Titel: Hur leker lika barn bäst? – Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: Många studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och på senare tid äveninternationella sådana. Detta på grund av internationaliseringen som ägt rum under de senasteårtiondena. Man har fokuserat på att beskriva svårigheter och utmaningar i exempelvis västerländsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan två västerländska parter som allmäntanses vara relativt lika varandra har fått betydligt mindre uppmärksamhet. Den geografiska,kulturella och språkliga närheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebärnågra svårigheter för tyska respektive svenska parter. Vi hävdar att svensk-tysk förhandlinginnebär vissa utmaningar och att denna typ av förhandling kräver extra uppmärksamhet ijämförelse med en nationell förhandling, och att det är möjligt att utveckla vissa generellariktlinjer som man som svensk förhandlare bör ta i beaktande innan och under en förhandlingmed en tysk motpart.SYFTE: Att utveckla generella riktlinjer inför förhandlingar för svenska inköpsavdelningarsom kommer att förhandla med tyska leverantörer.GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in via kvalitativa, semistruktureradeintervjuer med Exportrådet i Berlin, Tysk-Svenska Handelskammaren, SAAB Aerosystems,Toyota Material Handling Europe samt Scania. Samtliga har erfarenhet av förhandlingarmed Tyskland. Det teoretiska materialet har samlats in genom diverse relevant litteraturi form av böcker och artiklar.RESULTAT: Tyskland ses överlag som en önskvärd partner i förhandlingar då svenskar ochtyskar anses ha liknande tankesätt om hur förhandlingar bör struktureras och genomföras.Dock finns vissa moment som man som svensk förhandlare bör vara medveten om för attåstadkomma bästa möjliga utfall av förhandlingen. En modell har tagits fram i enlighet meddet material som framkommit under intervjuerna med respondenterna. Denna modell kan användassom riktlinje för vad man bör ta i beaktande och lägga vikt vid inför en förhandlingmed en tysk motpart. De faktorer som vi menar är extra kritiska och som svenska förhandlarebör överväga noggrant inför den ovan nämnda förhandlingssituationen är förberedelse, tydlighet, respekt för tid samt korrekthet. Alla dessa strategiska faktorer bör tas i beaktande medhjälp av en medvetenhet som skall finnas med genom hela förhandlingsprocessen. Vi hävdar att det faktum att samtliga av våra intervjupersoner upplever att tyskar i regel är bra förhandlingsparteroch att förhandlingar med tyska leverantörer generellt är relativt problemfria harsin grund i att intervjupersonerna dels är medvetna om de skillnader som föreligger i ländernasrespektive affärskultur, och dels att man på samtliga företag har långvariga relationer medsina leverantörer. Även det faktum att våra respondenter befinner sig i en köpsituation i förhandlingarnakan ha en inverkan på det generellt positiva utfallet.NYCKELORD: Förhandling, Tyskland, Sverige, inköp, leverantör, riktlinjer, Exportrådet,Tysk-Svenska Handelskammaren, SAAB Aerosystems, Toyota Material Handling Europe,Scania.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant. / This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast.  The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten. EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005. Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1. Fokus i uppsatsen ligger på regleringen av ledningsarbetet. Riktlinjerna i GL 44 är mycket mer omfattande och specifika i sin utformning än vad råden i FFFS 2005:1 är. Råden i FFFS 2005:1 riktas till flera sorts företag under Finansinspektionens tillsyn, utöver kredit- och värdepappersinstitut som riktlinjerna i GL 44 riktas till, till exempel försäkringsbolag. De olika sorters institut som råden i FFFS 2005:1 riktas till, resulterar i att råden ej kan vara lika specifika som riktlinjerna i GL 44 är. I uppsatsen fokuseras dock på kreditinstituten. Fokuseringen på den interna styrningen syns väl i GL 44, till exempel finns det ett eget omfattande avsnitt som endast behandlar ledningsorgan, vilket någon motsvarighet ej finns för i FFFS 2005:1. Interna riktlinjer är även något som i GL 44 anses vara viktigt att ha i institut, och det uttalas på flera ställen i GL 44 att interna riktlinjer bör finnas på olika områden, som till exempel för ledningsorganets etiska och professionella uppträdande och ledningsorganets sammansättning. De interna kontrollorganen får även genom riktlinjerna i GL 44 ett större ansvar, genom till exempel att kontrollorganen bör ha det yttersta ansvaret för riskhanteringen i den dagliga verksamheten. I GL 44 har man även lagt stor vikt vid att öka insynen i institut samt på att instituten har adekvata informationssystem. Riktlinjerna i GL 44 riktas till hela unionen, istället för till endast företag under Finansinspektionens tillsyn, såsom det görs i råden i FFFS 2005:1. Detta är ett steg i riktningen mot en enhetligare reglering inom unionen, som är ett av målen med riktlinjerna i GL 44. I GL 44 ges sammanfattningsvis genom sin tydligare och specifikare utformning en bättre förståelse för kreditinstituten, för både kreditinstitutens medarbetare och intressenter, i jämförelse med FFFS 2005:1.

Scania InfoMate develops web applications that support truck distributors and workshops with the necessary tools for an effective maintenance process. However, the end-users of these applications are faced with as many different graphical interfaces as there are applications. As a consequence, important effects of recognition are lost, developers spend unnecessary time designing new solutions for each application and Scania InfoMate does not present a homogeneous brand image towards its customers. Therefore the aim of this study is to give a suggestion of how a standardized graphical interface for web applications at Scania InfoMate should be designed. The given suggestion should come from thorough investigation of both end-user needs and recent research within the area of usability. In addition to a standardized interface this study also aims to deliver guidelines that support future web application development at Scania InfoMate. Through a combination of methods, mainly heuristic evaluation and user interviews, an elaborate description of usability and consistency problems in a defined web application portfolio is produced. This served as a basis for developing an interface design suggestion and helped pinpoint crucial areas in need of usability and consistency guidelines. The main findings are a graphical interface design suggestion that specify positioning and visualization of common interface elements and guidelines ensuring that future web application development at Scania InfoMate is kept at a high standard regarding usability and consistency. This study also points out areas for further development at Scania InfoMate and suggests that additional studies should take place to establish a common view on consistency issues.

Data warehouse system är något som har växt fram under 1990-talet och det har implementeras hos flera verksamheter. De källsystem som en verksamhet har kan integreras ihop med ett data warehouse system för att skapa en version av verkligheten och ta fram rapporter för beslutsunderlag. Med en version av verkligheten menas att det skapas en gemensam bild som visar hur verksamhetens dagliga arbete sker och utgör grundinformation för de framtagna analyserna från data warehouse systemet. Det blir därför väsenligt för verksamheten att de framtagna rapporterna håller en, enligt verksamheten, tillfredställande god datakvalitet. Detta leder till att datakvaliteten hos data warehouse systemet behöver hålla en tillräckligt hög kvalitetsnivå. Om datakvaliteten hos beslutsunderlaget brister kommer verksamheten inte att ta de optimala besluten för verksamheten utan det kan förekomma att beslut tas som annars inte hade tagits. Att förbättra datakvaliteten hos data warehouse systemet blir därför centralt för verksamheten. Med hjälp av kvalitetsfilosofin Total Quality Management, TQM, har verksamheten ett stöd för att kunna förbättra datakvaliteten eftersom det möjliggör att ett helhetsgrepp om kvaliteten kan tas. Anledningen till att ta ett helhetsperspektiv angående datakvaliteten är att orsakerna till bristande datakvalitet inte enbart beror på orsaker inom själva data warehouse systemet utan beror även på andra orsaker. De kvalitetsförbättrande åtgärder som behöver utföras inom verksamheter varierar eftersom de är situationsanpassade beroende på hur verksamheten fungerar även om det finns mer övergripande gemensamma åtgärder. Det som kommuniceras i form av exempelvis rapporter från data warehouse systemet behöver anses av verksamhetens aktörer som förståeligt och trovärdigt. Anledningen till det är att de framtagna beslutunderlagen behöver vara förståliga och trovärdiga för mottagaren av informationen. Om exempelvis det som kommuniceras i form av rapporter innehåller skräptecken bli det svårt för mottagaren att anse informationen som trovärdig och förståelig. Förbättras kvaliteten hos det kommunikativa budskapet, det vill säga om kommunikationskvaliteten förbättras, kommer datakvaliteten hos data warehouse systemet i slutändan också förbättras. Inom uppsatsen har det tagits fram riktlinjer för att kunna förbättra datakvaliteten hos data warehouse system med hjälp av kommunikationskvaliteten samt TQM. Riktlinjernas syfte är att förbättra datakvaliteten genom att förbättra kvaliteten hos det som kommuniceras inom företagets data warehouse system. Det finns olika åtgärder som är situationsanpassade för att förbättra datakvaliteten med hjälp av kommunikationskvalitet. Ett exempel är att införa en möjlighet för mottagaren att få reda på vem som är sändaren av informationsinnehållet hos de framtagna rapporterna. Detta för att mottagaren bör ha möjlighet att kritisera och kontrollera den kommunikativa handlingen med sändaren, som i sin tur har möjlighet att försvara budskapet. Detta leder till att öka trovärdigheten hos den kommunikativa handlingen. Ett annat exempel är att införa inmatningskontroller hos källsystemen för att undvika att aktörer matar in skräptecken som sedan hamnar i data warehouse systemet. Detta leder till att mottagarens förståelse av det som kommuniceras förbättras. / The data warehouse system is something that has grown during the 1990s and has been implemented in many companies. The operative information system that a company has, can be integrated with a data warehouse system to build one version of the reality and take forward the decision basis. This means that a version of the reality creates a common picture that show how the company’s daily work occurs and constitutes the base of information for the created analysis reports from the data warehouse system. It is therefore important for a company that the reports have an acceptable data quality. This leads to that the data quality in the data warehouse system needs to hold an acceptable level of high quality. If data quality at the decision basis falls short, the company will not take the optimal decision for the company. Instead the company will take decision that normally would not have been taken. To improve the data quality in the data warehouse system would therefore be central for the company. With help from a quality philosophy, like TQM, the company have support to improve the data quality since it makes it possible for wholeness about the quality to be taken. The reason to take a holistic perspective about the data quality is because lacking of the data quality not only depends on reasons in the data warehouse system, but also on other reasons. The measurement of the quality improvement which needs to perform in the company depends on the situation on how the company works even in the more overall actions. The communication in form of for example reports from the data warehouse system needs to be understandable and trustworthy for the company’s actors. The reason is that the decision basis needs to be understandable and trustworthy for the receiver of the information. If for example the communication in form of reports contains junk characters it gets difficulty for the receiver of the information to consider if it is trustworthy and understandable. If the quality in the communication message is improving, videlicet that the communication quality improves, the data quality in the data warehouse will also improve in the end. In the thesis has guiding principles been created with the purpose to improve data quality in a data warehouse system with help of communication quality and TQM. Improving the quality in the communication, which is performed at the company’s data warehouse to improve the data quality, does this. There are different measures that are depending on the situations to improve the data quality with help of communication quality. One example is to introduce a possibility for the receiver to get information about who the sender of the information content in the reports is. This is because the receiver needs to have the option to criticize and control the communication acts with the sender, which will have the possibility to defend the message. This leads to a more improved trustworthy in the communication act. Another example is to introduce input controls in the operative system to avoid the actors to feed junk characters that land in the data warehouse system. This leads to that the receivers understanding of the communication improves.

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm’s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law. The results of the thesis pointed out differences between the municipalities concerning the assessment of social assistance to purposes included in "other living expenses". The differences that appeared in the thesis was due to that the social services act is as a framework law, which allows local adjustments and has a general construction with vague concepts. The differences between municipalities make the administration of the social assistance turn out different for the client depending in which municipality he/she lives in. The results of the thesis showed that municipal guidelines did neither contribute to uniform the assessment of social assistance in Sweden, as intended nor raised the rule of law.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer. SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen. METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts. Fem familjer från olika delar av landet deltog i studien. Intervjuerna spelades in med mp3-spelare för att sedan transkriberas ordagrant. Samtalen analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Föräldrarna berättade om en rädsla och oro inför behandlingsstarten och att introduktionsperioden som familjerna erbjöds inför kostbehandlingen visade sig vara mycket viktig för kommande behandlingsprocess. Föräldrarna upplevde det svårt att tillaga en varierad kost och att det var viktigt med adekvata hjälpmedel och regelbunden vårdkontakt för att kunna tillämpa kostbehandlingen i vardagslivet. Deras behov av stöd förändrades under behandlingsprocessen. Genomgående var att informanterna upplevde att de sociala aktiviteterna anpassades efter kostbehandlingen. Föräldrarna upplevde det som viktigt att ha kontakt med andra familjer i liknade situation. Trots att föräldrarna upplevde flera olika praktiska och sociala problem ansåg de ändå att det positiva, som var kopplat till behandlingens resultat övervägde. En förälder uttryckte sig med orden ”Vi fick tillbaka vårt barn”- vilket återspeglar många föräldrars åsikt om behandlingen. SLUTSATS MAD och ketogenkost kräver mycket tid och kunskap för berörda familjer och påverkar deras vardag både praktiska och socialt. Med stöd från vård, barnomsorg, familj och vänner upplevde föräldrarna att det var lättare att upprätthålla behandlingen. Det finns också ett behov av att få prata med andra föräldrar och familjer som är liknande situationer. / BACKGROUND Modified Atkins Diet (MAD) and Ketogenic Diet are treatments prescribed to children suffering from refractory epilepsy. Patients with glucose transporter protein type 1 deficiency are also commonly treated with these diets, which are low in carbohydrates and high in fat. In Sweden, there are four hospitals implementing these treatments, but there is currently not sufficient information on how they are affecting the families. OBJECTIVE The purpose of this study was to explore how parents of children treated with MAD or Ketogenic Diet experience the treatment. METHOD Qualitative interviews based on a semi-structured topic guide was conducted. Five families from different parts of Sweden participated in this study. The interviews were recorded with an mp3 device and transcribed verbatim. Qualitative content analysis was used for data analysis. RESULT The parents disclosed anxiety before the start of the treatment and they acknowledged that the first week of introduction, which they, were offered before the start, proved to be essential for the rest of the treatment process. The families found it difficult to cook a balanced meal according to the dietary requriements, and also that it was important to have adequate resources and routine contact with health services to be able to apply the treatment to daily life. Their need for support changed during the treatment process. The informants believed their social activities were accommodated due to treatment. The parents felt the need to be in contact with other families in a similar situation. One parent expressed him-/herself with the words “We got our child back”, which reflects many parents view, regarding the treatment. CONCLUSION MAD and Ketogenic Diet require a lot of time and knowledge and affect practical and social aspects in daily living. With the support of health care, child care, family and friends, the parents felt it was easier to maintain treatment. The informants also shed light on the necessity of being in contact with other parents and families in similar situations.

<p>Data warehouse system är något som har växt fram under 1990-talet och det har implementeras hos flera verksamheter. De källsystem som en verksamhet har kan integreras ihop med ett data warehouse system för att skapa en version av verkligheten och ta fram rapporter för beslutsunderlag. Med en version av verkligheten menas att det skapas en gemensam bild som visar hur verksamhetens dagliga arbete sker och utgör grundinformation för de framtagna analyserna från data warehouse systemet. Det blir därför väsenligt för verksamheten att de framtagna rapporterna håller en, enligt verksamheten, tillfredställande god datakvalitet. Detta leder till att datakvaliteten hos data warehouse systemet behöver hålla en tillräckligt hög kvalitetsnivå. Om datakvaliteten hos beslutsunderlaget brister kommer verksamheten inte att ta de optimala besluten för verksamheten utan det kan förekomma att beslut tas som annars inte hade tagits.</p><p>Att förbättra datakvaliteten hos data warehouse systemet blir därför centralt för verksamheten. Med hjälp av kvalitetsfilosofin Total Quality Management, TQM, har verksamheten ett stöd för att kunna förbättra datakvaliteten eftersom det möjliggör att ett helhetsgrepp om kvaliteten kan tas. Anledningen till att ta ett helhetsperspektiv angående datakvaliteten är att orsakerna till bristande datakvalitet inte enbart beror på orsaker inom själva data warehouse systemet utan beror även på andra orsaker. De kvalitetsförbättrande åtgärder som behöver utföras inom verksamheter varierar eftersom de är situationsanpassade beroende på hur verksamheten fungerar även om det finns mer övergripande gemensamma åtgärder.</p><p>Det som kommuniceras i form av exempelvis rapporter från data warehouse systemet behöver anses av verksamhetens aktörer som förståeligt och trovärdigt. Anledningen till det är att de framtagna beslutunderlagen behöver vara förståliga och trovärdiga för mottagaren av informationen. Om exempelvis det som kommuniceras i form av rapporter innehåller skräptecken bli det svårt för mottagaren att anse informationen som trovärdig och förståelig. Förbättras kvaliteten hos det kommunikativa budskapet, det vill säga om kommunikationskvaliteten förbättras, kommer datakvaliteten hos data warehouse systemet i slutändan också förbättras. Inom uppsatsen har det tagits fram riktlinjer för att kunna förbättra datakvaliteten hos data warehouse system med hjälp av kommunikationskvaliteten samt TQM. Riktlinjernas syfte är att förbättra datakvaliteten genom att förbättra kvaliteten hos det som kommuniceras inom företagets data warehouse system.</p><p>Det finns olika åtgärder som är situationsanpassade för att förbättra datakvaliteten med hjälp av kommunikationskvalitet. Ett exempel är att införa en möjlighet för mottagaren att få reda på vem som är sändaren av informationsinnehållet hos de framtagna rapporterna. Detta för att mottagaren bör ha möjlighet att kritisera och kontrollera den kommunikativa handlingen med sändaren, som i sin tur har möjlighet att försvara budskapet. Detta leder till att öka trovärdigheten hos den kommunikativa handlingen. Ett annat exempel är att införa inmatningskontroller hos källsystemen för att undvika att aktörer matar in skräptecken som sedan hamnar i data warehouse systemet. Detta leder till att mottagarens förståelse av det som kommuniceras förbättras.</p> / <p>The data warehouse system is something that has grown during the 1990s and has been implemented in many companies. The operative information system that a company has, can be integrated with a data warehouse system to build one version of the reality and take forward the decision basis. This means that a version of the reality creates a common picture that show how the company’s daily work occurs and constitutes the base of information for the created analysis reports from the data warehouse system. It is therefore important for a company that the reports have an acceptable data quality. This leads to that the data quality in the data warehouse system needs to hold an acceptable level of high quality. If data quality at the decision basis falls short, the company will not take the optimal decision for the company. Instead the company will take decision that normally would not have been taken.</p><p>To improve the data quality in the data warehouse system would therefore be central for the company. With help from a quality philosophy, like TQM, the company have support to improve the data quality since it makes it possible for wholeness about the quality to be taken. The reason to take a holistic perspective about the data quality is because lacking of the data quality not only depends on reasons in the data warehouse system, but also on other reasons. The measurement of the quality improvement which needs to perform in the company depends on the situation on how the company works even in the more overall actions.</p><p>The communication in form of for example reports from the data warehouse system needs to be understandable and trustworthy for the company’s actors. The reason is that the decision basis needs to be understandable and trustworthy for the receiver of the information. If for example the communication in form of reports contains junk characters it gets difficulty for the receiver of the information to consider if it is trustworthy and understandable. If the quality in the communication message is improving, videlicet that the communication quality improves, the data quality in the data warehouse will also improve in the end. In the thesis has guiding principles been created with the purpose to improve data quality in a data warehouse system with help of communication quality and TQM. Improving the quality in the communication, which is performed at the company’s data warehouse to improve the data quality, does this.</p><p>There are different measures that are depending on the situations to improve the data quality with help of communication quality. One example is to introduce a possibility for the receiver to get information about who the sender of the information content in the reports is. This is because the receiver needs to have the option to criticize and control the communication acts with the sender, which will have the possibility to defend the message. This leads to a more improved trustworthy in the communication act. Another example is to introduce input controls in the operative system to avoid the actors to feed junk characters that land in the data warehouse system. This leads to that the receivers understanding of the communication improves.</p>

Internprissättning anses vara ett av de mest kritiska problemen när det kommer till nationell och internationell beskattning. Den växande globaliseringen har resulterat i uppkomsten av många nya multinationella verksamheter, vilket även har till följd att transaktioner mellan företag med verksamhet i olika länder ökat. För att uppnå maximal global vinst flyttar multinationella företag vinster från högskatteländer till lågskatteländer och utnyttjar därmed länders olika skattesystem. Till följd av detta har fokus ökat från skattemyndigheter världen över, med incitament om att skydda sitt lands skattebas. Regler i syfte att begränsa internationell skatteflykt har blivit alltmer betydelsefulla, därmed har ett behov av en global accepterad standard avseende internprissättning uppkommit. Organisationen Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) har tagit fram ett antal riktlinjer som behandlar internprissättning. Syftet med studien är att redogöra om det finns skillnader eller likheter mellan implementeringen av OECDs riktlinjer avseende internprissättning mellan Sverige, som är medlem i OECD, samt Kina och Singapore som inte är medlemmar. Vidare syftar studien till att verifiera eller falsifiera följande hypotes; att skillnader i implementeringen och utformning av internprissättning i respektive länders lagar och riktlinjer kan förklaras av kulturella dimensioner i landet. Därav genomfördes en komparativ studie mellan Sverige, Kina och Singapore lagtexter och riktlinjer samt OECDs riktlinjer. Studien omfattar en undersökning av OECDs riktlinjer för internprissättning, OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations 2017, avseende kapitel I. Armlängdsprincipen, kapitel II. Prismetoder och kapitel IV. Dokumentation. Slutsatsen av studien är att såväl medlemsländer samt icke-medlemsländer följer OECDs riktlinjer för internprissättning men att det förekommer variationer i omfattning. Vi finner likheter i såväl ländernas lagstiftning som riktlinjer avseende syfte och innehåll inom de undersökta områdena. Studien identifierar även skillnader i ländernas internprissättningsreglering vilka till största del utgörs av vilken omfattning länderna har anpassat sina riktlinjer efter OECDs riktlinjer. Vår slutsats är att harmonisering råder, men i olika utsträckning, även utanför OECD som institution och att ett medlemskap i organisationen inte är en nödvändighet för att likhet i internprissättning ska existera. Vår studie visar samtidigt att utformningen av internprissättningsregler beror på kulturella dimensioner i högre utsträckning än institutionella influenser. Vår hypotes har genom studien kunnat verifieras och ger därför stöd åt att skillnader i internprissättning i respektive länders lagar och riktlinjer kan förklaras av kulturella dimensioner i landet. Studien bidrar till ökad förståelse av respektive länders lagstiftningar och riktlinjer för internprissättning samt dess likhet med OECDs riktlinjer. Vidare bidrar studien med kunskap i hur kulturella dimensioner, i samspel med OECD, påverkat både medlemsländer samt icke-medlemsländers implementering och utformning av sina lagar och riktlinjer inom internprissättning. / Transfer pricing is considered one of the most critical issues regarding national and international taxation. The growing globalization has resulted in the creation of a multiplicity of new multinational corporations, which in turn has led to an increase in financial transactions between companies with business in different countries. To maximize global profit, multinational corporations move profit from high tax countries to low tax countries by using other countries tax systems. As a consequence, focus on this issue has increased from tax departments all over the world, with the intent to protect their nations’ tax base. Regulation with the purpose of minimizing international tax avoidance have become increasingly important and thus a need for a globally accepted standard considering transfer pricing, has ascended. The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) has developed a number of guidelines regarding transfer pricing. The purpose of the study is to present differences and similarities in the implementation of OECDs guidelines regarding transfer pricing between Sweden, a member in OECD, as well as China and Singapore who are not members in the OECD. Further the study aims to verify or falsify the hypothesis: that differences in the implementation and design of transfer pricing in the respective countries’ national regulation and guidelines can be explained by cultural dimensions within the countries. Hence a comparative study was executed between Sweden, China and Singapore’s legal texts and guidelines, along with the OECD guidelines. The study contains an examination of transfer pricing in the OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administration 2017 of Chapter I. Arm's Length Principle, Chapter II. Price Methods and Chapter IV. Documentation. The study concludes that both member states as well as non-member states follow the OECD guidelines for transfer pricing but that variations between the nations exist. We find similarities in the nations’ regulation and guidelines regarding purpose and content within the examined areas. The study also identifies differences in the transfer pricing regulation between the nations, largely regarding the extent to which the nations has adapted the legal texts and guidelines to the OECD guidelines. Our conclusion is that visible harmonization exist, but in a varying extent, even outside the OECD as an institution, and that membership in the organisation is not a necessity for similarities in transfer pricing guidelines to occur. The study also indicates that the structure of transfer pricing regulation is influenced by cultural dimensions to a larger extent than institutional influences, hence our hypothesis verify that differences in transfer pricing in the respective countries’ national regulation and guidelines can be explained by cultural dimensions within the countries, is supported. The contribution of the study is increased understanding of the examined nations’ regulation and guidelines regarding transfer pricing and their similarities with OECD guidelines for transfer pricing. Further the study contribute to knowledge of how the cultural dimensions within the nations, in combination with OECD, influence the implementation and structuring of regulation and guidelines regarding transfer pricing in both member states and non-member states of the OECD.

Den fortsatt snabba tillväxten av internationell handel och den ökade globaliseringen harresulterat i en ökning av användandet av internprissättning inom koncerner. Detta har i sin turuppmärksammat multinationella företag, som till följd av detta hamnat i mitten av en storm avstridigheter. I takt med att transaktioner ökat, har det uppstått problem med internprissättning.Internprissättningen används som ett viktigt verktyg av globala företag för att uppnå optimalavinster, där det kan uppstå manipulation av internpriser. Internprissättning förklaras därförofta som fenomenet att vinstmaximera genom att utnyttja andra länders skattesystem ochkringgå statliga regleringar. Mobiliseringen av internprissättning i syfte av skatteflykt är nästintill osynligt för allmänheten och ytterst svårt för tillsynsmyndigheter att upptäcka. För attkomma till underfund med detta problem och samtidigt hjälpa skattemyndigheter ochmultinationella företag har organisationen Organisation for Economic Co-operation andDevelopment (OECD) tagit fram ett antal riktlinjer.Syftet med vår studie är att genomföra en komparativ undersökning för att pröva om det finnsen skillnad mellan tillämpningen av OECD:s riktlinjer, mellan länder med anglosaxiskrespektive kontinental redovisningstradition. Därför sker den komparativa studien mellan detkontinentala Tyskland och det anglosaxiska Storbritannien. För att undersöka potentiellaskillnader används kapitel I, II och IV i OECD:s riktlinjer för internprissättning (OECDTransfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations 2010).Dessa kapitel innehåller armlängdsprincipen, internprissättningsmetoder och dokumentation.För att kunna bedöma om det finns några skillnader i tillämpningen av OECD:s riktlinjermellan Tyskland och Storbritannien har vi kvalitativt granskat lagtexter och riktlinjer frånländernas skattemyndigheter. Vidare har vi använt oss av kvalificerad juridisk och ekonomisklitteratur.Vi har kommit fram till att det finns en skillnad mellan tillämpningen av OECD:s riktlinjermellan Storbritannien och Tyskland. Trots likheter som identifierats finns även storaskillnader mellan de två länderna. Dessa olikheter har varit av sådan omfattning att slutsatsenom att det råder skillnader i tillämpningen av OECD:s riktlinjer mellan ett anglosaxiskt ochkontinentalt land, kunnat dras. Studien bidrar till ökad kunskap om hur skattelagstiftningen ärutformad i Storbritannien och Tyskland. Den bidrar även med kunskap om hur OECD:sriktlinjer är utformade och hur dess utformning påverkar andra länders internprissättning. Vårstudie bidrar vidare med litteratur om Tysklands och Storbritanniens implementering avOECD:s riktlinjer samt OECD:s påverkan på utformning av länders skatteregler inominternprissättning. / The continued rapid growth of international trade and the increased globalization has resultedin an increase of use of transfer pricing within corporate groups. This has, further attractedattention to multinational companies that, as a consequence, have ended in the midst of astorm of debates. As transactions increased the problem of transfer pricing arose. Transferpricing is used as an important tool of global companies to achieve optimal profits, whereinternal prices may be manipulated. Transfer pricing is therefore often explained as thephenomenon of maximizing profit by utilizing other countries' tax systems and bypassinggovernment regulations. The mobilization of internal pricing for tax evasion is almostinvisible to the public and extremely difficult for regulatory authorities to detect. In order toaddress this problem while helping tax authorities and multinational companies, theOrganization for Economic Co-operation and Development (OECD) has developed a numberof guidelines.The purpose of our study is to carry out a comparative study to determine if there is adifference between the application of the OECD guidelines, between countries with Anglo-Saxon and Continental Accounting tradition. Hence, the comparative study takes placebetween the Anglo-Saxon United Kingdom and the Continental Germany. To investigatepotential differences, chapters I, II and IV are used in the OECD Transfer Pricing Guidelinesfor Multinational Enterprises and Tax Administration 2010. These chapters include the arm'slength principle, transfer pricing methods and documentation. In order to assess whether thereis any difference in the application of the OECD guidelines between United Kingdom andGermany, we have qualitatively reviewed legal texts and guidelines from the tax authorities ofthe countries. Furthermore, we have used qualified legal and economic literature.We have found that there is a difference between the application of the OECD guidelinesbetween United Kingdom and Germany. Despite similarities identified, there are also majordifferences between the two countries. These differences have been of such, that theconclusion that there are differences in the application of the OECD guidelines between anAnglo-Saxon and Continental country, could be drawn. The study contributes with increasedknowledge of how tax law is designed in the United Kingdom and Germany. It alsocontributes with knowledge of how the OECD guidelines are designed and how its designaffects other countries' transfer pricing. Our study further contributes literature on UnitedKingdom’s and Germany's implementation of the OECD Guidelines, as well as the OECD'simpact on the design of countries' tax rules in transfer pricing.This paper is hereinafter written in Swedish.