Då data som transporteras över trådlösa nätverk sänds genom luften i form av radiovågor är det viktigt att säkra upp nätverkskommunikationen med nya, erkändasäkerhetsstandarder. Däremot är användningsgraden av nyare säkerhetsstandarder inom Wi-Fi, specifikt WPA3 och PMF, låg. Samtidigt finns ett behov att öka förståelsen för relevanta metoder för kunskapsinhämtning. Syftet med studien är att ge rekommendationer för hur små och medelstora företag kan öka säkerheten i trådlösa nätverk. Studien identifierar orsaker till den låga användningsgraden av nyare säkerhetsstandarder i trådlösa nätverk och även hur nätverksadministratörer håller sig uppdaterade om standarderna. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte, vilket genomfördes med hjälp av 23 semi-strukturerade intervjuer med nätverksadministratörer i Sverige. Studiens resultat visar på ett tydligt tema där klientbasen i nätverken är huvudanledningen till avvaktandet med att implementera nyare säkerhetsstandarder, där kompabilitet upplevs som ett problem samtidigt som det råder okunskap om standarderna. Bland respondenterna anses metoden praktiskt laborerande vara mest effektiv för kunskapsinhämtning och fortbildning, ofta i samband med läsande av teori för att bilda en grundläggande förståelse. Studien landar i rekommendationer om de nyare säkerhetsstandarderna och kunskapsinhämtning riktade mot nätverksadministratörer, företag och även myndigheter och organisationer som bidrar med riktlinjer om trådlösa nätverk. / As data transmitted over wireless networks is sent through air, in the form of radio waves, it is important to secure network communication with new, recognized security standards. However, the adoption rate of newer security standards in Wi-Fi, specifically WPA3 and PMF, is low. At the same time, there is a need to increase understanding of relevant methods for knowledge acquisition. This study’s purpose is to provide recommendations on how small and medium-sized enterprises can increase the security of wireless networks. The study identifies reasons for the low adoption rate of newer security standards in wireless networks and how network administrators stay updated on the standards. A qualitative approach was chosen to address the study's purpose, which was conducted through 23 semi-structured interviews with network administrators in Sweden. The study's results reveal a clear theme where the client base in the networks is the main reason for reservations to implement newer security standards, with compatibility being perceived as a problem alongside a lack of knowledge about the standards. Among the respondents, practical experimentation is considered the most effective method for knowledge acquisition and continuous education, often combined with reading of theory to form a fundamental understanding. The study concludes with recommendations on the newer security standards and knowledge acquisition targeted towards network administrators, companies, as well as authorities and organizations that provide guidelines on wireless networks.

En av de säkerhetsrisker som företag i dagsläget måste ta hänsyn till är bristande säkerhetsbeteende hos anställda vid användande av informationssystem. Denna brist kan leda till incidenter där produktivitet går förlorad eller känslig data läcks. Detta gör att användarnas beteende och efterlevnad av säkerhetsriktlinjer blir ett viktigt ämne för företag och organisationer. Tidigare studier identifierar flera faktorer som bidrar till bättre eller sämre säkerhetsbeteende hos individer. UMISPC-modellen (“Unified Model of Information Security Policy Compliance”) skapad av Moody m.fl. (2018) är en ansats till att unifiera faktorer från flera teorier. De inkluderar enbart faktorer som de kunde stödja i ett specifikt kontext men misstänker att effekten av faktorer som de exkluderar kan stödjas i andra kontext. För denna uppsats utfördes en litteraturstudie där faktorer i existerande modeller identifieras och klassificeras in i de faktorer som UMISPC-modellen definierar. Litteraturstudien gjordes via söktjänsten Uppsalas universitetsbibliotek. Resultaten visade att flera av studiernas resultat stöder flera av de faktorer som Moody m.fl. (2018) inte fann stöd för. Dessa faktorer kan därför vara aktuella för framtida utökningar av UMISPC-modellen trots att de inte kunde stödjas av Moody m.fl. (2018). / One of the security risks companies of today have to consider is poor security behavior of employees while using information systems. These behaviors can lead to incidents where productivity is lost or sensitive data is leaked. This causes the users’ behavior and compliance with security guidelines to become an important subject for companies and other organizations. Earlier studies identified several factors contributing to better or worse security behavior of individuals. The UMISPC model (Unified Model of Information Security Policy Compliance) created by Moody et al. (2018) is an effort to unify factors from multiple theories. They only include factors for which they were able to find support in a specific context but suspect that the effect of factors they exclude can be supported in other contexts. For this essay, a literature study was performed where factors from existing models were classified into factors defined by the UMISPC model. The literature study was performed using the search engine provided by Uppsala’s university library. The result showed that several studies support the factors that Moody et al. (2018) did not find support for. These factors can therefore be valid for future extensions of the UMISPC model even though they could not be supported by Moody et al. (2018).

There is an urgent need to migrate the vehicle industry from conventional combustion vehicles to electric vehicles due to pressing climate changes caused by the fossil fuel industry. The general public seem to have a prejudice against electric vehicles due to their limited range and the extra planning that may be required from the user. The market for electric vehicles is much more limited than for conventional vehicles, partially because it is a much younger industry. Buying an electric vehicle is also a bigger change than just buying a new car, one has to plan and manage the limited range in a new way. Unfortunately, it is more complicated to create a route planner for electric vehicles than for conventional vehicles and the market for such planners is limited. The complication is because an optimal route is better calculated by lowest energy consumption, rather than the shortest path. This requires more parameters in the routing algorithm to accurately calculate the energy consumption for individual vehicles. The problem attended to in this thesis is that no clear guidelines exist about which parameter affect the energy consumption in an electric vehicle and to what degree. The purpose of this thesis is to provide guidelines that can show which of nine chosen parameters to implement in an electric vehicle route planner. The parameters chosen in this thesis are already implemented in Simulation of Urban Mobility, a road traffic simulator. The simulator is used in this thesis to simulate electric vehicles with different parameter values and analyse the impact they have on the energy consumption when the values are incremented. The thesis shows that although some parameters have a relatively large impact on the energy consumption, it is hard to approximate the correct values for them, and therefore not worth implementing. / Det finns ett brådskande behov att migrera bilindustrin från fossildrivna bilar till eldrivna bilar på grund av den rådande klimatpåverkan av fossila bränslen. Allmänheten verkar ha fördomar mot elbilar på grund av deras begränsade räckvidd och den ytterligare planering som krävs av en elbilsanvändare. Marknaden för elbilar är mer begränsad än marknaden för fossildrivna bilar. Delvis för att elbilsmarknaden är en mycket yngre industri men också för att köpa elbil är en större förändring än att köpa en vanlig bil. En elbilsförare måste använda bilen på ett annorlunda sätt på grund av den kortare räckvidden. Dessvärre så är det mer komplicerat att skapa en ruttplanerare för elbilar än för fossildrivna bilar, och marknaden för sådana ruttplanerare är begränsad. Problemet är att en optimal rutt för en elbil är beräknas mer effektivt med hjälp av lägsta energikonsumtionen istället för den kortaste vägen. Detta kräver mer parametrar i algoritmen för ruttplanering för att effektivt beräkna energikonsumtionen för individuella fordon. Problemet som hanteras i denna rapport är att det inte finns några tydliga riktlinjer om vilka parametrar som har störst påverkan på energikonsumtionen i en elbil. Syftet med denna rapport är att förse riktlinjer som visar vilka av nio valda parametrarna som är värda att implementera i en ruttplanerare för elbilar. Parametrarna som valdes är implementerade i trafiksimulatorn Simulation of Urban Mobility. Trafiksimulatorn används för att simulera elbilar och analysera förändringen i energikonsumtionen när parametervärdena stegvis ökas. Rapporten visar att även om vissa parametrar har en relativt stor påverkan på energikonsumtionen så är det svårt att uppskatta de korrekta värdena för dem. Dessa parametrar är därför inte värda att implementera.

Bakgrund: Avlägsnandet av visdomständer är ett av de mest frekventa ingreppen på oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det årligen extraheras 100 000 visdomständer i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i många fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlägsnande innebär en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstår. Denna åtgärd är än idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tänder där patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand måste bl. a. faktorer som riskerna med en operation, tandens position och täckningsgrad samt kostnaderna för patienten och samhället övervägas.Syfte: Mot denna bakgrund har syftet för denna litteraturstudie varit att undersöka om det i litteraturen finns evidens för att ta bort visdomständer i underkäken i förbyggande syfte.Metod: Studien baseras på en litteratursökning med hjälp av elektroniska databasen PubMed samt referenskomplettering efter granskning av studierna. Dessutom tillkom en granskning av riktlinjer och rekommendationer i flera europeiska länder. Resultat och konklusion: Sökningen omfattar 26 studier däribland en randomiserad kontrollerad studie. Slutsatsen av denna litteraturgenomgång är sammanfattningsvis att det finns för lite evidens för att bedöma om visdomständer i underkäken ska avlägsnas i förebyggande syfte eller inte. För att få svar på denna fråga krävs det fler prospektiva och longitudinella studier av behandlingsalternativen, gärna RCT. Även studier som undersöker naturalförloppet av visdomständer är önskvärda. En kontinuerlig uppföljning av asymtomatiska visdomständer anses för närvarande som det bästa behandlingsalternativet.

The study aimed to examine a deeper understanding of social workers´ perspective on identifying and asking questions about violence exposure within Intimate Partner Violence, using the theory of street-level bureaucracies with a focus on agency and knowledge and an intersectional perspective. The study is based on qualitative semi-structured interviews with eight professional social workers from Personal and family counselling services in a medium and small municipality in southern Sweden. The results indicate that social workers recognize symptoms and signs of violence exposure that appear in different ways in both children and adults. Adequate knowledge and ongoing education are considered essential for identifying and addressing violence exposure. The implementation of routines and guidelines varies and there are only general procedures for handling violence cases in all organizations, not specially for identifying or inquiring about exposure to violence. The theoretical framework highlights the social workers´ autonomy is challenged by the need to harmonize client needs with organizations goals when identifying and asking questions about violence exposure. Through the awareness of an intersectional perspective, the results reveal that social workers´ with adequate knowledge and ongoing education can decrease the possibility of subjective assessments and acknowledging that victims of violence have diverse needs and should not be categorized as a homogeneous group. / Denna uppsats ämnade att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares perspektiv av att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet i våld i nära relationer, med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkratier med fokus på handlingsutrymme och kunskap samt ett intersektionellt perspektiv. Studien grundar sig på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar inom individ – och familjeomsorgen i en mellanstor och mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att socialsekreterare identifierar symtom och tecken på våldsutsatthet som uppträder på olika sätt hos barn och vuxna. Adekvat kunskap och vidareutbildning bedöms nödvändigt för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Tillämpande av rutiner och riktlinjer är varierande och det finns endast generella rutiner och riktlinjer för hantering av våldsärenden i alla verksamheter och inte specifika sådana för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Det teoretiska ramverket synliggör socialsekreterarens handlingsutrymme som utmanas av att harmonisera klientens behov med organisationens mål gällande att identifiering och ställa frågor om våldsutsatthet. Genom en medvetenhet om ett intersektionellt perspektiv visar resultatet att socialsekreterare genom adekvat kunskap och vidareutbildning kan reducera möjligheten av subjektiva bedömningar och förståelsen för att våldsutsatta har olika behov och inte bör kategoriseras som en homogen grupp kan uppnås.

This thesis firstly attempts to provide a theoretical basis for how the complex cases related to corporate misbehaviour in relation to human rights respect should be handled. Secondly, it attempts to critically examine how well the Swedish National Contact Point (SNCP) functionsin relation to its goals through the usage of elite interviews. Thirdly and finally it also explores the interest of concerned stakeholders in finding other non-judicial conflictmanagement mechanisms for cases within the CSR – human rights nexus at other mediation institutions such as the Stockholm Chamber of Commerce (SCC) and/or the InternationalChamber of Commerce (ICC). The thesis argues that it is possible and advisable to apply Dworkin’s idea of hard cases to the conflictual cases appearing within CSR-human rights nexus in Sweden. It directs criticism towards the usage of opaque social pressure currently applied when hard cases within the CSR-human rights nexus are to be solved. It argues that usage of such pressure both makes it hard to follow up on decisions made and makes it questionable whether victims of human rights abuses related to corporate conduct are provided with effective access to remedy. It suggests that Dworkin’s general principles of equal respect and concern is a least common denominator for the demands placed on conflict management mechanisms within the CSRhuman rights nexus by both relevant soft law instruments and respondents in the elite interviews carried out for the thesis. As a result of the interview survey the thesis draws the conclusion that the SNCP to a major extent seems to have failed in the fulfilment of its goals and the expectations placed upon it as stipulated by the OECD 2000 guidelines. What is more the SNCP seems little equipped to meet the requirements of the 2011 version of the OECD guidelines and the UN Guiding Principles unless some sincere and large scale efforts are made by the Swedish government and other concerned parties in the SNC’s regeneration. The thesis found the interest among concerned stakeholders for alternative conflict management mechanisms at the SCC and the ICC to be generally low. Respondents generally thought that the challenges for such private institutions to procure the confidence of both sides in a conflict would be too difficult for them to overcome.

Denna uppsats belyser hur medarbetare på ett gruppboende inom LSS upplever hur det är att arbeta med äldre intellektuellt funktionsnedsatta personer. Syftet med undersökningen är att beskriva medarbetarnas subjektiva upplevelser av att bemöta åldrande brukare och samtidigt förhålla sig till lagstiftningen samt arbetsgivarens riktlinjer. Den teoretiska grunden i uppsatsen bygger på symbolisk interaktionism då en central del i studien handlar om att beskriva social interaktion. De underliggande teorierna och begreppen berör byråkrati och social handling samt rolltagande, empati och bemötande, där de två förstnämnda har valts eftersom de på ett relevant sätt kan bidra med förståelse vid tolkning av medarbetarnas beskrivningar av att bemöta brukarna och samtidigt förhålla sig till lagar och riktlinjer. De tre sistnämnda valen har gjorts då ett stort fokus ligger på bemötande, vilket i sin tur hänger ihop med empati och rolltagande. Vidare baseras det teoretiska utgångsläget på Trost och Levins definition av symbolisk interaktionism, där underliggande teorier och begrepp bygger på Webers diskussion om byråkrati och social handling, Trost och Levins tolkning av Meads teori om rolltagande, samt Henriksen och Vetlesens beskrivning av empati och bemötande. Uppsatsens metodologiska ansats är dubbel hermeneutik som innebär tolkning av något som redan är tolkat, och som ansågs lämplig eftersom studien gjorts genom att jag tolkat medarbetarnas beskrivningar, vilka i sin tur bygger på deras tolkningar av olika situationer. Studien har genomförts med intervjuer med personal på ett gruppboende, där det framkom att medarbetarna antingen ser bemötandet av brukarna som rutinmässigt eller som en utmaning. De flesta upplevde att det i vissa hänseenden är problematiskt att bemöta brukarna enligt arbetsgivarens riktlinjer, enligt någon berodde det på att riktlinjerna var otydliga, medan flera uppgav att de inte var praktiskt genomförbara. Medarbetarnas olika upplevelser kunde till stor del bli förståeliga med stöd av Webers diskussion om olika handlingstyper. I stort sett rådde det enighet om att svårigheterna att praktiskt tillämpa arbetsgivarens riktlinjer innebar negativa konsekvenser för brukarnas rätt till självbestämmande, eftersom de både är äldre och omfattas av LSS.

Interactive video seems to currently be an unpopular field of research. Video resumes however is an increasing trend when applying for jobs and sending out resumes. During this thesis, employers finds interactive video as a new, fun and exciting way of interacting with a resume that simplifies the recruitment process. Also, job seekers find creating interactive video as resumes as an extra nudge in to a company and a better way of marketing themselves for employers. However, conflict occurs between employers and job seekers regarding an interactive video resume. As it simplifies the recruitment process, job seekers have to put down more work when creating an interactive video resume while applying for a job. It is shown in this thesis that there are factors that should be investigated, for instance a platform aimed at interactive video resumes seems not have been developed yet as well as what interactive features an interactive video resume should contain. Job seekers find it difficult if creating such resumes took too long, being unaware of how to display interactive visual elements and which aspects to talk about while recording themselves. This thesis explores the possibility of employers and former recruitment personnel using an interactive video resume as well as job seekers’ ability of creating an interactive video. The main aims of this thesis are to find guidelines of what an interactive video resume mainly should contain and what job seekers thinks of creating and using an interactive video when applying for jobs.

With the increasing amount of valuable data that companies have access to the need for tools visualizing this data have reached a wider group of users, many of which are not tech-savvy. Self-service Business Intelligence applications aim to meet this need and many guidelines regarding the general design of Business Intelligence have been produced in recent years. In this thesis some of these guidelines are interpreted and applied during the development of a Qlik Sense application for the Device Connection Platform department at Ericsson. The purpose of this thesis is to produce more specific guidelines that aim to complement existing general guidelines on Self-service Business Intelligence design; guidelines that should be taken into account when developing Qlik Sense applications. As a result, five guidelines that concerns conditional dimensions, screen resolutions, naming conventions for master items, the data layer and Qlik Sense conventions for visualizations are presented. Pros and cons regarding these guidelines are discussed along with alternative approaches. The conclusion states that the general guidelines interpreted in this project work were helpful for the workflow and readability of the application, but that more specific guidelines such as the ones presented in the result could be well needed when it comes to customizabil ity and flexibility for end users. / Allt eftersom mängden värdefull data som företag har tillgång till ökar har behovet av verktyg som visualiserar dessa data nått en bredare grupp användare, där många är mindre tekniskt kunniga. Self-service Business Intelligence applikationer syftar till att möta detta behov och många generella riktlinjer för hur sådana applikationer ska designas har tagits fram under senare år. I denna rapport blir dessa riktlinjer tolkade och därefter applicerade under tiden av skapandet av en Self-service Business Intelligence applikation i mjukvaran Qlik Sense och för Ericsson Device Connection Platform. Syftet med rapporten är att utforma och presentera specifika riktlinjer för Qlik Sense att användas som komplement till de existerande och mer generella riktlinjerna för design av Self-service Business Intelligence i allmänhet. Rapportens resultat består av fem riktlinjer som avser villkorliga dimensioner, skärmupplösning, namnkonventioner för original, datalagret och Qlik Sense egna konventioner för visualiseringar. Föroch nackdelar med de framtagna riktlinjerna diskuteras tillsammans med alternativa tillvägagångssätt. Vi drar slutsatsen att de generella riktlinjerna som tolkats genom projektet i denna rapport var speciellt hjälpfulla för att uppnå läsbarhet och ett bra arbetsflöde för slutanvändaren i applikationen. Vidare konstateras att fler mjukvaruspecifika riktlinjer kan vara välbehövliga när det kommer till anpassningsbarhet av applikationer och flexibilitet för slutanvändare.

<p>Scania InfoMate develops web applications that support truck distributors and workshops with the necessary tools for an effective maintenance process. However, the end-users of these applications are faced with as many different graphical interfaces as there are applications. As a consequence, important effects of recognition are lost, developers spend unnecessary time designing new solutions for each application and Scania InfoMate does not present a homogeneous brand image towards its customers.</p><p>Therefore the aim of this study is to give a suggestion of how a standardized graphical interface for web applications at Scania InfoMate should be designed. The given suggestion should come from thorough investigation of both end-user needs and recent research within the area of usability. In addition to a standardized interface this study also aims to deliver guidelines that support future web application development at Scania InfoMate.</p><p>Through a combination of methods, mainly heuristic evaluation and user interviews, an elaborate description of usability and consistency problems in a defined web application portfolio is produced. This served as a basis for developing an interface design suggestion and helped pinpoint crucial areas in need of usability and consistency guidelines.</p><p>The main findings are a graphical interface design suggestion that specify positioning and visualization of common interface elements and guidelines ensuring that future web application development at Scania InfoMate is kept at a high standard regarding usability and consistency. This study also points out areas for further development at Scania InfoMate and suggests that additional studies should take place to establish a common view on consistency issues.</p>