Idag byggs många system som består av svårlästa kodbaser med låg förvaltningsbarhet. En anledning till detta är att utvecklarna av systemet har olika bakgrund och kunskap i hur de skriver kod. Att skriva sin kod på helt skilda sätt är något som kan skapa problem i takt med att system blir större och allt mer komplexa. Nethouse i Borlänge har sedan 2015 arbetat med förvaltningsuppdraget TRAP (Transportstyrelsens Administrativa Processystem) där en problematiskt förvaltning upplevts i och med att systemet är uppbyggt med hjälp av olika tekniker. Tekniken i TRAP ska lyftas och målet med detta är att skapa en mer lättläst och förvaltningsbar kodbas jämfört med hur TRAP ser ut idag. För att uppnå detta är planen att i teamet etablera ett gemensamt tankesätt som grundas i de riktlinjer som Clean code förespråkar. Studien syftar till att beskriva hur ett team arbetar med etableringen av ett gemensamt tankesätt som grundas i Clean Codes riktlinjer samt faktorer som anses vara viktiga att beakta. För att uppnå syftet användes två frågeställningar:  Hur arbetar teamet med etableringen av det gemensamma tankesättet idag?  Vilka faktorer kan anses som viktiga att beakta när ett nytt gemensamt tankesätt ska etableras? En fallstudie utfördes med intervjuer och enkäter som datainsamlingsmetoder för att ha möjlighet att besvara frågeställningen. Resultatet från studien visar att teamet på Nethouse använder sig av par- och mobprogrammering samt i enstaka fall kodgranskning för att etablera det gemensamma tankesättet. Resultatet beskriver även fyra faktorer som är viktiga att beakta när ett gemensamt tankesätt som grundas i Clean codes riktlinjer ska etableras. De fyra faktorerna är ömsesidigt förtroende, ömsesidighet kring det arbete som utförs, tvåvägskommunikation och tillvägagångssätt. / Many of todays systems are made of code bases with low readability which leads to low maintainability. One reason to this is that developers of the system have different experience and knowledge in how to write code. When code is written in totally different ways it can create problems as the system grows and becomes more complex. Since 2015, Nethouse in Borlänge has managed a system called TRAP (Transportstyrelsens Administrative Process System). TRAP is built with different techniques and during the maintainability process a lot of problems has occured because of that. The technique in TRAP is about to be lifted and by doing this one part of the goal is to create a code base which is more easy to read and maintain compared to todays code base. To achieve this goal the plan is to establish a common mindset in the team. A common mindset which is based in a set of guidelines called Clean code. The purpose of this study is to describe how a team is working to establish a common mindset based in the guidelines of Clean code and to describe important factors to consider in this situation. Two research questions was used to achieve the purpose of this study:  How is the team working today to establish a common mindset?  Which factors can be considered as important when a common mindset is about to establish? A case study with the help of interviews and questionnaries was conducted to answer these two questions. The result shows that the team is using pair programming, mob programming and also code review to establish a common mindset. The result also shows that the four factors mutual trust, mutual performance monitoring, closed loop communication and method are more important to consider in this situation.

LinkedIn är ett socialt medie och nätverk där användarna har direktkommunikation med varandra. LinkedIn används för att skapa arbetsrelationer, dialog och professionella kontaktnät. Det är inte ovanligt att företag, myndigheter eller kommuner har profiler på LinkedIn. Eskilstuna kommun använder LinkedIn i syfte att rekrytera, men saknar riktlinjer kring kommunikation specifikt anpassade efter LinkedIn. Tidigare studier visar att svenska kommuner återanvänder riktlinjer som finns för deras analoga medier som riktlinjer för deras sociala medier. Kommunerna tar inte hänsyn till de sociala mediernas tekniska aspekter och har en tendens att försöka styra dem, snarare än att låta de sociala medierna styra hur riktlinjerna bör se ut. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur riktlinjer för myndigheters kommunikation på LinkedIn, med hjälp av stilistiska teorier om innehåll, stilnivå och personlighet kan se ut. Med stöd i stilistik, organisationskommunikation samt regler och riktlinjer för myndighetsspråk utförde jag tre empiriska studier. Jag skapade en enkät som besvarades av användare av LinkedIn, en telefonintervju med två LinkedIn-experter, samt en textanalys där jag analyserade stil och jämförde två myndigheters inlägg på LinkedIn. Slutsatser som dragits i arbetet är bland annat att dialog är viktigt. En synlig avsändare och ett blandat innehåll kan leda till förbättrad kommunikation på LinkedIn. Myndigheterna bör våga vara personliga och skapa relation till sina följare genom frågor, uppmaningar och ett enkelt språk anpassat efter målgruppen. / LinkedIn is a social network where users have direct communication with each other. LinkedIn is used to create work relations, dialogue and professional networks. It is not uncommon for companies, governments and municipalities to have profiles on LinkedIn. Eskilstuna municipality uses LinkedIn for the purpose of recruiting, but lacks guidelines for communication specifically adapted to LinkedIn. Previous studies show that Swedish municipalities reuse guidelines for their analog media as guidelines for their social media. The municipalities do not take into account the technical aspects of social media and tend to try to control them, rather than letting the social media control how the guidelines should look. The purpose of my study was to find out how guidelines for government communication on LinkedIn can look like, using stylistic theories about content, style and personality. With support in stylistic theories, organizational communication, and rules and guidelines for government language, I conducted three empirical studies. I created a questionnaire answered by LinkedIn users, a telephone interview with two LinkedIn experts, as well as a text analysis where I analyzed style and compared two governments' posts on LinkedIn. Conclusions drawn from my study include the fact that dialogue is important. A visible sender and mixed content can lead to improved communication on LinkedIn. Governments and municipalities should dare to be personal and try to create relationships with their followers through questions, requests and a simple language tailored to the target audience.

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor. Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat. Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer. Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats. Konklusionen av uppsatsen redovisas i ett antal förslag på riktlinjer som bör tolkas som ett stöd vid datainsamlingen gällande kommunala olycksundersökningar. Uppsatsen är en förstudie då underlaget bör utökas och resultaten prövas empiriskt innan riktlinjerna praktiskt tillämpas. / Background: According to the legislation regarding protection against accidents (SFS 2003:778) shall an accident investigation be implemented at a reasonable depth to find reason, development and evaluation of the rescue initiative (SFS 2003:778, chp3, 10§). Among implemented accident investigations in Sweden's municipalities has the Swedish Rescue Services Agency identified large mutual variation the current content in the investigations and deficiencies at forwarding them to the authority for statistical analysis. This essay is therefore part of the authority's development of the aid for the collection of data regarding municipal accident investigations in aim to improve the conditions to draw important knowledge from accidents. Aim: The aim with this essay is two-folded. To first analyze which experiences that are collected from the municipal accident investigators and then verify the results on the basis of earlier research results. Method and materials: With the method Qualitative Content Analysis has a selection of municipal accident investigations been analyzed (n=21), where collected experiences have been categorized in a number common themes. The basis (n=68) is retrieved from the Swedish Rescue Service Agency and is comprised of all forwarded municipal accident investigations between 2005 up to and including April 2007 distributed over 8 classifications. Results: On the basis of earlier research the results have been verified. The conclusion of the essay is presented in a number proposals on guidelines that should be interpreted as an aid regarding the data collection at municipal accident investigations. The essay is a preliminary study where the basis should be increased and the results examined empirically before the guidelines can be practical applied.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementär alternativ medicin (KAM). Det visar sig att användandet av KAM ökar hos befolkningen i världen. Det finns ett stort informationsutbud på internet vilket kan leda till risker för patienter vid felaktig information. Syftet: Var att beskriva inställningar till och kunskaper om komplementär alternativ medicin bland omvårdnadspersonal. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Det fanns inställningar om att KAM borde ha en plats i sjukvården. Det framkom att det fanns behov av riktlinjer, lagstiftning, stöd, ledarskap och evidens hos omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal såg det som sitt ansvar att fråga patienters om deras användande. Omvårdnadspersonal ansåg att KAM hade effekt för patienter. Det visade sig att det fanns både viss kunskap och otillräcklig kunskap om KAM. Även efterfrågan om behov av kunskap och utbildning bland omvårdnadspersonal visade sig vara stor. Slutsats: Med tanke på den positiva inställningen till KAM hos omvårdnadspersonal, befolkningens ökande användande och avsaknad av ett tydligt regelverk gällande KAM. Är det en tidsfråga innan sjuksköterskor hamnar i situationer då de inte vet hur de ska hantera patienters frågor och användande av KAM. Det finns ett behov av tydligare riktlinjer gällande KAM och utbildning om vad KAM är. / Background: There is no uniform definition of complementary alternative medicine (CAM). It turned out that the usage of CAM is increasing in the population around the world. There is a range of information on the internet, which can lead to risks for patients when misinformed. Purpose: Was to describe the attitudes to and knowledge of complementary alternative medicine among nursing staff. Method: A general literature review. Results: There were attitudes that CAM should have a place in health care and a need for guidelines, legislation, support, leadership and evidence. Nursing staff saw it as their responsibility to ask patients about their use. Nursing staff felt that CAM was effective for patients. It turned out that there were both some knowledge and insufficient knowledge of CAM. There was also a great need for knowledge and education among the nursing staff. Conclusions: Given the positive approach to CAM among nursing staff, the increasing usage in the population and lack of a clear regulatory framework regarding CAM. Nurses might find themselves in situations where they do not know how to handle patients' questions and the use of CAM. Therefore there is a need for clearer guidance and education about CAM

Studien föranleddes av införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. SVF innehåller riktlinjer för hur utredning och behandlingsrekommendationer av cancerpatienter ska göras med målet att korta väntetiderna från misstanke om cancer till start av behandling. Denna studie har bidra med att samla in kunskap om införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancervården för att undersöka vilka faktorer som förenklat eller försvårat implementeringen. Kunskapen kan sedan återföras till organisationen, som i det här fallet är Region Östergötland (RÖ), för att bidra till den fortsatta utvecklingen av arbetet med SVF. Även förbättringsområden samt risker och möjligheter med SVF undersöks för att fördjupa kunskapen ytterligare. Den teoretiska bakgrunden, teoretiska referensramen, baseras på en litteraturstudie och forskningsansatsen är en fallstudie som utgår ifrån patientfall inom tre cancerdiagnoser. Under fallstudien samlas data in genom observationsstudier, dokumentstudier och intervjuer. Intervjuerna utgår ifrån implementeringsteori där vårdgivare berättar om sina erfarenheter och tankar kring implementeringen och hur det är att arbeta med SVF. Urvalet av vårdgivare är personer verksamma inom primärvård och specialistvård som genom sitt arbete kommer i kontakt med cancerpatienter. Riktlinjerna i SVF specificerar hur en cancerutredning ska gå till för varje cancerdiagnos. Till stor del innehåller riktlinjerna alarmsymptom för misstanke om cancer, utredningsprocessen och patientbemötande i processen. Införandet har motiverats av den fragmentering som tidigare tillskrivits vården samt att korta ner de långa väntetider som länge upplevts i cancervården. Implementeringen av riktlinjerna har i RÖ till stor del letts av två projektledare vars uppgift varit att implementera SVF i verksamheten. Uppdraget med implementeringen har utgjorts av införandet nystartad cancerutredningsenhet, Enheten för samordnad cancerutredning (ESCU) samt att stödja primärvården och specialistvården i sitt arbete med att implementera riktlinjerna. I och med införandet av SVF har RÖ valt att utveckla cancervården för att skapa en mer sammanhållen process kring patienten genom att från början göra en vårdprocess som utgår ifrån patientens behov. Studien visar att införandet av SVF på det stora hela inte har förändrat arbetssättet för de vårdgivare som arbetar i vårdprocesserna. De största förändringarna kan ses i processförändringar där tidiga delar av vårdkedjan samordnats och omstrukturerats för att skapa ett bättre flöde genom utredningen. Införandet av ESCU har bidragit till en samordnad remissgranskning där patienterna fångas upp för att på ett sömlöst sätt slussas ut till nästa enhet för fortsatt utredning. Införandet av stödverktyg som standardremisser och samtalsmallar har även lett till en ökad informationsspridning mellan vårdgivande enheter och underlättat informationsspridning till patienterna. De faktorer som framförallt underlättat implementeringen är att det funnits ett tydligt övergripande ansvar där projektledarna tagit en aktiv roll i implementeringen. De verksamhetsbesök och samtal som projektledarna haft med vårdgivande enheter samt de stimulansmedel som delats ut till regionen anses även ha underlättat implementeringen. Faktorer som istället har försvårat implementeringen är motsättningar från beslutsfattare inne i verksamheten och de inre strukturerna i verksamheten. De möjligheter som finns kopplade till implementeringen är ett ökat omhändertagande av patienten där mer jämlik vård, möjlighet att fånga upp svaga patientgrupper tidigt i utredningen och ett ökat patientdeltagande är viktiga delar. Riskerna som framförallt ses som angelägna handlar om undanträngning av andra patientgrupper till fördel för SVF-patienter och att patienter oroas i onödan i och med det tidiga beskedet om misstanke om cancer. Studien har även identifierat förbättringsområden där en omstrukturering av de interna IT-systemen, utvecklandet av ett mer standardiserat arbetssätt för de multidisciplinära konferenserna och att samarbeta med primärvården kring den standardiserade remissen är några exempel.

Studiens syfte var att bidra till kunskap om hur biståndshandläggare inom Stockholms stads äldreomsorg tolkar begreppet skälig levnadsnivå och upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning av behov av inköp. Åtta biståndshandläggare intervjuades från två olika stadsdelsförvaltningar och svaren analyserades genom tematisk innehållsanalys. Informanterna upplevde att begreppet skälig levnadsnivå kan vara diffust och att det kan uppkomma gråzoner vid bedömning av behovsområdet inköp. Tillfrågade biståndshandläggare framhöll att de kommunala riktlinjerna fyller en viktig roll och att de får vägledning under handläggningsprocessen samtidigt som de kände sig bundna och upplevde att deras handlingsutrymme är minimalt. / The purpose of this study was to contribute to knowledge about how care-managers within the City of Stockholm’s eldercare interpret the concept of reasonable standard of living and experience their discretion when assessing the need for every-day purchases. Eight caremanagers were interviewed from two different city district administrations and the responses were analyzed through thematic content analysis. The informants felt that the concept of reasonable standard of living can be vague and that gray zones may arise when assessing the various needs for every-day purchases. The participants stated that the municipal guidelines play a critical role in giving them guidance during the assessment process, but they also felt limited by the guidelines and they experienced that their discretion is minimal.

Tillgänglighet till ortodontisk vård behövde förbättras. Förbättringsarbetet fokuserade på processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården. Syftet med förbättringsarbetet var att på ett mer resurseffektivt sätt identifiera och behandla patienter med ett ortodontiskt behandlingsbehov för att öka tillgänglighet och erbjuda patienterna optimal behandling. Studiens syfte var att utifrån berörda tandläkares erfarenheter utvärdera vad som har betydelse för att insatser för bättre ortodontisk vård fungerar som de gör. Förbättringsarbetet utgick från strukturen i förbättringsrampen. I fallstudien användes data från enkäter, intervjuer och förbättringsarbetet. Gemensam tolkning genomfördes med triangulering. Riktlinjer och förändrade ortodontikonsultationer infördes. Tiden för konsultationer för ortodontisten minskade trots bibehållen mängd patienter. I fallstudien identifierades stödjande och hindrande faktorer av betydelse för utfallet av förbättringsinsatserna.  Förändringar i processen för ortodontisk diagnostik och behandling i allmäntandvården bidrog till att frigöra tid för ortodontisten och därmed förbättrad tillgänglighet till specialisttandvård för patienterna. Stödjande och hindrande faktorer av betydelse för insatser för bättre ortodontisk vård kan komma till nytta vid spridning av arbetssättet. / Access to orthodontic care needed to be improved. The improvement project focused on the process for orthodontic diagnosis and treatment in general practice. The aim of the improvement project was to make the process for orthodontic diagnosis and treatment planning more efficient, to improve accessibility and offer patients optimal treatment. The study aimed to explore the experience of dentists in general practice related to the impact of changes on orthodontic care. The improvement project followed the steps of the improvement ramp. In the case study data from questionnaires, interviews and the improvement project were used. Triangulation was used for interpretation. Guidelines and alterations in orthodontic consultations were introduced. Scheduled time for consultations was reduced, despite no change in the number of patients. The case study identified constraining and enabling factors to be considered in relation to the improvement project. Changes in the process contributed to making consultations less time consuming and thereby useful to improve accessibility to care. The impact of constraining and enabling factors in relation to the improvement efforts can promote transfer of learning to other caregivers in adopting improvement activities.

De nationella proven i svenska omfattar olika riktlinjer om vilka anpassningar som är tillåtna. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka lärares uppfattningar om Skolverkets riktlinjer som finns gällande anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter inför de nationella proven i svenska för årskurs 3. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna utfördes på tre olika skolor och i två olika kommuner. Ramfaktorteorin hjälper oss att förstå villkoren bakom de intervjuade lärarnas beslut om anpassningar för elever inför de nationella proven. Studiens resultat påvisar att majoriteten av respondenterna har svårigheter att tolka de nuvarande riktlinjerna. Respondenterna efterfrågar förändringar som kan ha en positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Samtliga respondenter uttrycker att det finns andra omständigheter, till exempel lokaler, ekonomi, tillgång till specialpedagog, kollegial samverkan och Skolverkets riktlinjer som påverkar arbetet inför de nationella proven. Samtliga respondenter befarar att genomförandet av de nationella proven medför negativa konsekvenser för de elever som inte tillåts att använda sina vanliga hjälpmedel. / The national tests in Swedish comprise different guidelines on specifically allowed adaptations. The purpose of this qualitative study is to examine teachers' perceptions regarding the guidelines of the Swedish National Agency for Education (Skolverket) that apply to adaptations for pupils in reading and writing difficulties in preparation for the national exams in Swedish in year 3. The empirical material been obtained through interviews with five teachers from compulsory school early years. The interviews were accomplished at three different schools and in two different municipalities. The frame factor theory helps us understand the conditions behind the interviewed teachers' decision on adaptations pupils for the national exams. The results of the study demonstrate that the majority of the respondents has difficulties interpreting the existing guidelines. All respondents express that there are other circumstances, such as premises, finances, access to special education, collegial cooperation and the guidelines of the Swedish National Agency for Education that affect the work for the national exams. All respondents fear that the implementation of the national exams will have negative consequences for the pupils who are not allowed to use their ordinary tools.

Bakgrund: Sepsis är ett akut sjukdomstillstånd med varierande symtom och är därför svårt att upptäcka. Tillståndet innebär lidande för patienten och mortaliteten bland drabbade är hög. Snabb identifiering och behandling är av betydelse för patientens hälsa och överlevnad. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden, såväl för beroende som oberoende omvårdnadsåtgärder. För att möjliggöra god och säker vård ska sjuksköterskan arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer i sjuksköterskans arbete som är viktiga för att tidigt upptäcka och behandla patienter med sepsis. Metod: Artiklar med kvantitativ design har sammanställts till en litteraturöversikt och analyserats med deduktiv ansats. I urval och datainsamling har Polit och Becks niostegsmodell används och totalt gick 11 artiklar vidare från kvalitetsgranskning till resultat. Resultat: Tre faktorer hittades; Utbildning, screeningverktyg samt riktlinjer för behandling vid sepsis. Utbildning ledde till ökad kunskap och ökade sjuksköterskans förmåga att identifiera sepsis. Vid användning av riktlinjer ökade följsamheten till behandlingsåtgärder och tiden till behandling minskade. Screeningverktyg och riktlinjer för behandling minskade mortaliteten. Slutsats: Sjuksköterskans är central i arbetet för tidig upptäckt och behandling, då sjuksköterskan screenade patienter för sepsis, initierade till och utförde behandlingsåtgärder. För att säker vård ska möjliggöras vid sepsis krävs såväl kunskap, screeningverktyg samt riktlinjer för behandling. / Background: Sepsis is a critical condition with varying symptoms that makes it difficult to detect. The mortality is high and the condition causes the patient suffering. Early identification and rapid treatment is important for the patient's health and survival. The nurse is responsible for nursing care, both independent interventions and ordered by physicians.  The nurse needs to work preventing regards patients and providers safety to provide good care. Aim: To survey factors for early detection and treatment in the nurse's work with patients having sepsis. Method:  A literature overview with quantitative articles and a deductive approach. For selection and collection of data Polit and Becks nine-way model was used. A total of 11 articles was quality reviewed and included to the result.  Results: Three factors were found; Education, screening tools and guidelines for treatment of sepsis. Education led to increased knowledge and increased the nurse's ability to identify sepsis. When using guidelines, adherence to treatment measures increased and time to treatment decreased. Furthermore, screening tools and treatment guidelines were found to reduce mortality. Conclusion: The nurse is central in the work of early detection and treatment. The nurse screened patients for sepsis, initiated and fulfilled treatment measures. Knowledge, screening tools and guidelines for treatment are required to enable safe care in the case of sepsis.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskan har en central roll beträffande hantering av centralvenösa infarter och det infektionsförebyggande arbetet som medföljer dem. Nationella riktlinjer för centralvenösa infarter är byggda utifrån evidens och patientsäkerhet. Trots detta så brister följsamheten vilket kan leda till förlängd vårdtid, vårdlidande och ökade samhällskostnader. Vad dessa brister beror på valdes att undersökas, utifrån ett intensivvårdssjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av följsamhet till nationella riktlinjer för hantering av centralvenösa infarter. Metod: En kvalitativ empirisk metod med induktiv ansats antogs. Nitton intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Datamaterialet resulterade i tre kategorier; Tidens betydelse, Teamets betydelse och Den kliniska erfarenhetens betydelse. Det visar på vikten av intensivvårdssjuksköterskans evidensbaserade kunskap, kliniska blick och ansvarskänsla. Brister förekom när det var en fråga om tid, icke fungerande teamarbete och när intensivvårdssjuksköterskan inte höll sig uppdaterad med ny evidensbaserad kunskap. Slutsats: Organisatorisk förändring krävs för att ge intensivvårdssjuksköterskan tid att se hela patientens behov och möjlighet att uppsöka ny evidens vilket kan ha inflytande på hela teamets arbete kring intensivvårdspatienten. En förbättrad följsamhet till nationella riktlinjer leder till en ökad patientsäkerhet och ett minskat vårdlidande för patienten. / Background: The ICU nurse has a central role when it comes to the management of central venous catheters and the prevention of central line associated blood stream infections. National guidelines for central venous catheters are established from evidence and patient safety. Despite this fact there is a lack of compliance with guidelines which can lead to a prolonged hospital stay, patient suffering and an increased cost societally. To find out the causes of lack of compliance was the basis for this study, from the perspective of the ICU nurse. Aim: The aim of the study was to highlight the ICU nurse’s experiences of compliance to national guidelines for central venous catheters. Method: A qualitative empirical method with an inductive approach was adopted. Nineteen intensive care nurses were interviewed and the data was analyzed through a manifest content analysis. Results: The collected data resulted in three categories; The importance of time, The importance of working as a team and The importance of clinical experience. It presents the significance of the ICU nurse’s evidence-based knowledge, experience and sense of responsibility. Lack of compliance occurred when there was a time pressure, the team did not function properly and when the ICU nurse did not stay up to date with new evidence-based knowledge. Conclusion: Organizational change is required to give the ICU nurse time to be able to see all the needs of the patient and the opportunity to seek new evidence and thereby improve compliance to national guidelines. An increased opportunity for knowledge development for the ICU nurse can have an impact on the entire team working with the intensive care patient. Improved compliance to national guidelines leads to increased patient safety and reduces patient suffering.