som definierats. I denna och även i tidigare studier kan vi se att användare med kognitiv funktionsnedsättning behöver rättstavningshjälp, igenkännbart innehåll, textuppläsning och att slippa se popup-rutor och blinkande eller rörligt innehåll. Riktlinjer som möter dessa behov är bland annat riktlinje 10 om förutsägbart innehåll och riktlinje 11 om inmatningsstöd. Där det saknas riktlinjer för att möta kognitiva behov finns istället utvecklade hjälpmedel som stödjer olika kognitiva behov. Exempel på ett sådant hjälpmedel är Chrome-tillägget AdBlock som blockerar popup-rutor. Resultatet i denna studie visar att riktlinjerna faktiskt är tillräckligt bra och med hjälp av befintliga hjälpmedel möter de alla kognitiva behov. / Accessible web content is a familiar concept since many years. It has a fundamental purpose of making web content useful for everyone regardless of abilities. Cognitive accessibility imply that the content is also accessible for people with cognitive disabilities. Difficulty with mental tasks such as memory, problem-solving and attention is one definition of cognitive disability. It’s common to talk about cognitive disabilities in terms of diagnosis like ADHD and others. Despite the fact that accessibility and cognitive disabilities are highlighted terms apart, the compound term cognitive accessibility is not that very highlighted among web developers while discussing web accessibility. This can be considered odd since cognitive disabilities are more frequent then other physical disabilities. Te accessibility guidelines WCAG 2.0 are produced with its purpose of describing guidelines for making web content accessible for all users. These guidelines are perceived insufficient where cognitive needs are concerned. Tis study emphasizes what cognitive needs there currently are and the guidelines WCAG 2.0 are criticized towards the emphasized cognitive needs. In this study and other studies cognitive needs have been defined such as spellchecker, recognizable content, text to speech and the need of avoiding popups and blinking or moving content. There are guidelines to answer for those needs. Two of these guidelines are Guideline 10 and 11 where Guideline 10 is about predictable content and Guideline 11 is about input support. Where cognitive needs are not answered by any guidelines, there are many tools for cognitive needs available. One tool of such quality is the Chrome extension AdBlock for user to block content such as popups or ads. According to the results of this study, the guidelines WCAG 2.0 are actually good enough and together with available tools they answer for all cognitive needs.

Bakgrund: Status epilepticus hos barn innebär risk för livshotande tillstånd, mortalitet eller medicinska komplikationer. Behandlingsriktlinjer finns men uppdateras och följs sällan. Forskning kring barnsjuksköterskans upplevelser saknas. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans upplevelser inom det akut omhändertagande av barn med status epilepticus. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med tio barnsjuksköterskor vid åtta regionala- eller universitetssjukhus i mellersta och södra Sverige. Resultat: Utifrån en kvalitativ innehållsanalys framkom fyra kategorier: Flertalet faktorer påverkar det akuta omhändertagandet, Betydelsen av familjecentrerad vård i den akuta situationen, Betydelsen av kompetensutveckling inför den akuta situationen, Betydelsen av följsamhet till behandlingsstrategier i den akuta situationen. Slutsats: Ett välfungerande strukturerat teamarbete med följsamhet till behandlingsriktlinjer möjliggörs genom utbildning. Kompetensutveckling medför ökad trygghet och KASAM för barnsjuksköterskan, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och ett mer optimalt omhändertagande av barnet och dess familj. Fördjupad forskning kring status epilepticus inom omvårdnad, kompetensutveckling, teamträning och följsamhet till behandlingsriktlinjer kan medföra minskade konsekvenser för barnet och kostnader för samhället. / Background: Status epilepticus in children means a risk of life-threatening conditions, mortality or medical complications. Treatment guidelines exist but are rarely updated and followed. Research on pediatric nurses' experiences is lacking. Purpose: The purpose of the study was to highlight the pediatric nurse's experiences in the emergency care of children with status epilepticus. Method: A qualitative design with an inductive approach. Data collection was based on semi structured interviews with ten pediatric nurses at eight regional and university hospitals in central and southern Sweden. Result: Based on a qualitative content analysis, four categories emerged: Several factors that influence emergency care, The importance of family-centered care in the emergency situation, The importance of competence development in the emergency situation and The importance of compliance to treatment strategies in the emergency situation. Conclusion: Efficient structured teamwork with compliance to treatment guidelines is made possible through training. Competence development brings increased security and KASAM for the pediatric nurse, which contributes to increased patient safety and optimal care of the child and its family. In-depth research into status epilepticus in nursing, competence development, team training and adherence to treatment guidelines can lead to reduced consequences for the child and reduced costs for society.