Background This thesis was part of the research programme ‘Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel in Elderly Care’ at Umeå University. Relationships have been found between stress of conscience, perception of conscience, burnout, and social support. No longitudinal studies investigating these relationships have been performed previously, thus it was not known how these relationships develop over time. Neither was it known how stress of conscience and other phenomena of importance might vary between organisations because no comparative studies have been performed. It seems important to organize the care of older people in such a way that healthcare personnel can stay healthy at their workplace, especially because the aging population is expected to grow. Studies have shown that stress of conscience is associated with the well being of healthcare personnel and the quality of care they provide. In order to develop measures against stress of conscience, it seems important to gain a deeper understanding of the aspects in daily work that can generate troubled conscience among healthcare personnel.   Aim The overall aim of this thesis was to describe, compare, and investigate longitudinal relationships between stress of conscience, perceptions of conscience, burnout, social support and person-centred care among healthcare personnel working in two different organisations for residential care of older people. Furthermore, the aim was to deepen the understanding of some aspects of importance that generate troubled conscience at each of the two organisations. Based on the emerging knowledge from the research programme and the results from studies І and ІІ, important aspects that can generate troubled conscience among healthcare personnel were shown to be working with guidelines and working during times of downsizing and reorganisation. Methods Studies Ι and ΙΙ took quantitative approaches with a longitudinal design (Ι) and a cross-sectional design (ΙΙ), while studies ΙΙΙ and IV were based on a qualitative approach. In study Ι, the participants were healthcare personnel working in an organisation for residential care of older people with a public mode of operation located in a small town in northern Sweden (baseline n = 488, follow-up n = 277). In study ΙΙ, the participants were healthcare personnel working in two different organisations chosen to be as different from each other as possible regarding their characteristics. In this study, an organisation with a private mode of operation and located in a large city in the south of Sweden (n = 98) was compared to the baseline data from the publically run organisation from the small town in study Ι (n = 488). In studies ΙΙΙ (n = 8) and IV (n = 7), the participants were care providers working at the same public organisation (ΙΙΙ) and private organisation (IV) as in studies Ι and ΙΙ. Quantitative data were analysed using partial least square regression with jack-knife approximate t-tests, hierarchical cluster analysis with multiscale bootstrap resampling, descriptive statistics, hypotheses tests, effect size measures, and confidence intervals. Qualitative data were analysed using qualitative content analysis. Results The main results showed that the healthcare personnel reported higher levels of stress of conscience than have been reported in other studies. Perceiving one’s conscience as a burden, having high levels of emotional exhaustion and depersonalisation, and noticing disturbing conflicts between co-workers were positively associated with stress of conscience. Associations between stress of conscience and perceiving one’s conscience as a burden and burnout were similar among healthcare personnel despite the differences in the characteristics of the organisations they worked in. Women reported higher levels of stress of conscience and less social support from their co-workers compared to men. This thesis also provides new insights about how working according to guidelines and during times of downsizing and reorganisation can be burdensome issues for care providers and can generate troubled conscience. An overall understanding of care providers experiences of guidelines in daily work was revealed as struggling to do their best; prioritising between arcane guidelines while keeping the residents’ needs in the foreground.  They described experiences that guidelines were coming from above, were controlling and not sufficiently anchored at their workplace. They also described guidelines as stealing time from residents, colliding with each other, lacking practical use and complicating care, and challenging their judgment. An overall understanding of care providers’ experiences of working  during times of downsizing and reorganisation was revealed as perceiving oneself as pinioned in between current circumstances to provide care and what one’s conscience conveyed. They perceived loss of good management, changed working conditions as exhausting and activating their conscience. They also expressed how they perceived troubled conscience when working conditions decreased the quality of care. Conclusion The results is reflected on in relation to a nursing care model as it seems important to understand the results from a society- and organizational perspective as well as from an individual perspective. The results of the thesis show that it is important to provide healthcare personnel with opportunities to follow and express what their conscience tells them at their workplace in order to buffer the effects of stress of conscience. Support, knowledge, involvement, time, and additional resources are key issues that can help care providers to work more constructively with guidelines in their daily practice. The results show that in times of downsizing and reorganisation it is important to exercise leadership that promotes care providers’ feelings of involvement, security, and togetherness in order to relieve some of the healthcare personnel’s burdensome experiences. An overall understanding of the results is that it seems important to organize the residential care of older people in such a way that registered nurses and leaders are able to be present in healthcare personnel’s daily practice. Healthcare personnel need attendant and supportive leaders who can help them to solve various forms of work-related problems and to help them make priorities in the daily care of residents. This seems important regardless of whether the priorities are between guidelines and residents’ needs or a consequence of an increasingly stressful work environment during times of downsizing and reorganisation. Further studies are needed in order to investigate the importance of gender in relation to stress of conscience and if different kinds of support are needed for women than for men in order to buffer the effects of stress of conscience. Finally, more longitudinal multilevel studies are needed in order to investigate how organisations’ characteristics and organisational changes affect healthcare personnel’s levels of stress of conscience. / Bakgrund Denna avhandling var en del av forskningsprojektet ”Samvetsstress och utbrändhet bland personal inom äldreomsorg”, vid Umeå universitet. Resultat har visat att det finns samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet och socialt stöd. Inga longitudinella studier som undersöker dessa samband har utförts tidigare och därför är det inte känt hur dessa samband kan utvecklas över tid. Det är inte heller känt hur samvetsstress och andra betydelsefulla fenomen kan variera mellan organisationer eftersom jämförande studier saknas. Det är viktigt att organisera vården av äldre personer på ett sådant sätt att vårdpersonal kan hålla sig friska på sina arbetsplatser, i synnerhet med tanke på att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Studier har visat att samvetsstress är relaterat med vårdpersonalens välbefinnande och kvaliteten på den vård de tillhandahåller. För att utveckla åtgärder mot samvetsstress är det viktigt att få en djupare förståelse om aspekter i det dagliga arbetet som kan generera dåligt samvete hos vårdpersonal. SyfteDet övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva, jämföra och undersöka longitudinella samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet, socialt stöd och personcentrerad vård bland vårdpersonal som arbetar inom två olika organisationer för äldreomsorg. Syftet innefattade även att fördjupa förståelsen av betydelsefulla aspekter som genererar dåligt samvete inom båda organisationerna. Baserat på den framväxande kunskapen från forskningsprogrammet och resultaten från delstudierna І och ІІ framkom det att viktiga aspekter som kan generera dåligt samvete var att arbeta med riktlinjer och att arbeta i tider av nedskärning och omorganisering. Metod Studierna Ι och ΙΙ baseras på kvantitativa metoder, en med longitudinell design (Ι) och en med tvärsnittsstudie design (ΙΙ).  Studierna ΙΙΙ och IV baseras på kvalitativ metod. Deltagarna i delstudie Ι bestod av vårdpersonal som arbetade inom en offentlig organisation för äldreomsorg lokaliserad i en liten stad i norra Sverige (baseline n = 488, uppföljning n = 277). Deltagarna i delstudie ΙΙ var all vårdpersonal som arbetade inom två olika organisationer för äldreomsorg valda att vara så olika varandra som möjligt gällande olika karaktäristika. Den ena organisationen hade privat driftsform och var belägen i en stor stad i södra Sverige (n = 98), baseline data från studie Ι (n = 488) användes beträffande den andra organisationen. Delstudierna ΙΙΙ (n = 8) och IV (n = 7) bestod av vårdpersonal som arbetar inom samma offentliga organisation (ΙΙΙ) och privata organisation (IV) som i delstudierna Ι och ΙΙ. Kvantitativt data analyserades med ‘partiel least squares regression’ och ‘jackknife’ approximativa t-tester, hierarkisk klusteranalys med ‘multiscale bootstrap resampling’, beskrivande statistik, hypotestester, olika effektmått, konfidensintervall. Kvalitativa data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Huvudresultaten visade att vårdpersonal skattade högre nivåer av samvetsstress jämfört med vad som har rapporterats i andra studier. Resultaten visade att uppfatta sitt samvete som en börda, höga nivåer av emotionell utmattning och cynism samt att bevittna störande konflikter mellan medarbetare var positivt korrelerat med samvetsstress. Trots stora skillnader gällande organisationernas karaktäristika var sambanden mellan samvetsstress och att uppfatta sitt samvete som en börda samt utbrändhet samstämmiga. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och mindre socialt stöd från sina arbetskamrater jämfört med män.  Denna avhandling ger också nya insikter om hur arbete i enlighet med riktlinjer och under tider av nedskärningar och omorganisering kan vara en tung börda för vårdpersonal att bära och hur det kan generera dåligt samvete. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenhet av riktlinjer i det dagliga arbetet visade att vårdpersonalen kämpar för att göra sitt bästa, prioriterar mellan svårbegripliga riktlinjer samtidigt som boendes behov hålls i förgrunden. Vårdpersonalen beskrev hur dom upplevde att riktlinjer kommer från ovan, är kontrollerande och inte tillräckligt förankrade.  De beskrev också hur riktlinjer tar tid från de boende, krockar med varandra, saknar praktisk nytta och komplicerar omvårdnaden samt utmanar det egna omdömet. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta under tider av nedskärningar och omorganisering visade att vårdpersonalen uppfattar sig själv som bakbundna mellan rådande omständigheter att ge omvårdnad och vad deras samvete förmedlar. Vårdpersonalen upplevde sig vara utan gott ledarskap och förändrade arbetsvillkor som utmattande och aktiverade samvetet. Vårdpersonalen uttryckte också hur de fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten. Slutsatser Eftersom det förefaller viktigt att förstå resultaten utifrån ett samhälls- och organisationsperspektiv likväl som ur ett individperspektiv utförs reflektioner av resultaten utifrån en omvårdnadsmodell. Resultat i denna avhandling visar att det är viktigt att ge vårdpersonalen möjligheter att på sin arbetsplats följa och uttrycka vad deras samvete säger för att effekterna av samvetsstress ska mildras. Stöd, kunskap, engagemang, tid och övriga resurser är faktorer av betydelse som kan hjälpa vårdpersonal att arbeta mer konstruktivt med riktlinjer i sitt dagliga arbete. Resultaten visar att i tider präglade av nedskärningar och omorganisering är det viktigt med ledarskap som främjar vårdpersonals känslor av engagemang, trygghet och gemenskap för att en del av vårdpersonalens betungande erfarenheter ska kunna lindras. En övergripande förståelse av resultaten är att det förefaller vara av vikt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i vårdpersonalens dagliga praktiska arbete. Vårdpersonal behöver stödjande och tillgängliga ledare som kan hjälpa till att lösa olika former av arbetsrelaterade problem och att göra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden. Detta förefaller vara av vikt oavsett om prioriteringarna är mellan riktlinjer och boendes behov eller en konsekvens av en av en alltmer stressig arbetsmiljö under tider av nedskärningar och omorganisering. Ytterligare studier behövs för att undersöka vikten av genus i relation till samvetsstress och om olika former av stöd behövs för kvinnor och män i syfte att mildra effekterna av samvetsstress. Det behövs fler longitudinella ‘multilevel’ studier för att kunna undersöka hur organisationers karaktäristiska kan påverka vårdpersonalens nivåer av samvetsstress. / Stress of Conscience and Burnout among Healthcare Personnel

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Falls and fall related injuries are a major health issue to the elderly population of Sweden. The number of accidents in the community caused by falls is increasing. It is mainly the elderly who need to be hospitalized after a fall. Patients with stroke, cognitive disorders, or hip fracture, have a particularly high risk of falling. A common consequence of falls is femur fractures. To prevent and reduce the occurrences of falls in hospitals, an individual care plan aimed at the patient, is required, as well as an individual and feasible nursing intervention. It also require that health professionals use their knowledge and the patient’s and the hospital's resources, to implement the care plan. Since 2008 SKL runs a national effort to reduce preventable harm and improve patient safety, where fall related injuries are an area of focus. Aim: The aim with this study is to examine and describe health professionals' attitudes towards falls and fall prevention, and whether the nursing staff considers themselves to be proficient in falls and fall prevention. Method: This was a quantitative study and Mann Whitney U test were conducted in order to analyse and summarize the answers from the questionnaires. Results: The respondents have a positive attitude towards fall prevention. The perception among the nursing staff is that they feel well trained in fall prevention, and have sufficient knowledge in fall prevention. Conclusion: The conclusion of this study is that nurses and nursing staff take falls among patients very seriously and have a positive attitude towards fall prevention. They also consider themselves to have a good knowledge about falls and fall prevention. / Fall och fallskador är ett stort folkhälsoproblem för den äldre befolkningen i Sverige. Antalet olyckor i samhället orsakade av fall ökar. Det är de äldre som oftast behöver sjukhusvård efter fallolyckor. Patienter med stroke, kognitiva störningar eller höftfrakturer har en särskilt hög risk att råka ut för fall och fallskador. En vanligt förekommande konsekvens av fall är höftfrakturer. För att förebygga och minska att fall sker krävs en individuell vårdplan för patienten och individuella och genomförbara omvårdnadsåtgärder. Det krävs att vårdpersonal använder sina kunskaper och patientens och sjukhusets resurser för att genomföra vårdplanen. Sedan 2008 driver SKL en nationell satsning för att minska antalet vårdskador och öka patientsäkerheten. Ett område som omfattas av denna nationella satsning är fall och skador till följd av fall. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva vårdpersonalens attityder till fall och fallprevention och om vårdpersonal anser sig ha goda kunskaper om fall och fallprevention. Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Beskrivande statistik och Mann Whitney U test användes för att bearbeta enkätsvaren. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal till övervägande del har en positiv uppfattning till fallprevention och ser allvarligt på fallskador. Enkäten visar att vårdpersonalen upplever och känner att de är välutbildade i fallprevention och har kunskaper för att ge och skapa en god fallprevention i sitt arbete. Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att vårdpersonal tar fall och fallskador på allvar och har en positiv uppfattning till fallprevention. De anser sig också ha goda kunskaper inom fall och fallprevention.

A wide range of professions is enjoying the privilege of standardized work, where a document states what operations are the best way to go about any given task. In the work of a digital forensic examiner, standards and guidelines are harder to define given the full range of tasks and continuously developing digital aspect. This study has the goal of mapping out existing digital forensic standards and examining whether or not any digital standards and guidelines are being used in the field of law enforcement. This study is also setting out to explain why, or why not these standards and guidelines are being used. This task is being performed using a literary study, using existing digital forensic standards, and also a set of interviews targeting digital forensics working in law enforcement. The study shows how digital forensic standards are not actively being used, and when guidelines are being used, they are used somewhat vaguely and not firmly enforced. The work of a digital forensic proves to use a more “best practice” approach where experience and competence are key. Standards and guidelines are being used so rarely because, with the extremely different cases, the constant development of technology, and the use of “unrestrained evaluation of evidence”; it simply cannot exist without limiting the digital forensic process.

Rapporten beskriver ett projekt som har gjorts för att undersöka hur en webbplats kan göras mer användbar och tillgänglig utifrån en målgrupps behov och förutsättningar. Projektet stödjer sig på forskning och riktlinjer från PTS (Post och Telestyrelsen) och W3C (World Wide Web Consortium). Det har genomförts hos företaget Skäggbyrån där en befintlig intern webbplats har spelat en stor roll. Arbetssättet har varit användarcentrerat då användare har varit delaktiga i processen. Mål har formulerats som handlar om att kartlägga målgrupp, utvärdera befintlig webbplats, få förslag till hur en ny webbplats kan utformas samt om hur etiska principer kan beaktas. För att uppnå målen har en egen undersökning genomförts av den befintliga webbplatsen, användare har deltagit genom enkät och företaget har bidragit med information i intervju. Resultat har visat på brister i struktur och navigering. En målgruppsbeskrivning har tagits fram, syfte har formulerats och specifika krav har skapats för en ny webbplats. Utifrån detta har lösningsförslag konstruerats i form av beskrivningar, schema och skisser. En förhoppning finns nu om att detta kan utgöra ett stabilt underlag för att skapa en ny webbplats med hög användbarhet och tillgänglighet för den tänkta målgruppen.

The purpose of this paper is to find out how visually impaired people get information on Internet. Visually impaired people has got the right to be able to use the Internet like everyone else. We are also going to revise which aids visually impaired people use today, and how they work in practise. What problems can you run into when you use these aids? We are also going to revise how the webpages design affect the use of the Internet for the visually impaired people. The sites of today tends to contain more and more graphics without alternative texts. The aids a visually impaired person use have problems to interpret the graphics, which leads to that many sites are inaccessible for this group of people . We have interviewed nine visually impaired and blind people to get insight in how they use the Internet and which aids are the most common and how they work in practise. We have come to the conclusion that a lot of visually impaired people today are very dependent of the Internet. These people use sites that they from their own experience knows works. The persons we have talked to told us that they feel that many sites are not adjusted to visually impaired people. At the same time we discovered that the technology to interpret graphics on the Internet actually exists. But this technology is not available since the eye clinics does not realise the importance of updating the aids more often. / Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur de synskadade kan ta till sig information på Internet. Även de synskadade ska ha rätt till att kunna använda sig av Internet som alla andra. Vi ska också undersöka vilka webbhjälpmedel som finns till hands för de synskadade idag och hur dessa webbhjälpmedel fungerar i praktiken. Vilka problem som man kan stöta på när man använder sig av dessa webbhjälpmedel? Vi ska även undersöka hur mycket webbplatsernas utformning påverkar de synskadades Internetanvändning. Dagens webbplatser tenderar att använda mer och mer grafik utan alternativa texter. De hjälpmedel som en synskadad person använder har svårt att tolka detta, vilket leder till att många webbplatser är otillgängliga för denna grupp av människor. Vi har intervjuat nio synskadade och helt blinda personer för att få en inblick i hur de använder sig av Internet, vilka hjälpmedel som är vanliga och hur dessa hjälpmedel fungerar i praktiken. Vi kom fram till att synskadade idag är relativt beroende av Internet och att de använder sig av webbplatser på Internet som de känner till sedan tidigare. De personer som vi har talat med upplever att det är väldigt många webbplatser som inte är anpassade för synskadade personer. Samtidigt upptäckte vi att tekniken faktiskt finns som kan tolka grafiken på Internet, men att denna teknik inte är tillgänglig mycket beroende på att syncentralerna som delar ut dessa hjälpmedel inte inser vikten av att uppdatera dessa hjälpmedel oftare.

Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta. Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning. Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda. Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut. Därefter har ett utbildningsförslag för en utbildning för hållbar utveckling utformats. Studien har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer samt deltagande på ett forsknings- och utvecklingsseminarium. Försvarsmakten har tidigare inte arbetat så mycket uttalat för en hållbar utveckling. Gällande utbildning där hållbar utveckling tas upp, sker detta bara för anställda på det förbandet som undersöktes. Följaktligen når detta inte alla verksamma inom myndigheten. En utbildning för hållbar utveckling skulle kunna ske som en utbildningscykel, på cirka elva månader, där kunskap om begreppet och dess innebörd ges, men också hur deltagarnas val och beteenden påverkar deras omgivning. Om en hållbar utveckling ska ske måste alla ta ansvar för den och där måste staten och myndigheterna ta täten och verka föredömligt. Arbetet bör ske med tydliga mål och riktlinjer så att alla strävar efter samma mål. / Through our choices and pattern of behaviour we affect each other, both locally and globally. The awareness of this is increasing and we se a growing concern about the effect of this. The international community has agreed upon to strive for a sustainable development. Between the years 2005-2014 the UN has decided to work for a sustainable development through education. Sweden has put in sustainable development in the Environmental code, and their environmental politics should strive for it. The armed forces have a responsibility for the ecological sustainable development in their sector, the sector of defence. As an authority they reach out to a lot of people through education since about 8500 conscripts is being educated each year, and there are also the employees. This essay examines how the armed forces pronounced works for a sustainable development and how the educational status, with regards to sustainable development, looks. After that an educational proposal for sustainable development has been worked out. The study has been brought about through literature studies, interviews and participation in a research and development seminar. The armed forces has not earlier pronounced worked so much for a sustainable development. Regarding education, where sustainable development is being taught, there is only a few employees that gets it. Consequently this does not reach all active persons in the authority. An education for sustainable development could take place like an educational cycle, for about eleven months, where knowledge of the concept and its meaning is being taught, but also of how the participant’s choices and behaviour is affecting their surroundings. If a sustainable development is about to happen, we all have to take responsibility for it and in that the state and the authorities have to act first and be exemplary. The work should have clear goals and guidelines so that everybody is striving for the same goal.

Det är vanligt att svenska medborgare inte känner till vad som bör göras i en krissituation. Om en krissituation drabbar samhället är det mycket viktigt att information finns snabbt tillgänglig. Allmänheten behöver veta vad som bör göras om man själv eller någon annan befinner sig i en sådan allvarlig situation så att rätta åtgärder kan utföras. Detta arbete kommer att inleda en utvecklingsprocess för att ta fram designprinciper för kartor anpassade för krissituationer. Designprinciperna testas genom en prototyp för presentation. Designprinciperna grundar sig på teori av informationsvisualisering, kriskommunikation och kartografisk design samt lärdomar från fallstudier utav Oroville samt Bodens kommuns utvecklingsarbete för krishantering. Designprinciperna fungerar som hjälpande riktlinjer och ger ett grundande underlag för framtagning av kartor anpassade för kris- och evakueringssituationer. Principerna kan byggas vidare på för att ta hänsyn till fler aspekter och ge förbättrad vägledning för designprocessen. / It’s common among Swedish citizen not to know what to do if they find themselves in an emergency situation. If an emergency would happen upon our society it’s crucial to find information as soon as possible. Citizen need to know the proper actions to keep themselves and others safe, else they might hurt themselves or even others. This report will conduct a development process to create principles fordesigning geographical maps adjusted for emergency situations. The design principles are founded on theory of information visualization, crisis communication, cartographic design and interaction design. In addition with lessons from case studies from the Oroville dam and the municipality of Boden, Sweden, development to improve their crisis preparation. With this foundation a prototype is presented for testing uses and defining conclusions. The design principles developed functions as helping guidelines which gives a foundation for production of maps designed for crisis and evacuation situations. With further development the principles can be improved to consider additional relevant aspects and improve guidelines for the design process.

Frågan om en tillgänglig hemsida har fått en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man få en tillgänglig hemsida. En rapport från FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgänglighetsproblem och kommunen bestämde sig för att förbättra tillgängligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgänglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport är att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben och därigenom se hur tillgänglig Osby kommuns hemsida är. Genom att utföra teoretiska och praktiska tester har webbplatsen www.osby.se undersökts för att se vilka riktlinjer som följs. Totalt har 77 riktlinjer granskats. Resultatet av undersökningen visar att Osby kommuns hemsida följer 47st (cirka 60%) av de undersökta riktlinjerna. I samband med att publiceringssystemet uppgraderades minskade valideringsfelen med 90% på startsidan. Hemsidan använder sig av en stilmall för att styra merparten av presentation och layout samt är den uppbyggd med en kombination av fasta och flexibla mått. Navigation, struktur och utformning är konsekvent. Hemsidan har en rubrikstruktur, tabbordning och det fungerar att navigera med tangentbordet. Det finns fortfarande en hel del saker webbplatsen behöver förbättra för att bli mer tillgänglig. Det finns 30 riktlinjer som inte följs. Genom att de inte följs har hemsidan brister i sin tillgänglighet av allvarligare och mindre allvarlig karaktär. Till exempel visar resultatet att information på teckenspråk saknas och uppgifter om informationsansvarig likaså. Webbplatsens html-kod och även koden för stilmallen följer inte någon standard. Om användaren använder webbläsarens inbyggda funktion för utskrift får den inte hela sidan utskriven. För att öka tillgängligheten bör kommunen arbeta vidare med att öka andelen av riktlinjerna som följs. Då får de med automatik en mer tillgänglig hemsida.

E-hälsa blir allt mer relevant i och med att IT utvecklas i samhället, och kan hjälpa sjukvården att bli effektivare. Det finns stora svårigheter för läkare att få en samlad hälsobild över patientens läkemedelsanvändning, vilket gör att läkaren har svårt att fatta beslut rörande patientens medicinering. Dessa problem grundar sig i den bristfälliga informationsöverföringen mellan vårdinstanser. Ehälsomyndigheten har tagit sig ann denna utmaning genom att skapa en plattform som ska göra det enklare för patienten att hantera all sin hälsoinformation. Till denna plattform kan utvecklare utveckla mobilapplikationer med fokus på hälsa. Vilket kan skapa nya utmaningar då de ska anpassas för att alla ska kunna använda dem. En grupp som vanligen kan känna sig utanför är seniorer och speciellt de över 75 år. Seniorer kan inte alltid använda sig av de applikationer som finns tillgängliga i samma utsträckning, då de oftast är utformade efter en mer generell användare. Studien har undersökt vilka brister det finns i de generella designprinciperna och riktlinjer riktade till seniorer och hur dessa behöver anpassas för att få ett mer användbart gränssnitt. Studien utformade en prototyp utifrån etablerade designprinciper som adresserar problemet med läkemedelsuppföljning och utförde sedan användbarhetstester av denna prototyp. Seniorer fick interagera med prototypen under observationer, där fokuset låg i att finna vilka svårigheter som kan finnas med gränssnittet. Svårigheterna respondenterna upplevde analyserades och genererade rekommendationer på förändringar som till viss del implementerades i prototypen innan studien utförde sitt andra användbarhetstest. Resultatet visar att de etablerade designprinciperna till stor del kan följas vid utformandet av gränssnitt för seniorer men det finns behov av att prioritera vissa principer framför andra samt att dra vissa principer till sin spets vilket redogörs för i slutet av denna studie. / E-health is becoming more and more relevant in society since IT is growing, which can help the health care to be more effective. Doctors have big problems to get a collected health view of the patient’s drug usage, which makes it hard for doctors to prescribe new drugs to the patient. These problems are based on the lack of information transfer between health care agencies. The department of E-health (Ehälsomyndigheten) are creating a platform to take on this problem. This platform will make it easier for patients to handle their health information. System developers can develop mobile applications, focused on health, to this platform. Applications need to be customized so that everyone can use them, but are usually designed for the general user. Seniors, especially those over 75 years of age, can’t always make use of the applications to the same extent which can make them feel left out. This study has investigated what flaws there are to the general design principles and guidelines for the senior citizens. And how the design principles should be customized to make a more useful interface. The study developed a prototype from established design principles that addresses the problem with drug monitoring. The prototype was tested in usability tests where seniors interacted with the application during observations. The focus was to find what difficulties the seniors had interacting with the interface. The findings of the test were analyzed and generated recommendations on changes that were partially implemented in the prototype before the study conducted its second usability test. The results show that the established design principles can be followed for the most part, in the design of interfaces for seniors, but there is a need to prioritize certain principles over others. The results also indicate that some design principles need to be intensified for the senior citizens to find the interface useful. The thesis is written in Swedish.Keywords: