År 2000 trädde lagen om väjningsplikt i kraft vilket gav gående företräde vid obevakadeövergångsställen. Som konsekvens av lagen överfördes den fördröjning, som tidigaredrabbat gående, på fordon. Tidigare studier har visat att det inte är säkrare att korsa vägenvid ett övergångsställe än på andra platser. Detta har medfört att övergångsställen endastrekommenderas att anordnas av framkomlighetsskäl, det vill säga på platser där högafördröjningar för gående annars uppkommer. Att i stället installera en gångpassage, därgående istället ska lämna företräde för fordon, har mött kritik från flera håll. Det saknastillräckligt bra riktlinjer för när en gångpassage eller ett övergångsställe är lämpligt, vilket göratt det finns ett behov av att ta fram tydligare riktlinjer. Syftet med rapporten var att studera framkomligheten för gående och motordrivna fordonvid gångpassager och obevakade övergångsställen. Målet var att komma fram till vilkagång- och fordonsflöden som kan motivera ett obevakat övergångsställe respektive gångpassage urframkomlighetssynpunkt. Ytterligare mål med studien var att identifiera ett antal faktorer som påverkarframkomligheten. En litteraturstudie genomfördes för att granska lagstiftning, riktlinjer och internationellpraxis avseende gång- och fordonstrafik. Därefter gjordes en empirisk studie därmedelfördröjning, gångflöden och fordonsflöden studerades på tolv obevakadeövergångsställen i Stockholmsområdet. Förhållandet mellan refug och fördröjning samthastighet och fördröjning analyserades statistiskt med konfidensintervall ochregressionsanalyser. Dessutom studerades hur stor andel gående som tvingades väja förfordon. Sammantaget visade resultaten från litteratur- och empiristudien att fördröjningen förfordon och gående var låg under flödesgränserna 100 fotgängare/timme och 600motorfordon/timme. Därmed rekommenderas att gångpassage anläggs där flödet är underdessa gränser. Om gränserna gäller för installering av övergångsställe är svårare att svara påeftersom det beror av vilken fördröjning som accepteras av väghållaren. Regressionsanalyseroch konfidensintervall kunde inte visa att refug eller skyltad hastighet påverkarframkomligheten, insamlad data var inte statiskt signifikant. Det kunde heller inte statistisktvisas huruvida antalet gående som tvingas väja för fordon påverkas av gång- ochfordonsflödet. Resultaten visade dock att fordonsförare i allmänhet följer lagen vidobevakade övergångsställen. / In the year 2000 the law on the obligation to give way came into effect, this gave pedestrianspriority at uncontrolled pedestrian crossings. The delay, which previously affectedpedestrians, were therefore transferred to vehicles. Previous studies have shown that it’snot safer to cross the road at pedestrian crossings compared to other places. This indicatesthat pedestrian crossings only should be arranged for reasons of passability, meaning inplaces where high delays otherwise would arise. Installing an unmarked crossing instead hasreceived criticism from several parties and the study shows that there are insufficientguidelines for when unmarked crossings are considered suitable. Consequently, there is aneed to provide clearer guidelines regarding when each type of intersection is appropriate. The purpose of this report is to study the passability for pedestrians and vehicles atunmarked crosswalks and uncontrolled pedestrian crossings. The aim is to be able todetermine which pedestrian- and vehicle flow justifies a pedestrian crossing or an unmarkedcrossing from a passability point of view. An additional goal of the study is to identify factorsaffecting passability. First, a literature study was conducted which includes legislation, guidelines andinternational practice. Subsequently, a case study was conducted in which delay, vehicleflow and pedestrian flow were studied at twelve uncontrolled crossings in Stockholm. Astatistical study was performed at the connection between delay and refuge as well as delayand speed. These connections were studied with confidence intervals and regressionanalyzes. The study also included yielding behavior, were the proportion of pedestrians thathad to give way to vehicles was examined. With the results from the case study and the literature study it could be stated that the delayfor vehicles and pedestrians was small below the flow limits of 100 pedestrians/hour and600 vehicles/hour. Thus, an unmarked crossing could be installed if the flow is below theselimits. If the limits apply to pedestrian crossings is more difficult to say, because it dependson how great delay the administration can accept. The confidence intervals and regressionanalyzed could not prove that refuge or signposted speed affects the passability, thecollected data was not statistically significant. The results showed that drivers generallycomply with the law and gives way at pedestrian crossings. It could not be statisticallyproven whether the number of pedestrians that is forced to give way to vehicles is affectedby pedestrian and vehicle flow.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård kommer möta patienter med substansberoende i den perioperativa vården. Att smärtlindra patienter med substansberoende kan vara en utmaning då särskild farmakologisk hänsyn behöver tas till dessa patienter. Patienter med substansberoende får ofta otillräcklig perioperativ smärtlindring. Kliniska, evidensbaserade riktlinjer spelar en grundläggande roll för att förbättra vården för patienter med substansberoende genom att hjälpa specialistsjuksköterskor att fatta de bästa omvårdnadsbesluten för dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken omfattning det förekommer riktlinjer för perioperativ smärtlindring till vuxna personer med substansberoende, samt att beskriva hur innehållet i olika riktlinjer inom området överensstämmer med varandra. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie med beskrivande design. Riktlinjerna har granskats med en manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Åtta regioner hade riktlinjer för perioperativ smärtlindring för patienter med substansberoende medan fem regioner saknade fastställda riktlinjer gällande patientgruppen. Tre huvudkategorier identifierades i granskningen: Preoperativ bedömning, Perioperativ smärtlindring och Perioperativt omhändertagande. Patienter med substansberoende bör identifieras och en individanpassad smärtplan bör göras i samråd med en smärtspecialist. Multimodal smärtlindring, inklusive regional anestesi och perifera blockader, är att föredra för patientgruppen. God omvårdnad, tydlig information och ett gott bemötande är viktigt för att smärtlindringen ska fungera. Slutsats: Det förekommer både regionala och lokala riktlinjer avseende den perioperativa smärtlindringen till patienter med substansberoende. Tydliga riktlinjer kan leda till bättre omvårdnad och ökad kvalitet på den perioperativa vården för dessa patienter. Multimodal smärtlindring är viktigt och leder till ökad komfort.

In recent years, both the private and the government sector in Sweden have seen an increase in currentcyber and IT-related attacks. Despite a trend of increased technological aspects, investment securityincidents and breaches continue to rise. Organizations tend to overlook the importance of users, while statistics show that the majority of security incidents occur when an employee undermines existingcontrols. As a result of these incidents and attacks, IT security has become one of the most relevantand rapidly growing areas of focus in modern IT security. Employee awareness of organizational rules and guidelines is critical to ensuring a last line of defense. This study is carried out in a municipality in northern Sweden, where previous surveys show a trendof naivety and a lack of IT security. The Swedish municipalities have an important missioninfrastructure protection of sensitive sensitivity and information about their citizens. It is therefore particularly important that such an organization can demand and communicate thenecessary IT security requirements to its employees. In this study, we examine employees' awareness,perception and behavior towards the municipality's guidelines for information security, studies have identified potential measures that can contribute to increasing employees' security awareness and compliance with security measures and guidelines at an organizational level. The study uses qualitative methods to collect and analyze employees' awareness, perception and behavior towards information security guidelines. The method for collecting empirical evidenceconsists of two parts. Primary data is collected through a total of six semi-structured interviews, and secondary data is collected through the policy, rules, guidelines and security guidelines in document form. The analysis is carried out to point out potential patterns, regularities, specific deviations or underlying causes. The study found that employees show high general awareness of IT security, quick awareness of specific security measures and guidelines is slightly worse. The study presents five central measures and areas of action to improve precise awareness: Adaptation of the introductory training and additional training in relevant IT security areas, clearer communication channels between management, clarifying and developing an IT security policy in joint action.

Bakgrund: Hälften av alla vuxna i Sverige når upp till de riktlinjer som finns gällande fysisk aktivitet. Samtidigt har en av tre butiksanställda en heltidsanställning vilket skapar oro och stress. De anställda behöver vara uppkopplade på fritiden för att inte missa ett viktigt arbetspass. Finns det verkligen tid att prioritera fysisk aktivitet i sin vardag? Vilket stöd bidrar arbetsgivaren med och hur kan arbetsgivare med hjälp av självbestämmande teorin motivera deras anställda att vara mer fysiskt aktiva?  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur butiksanställda värderar och beskriver fysisk aktivitet i relation till sitt yrke. Metod: Studien använde sig av en kvantitativ metod med webbaserade enkäter som datainsamling. Totalt deltog 64 butiksanställda från olika delar av Sverige.  Resultat: Resultatet visade att en stor del av respondenter når upp till riktlinjerna för vardagsmotion och högintensiv träning. Däremot är det många som inte når riktlinjerna gällande muskelstärkandeaktivitet. Majoriteten av respondenterna får stöd i form av friskvårdsbidrag men det finns en upplevelse om kommunikationen angående bidraget är sämre. Det finns ett intresse av stöd från arbetsgivaren i form av aktiviteter med kollegorna. Det finns inga signifikanta skillnader i aktivitetsnivån mellan de olika anställningsformerna. Diskussion: Med hjälp av självbestämmandeteorin kan arbetsgivarna stötta sina anställda till att vara mer fysiskt aktiva. Genom bland annat gemensamma aktiviteter, kurstillfällen med fokus på fysisk aktivitet och tunga lyft samt ge mer information angående friskvårdsbidraget. Trots att många når upp till riktlinjerna verkar det finnas en önskan om att hinna med mer fysisk aktivitet och att få mer stöd från arbetsgivaren skulle hjälpa butiksanställda att få mer motivation. / Background: Half of all adults in Sweden meet the guidelines for physical activity. At the same time, one in three shop workers has a full-time job, which creates anxiety and stress. Employees need to be connected in their free time to avoid missing an important shift. Is there really time to prioritize physical activity in their daily lives? What support does the employer provide and how can employers use the self-determination theory to motivate their employees to be more physically active?  Purpose: The purpose of the study was to investigate how shop workers value and describe physical activity in relation to their profession. Method: The study used a quantitative method with web-based questionnaires as data collection. A total of 64 store employees from different parts of Sweden participated.  Results: The results showed that a large proportion of respondents reach the guidelines for everyday exercise and high-intensity exercise. However, many do not reach the guidelines for muscle strengthening activity. Most of the respondents receive support in the form of a wellness allowance, but there is a perception that communication regarding the allowance is poorer. There is an interest in support from the employer in the form of activities with colleagues. There are no significant differences in the level of activity between the different forms of employment. Discussion: With the help of the self-determination theory, employers can support their employees to be more physically active. For example, through joint activities, courses focusing on physical activity and heavy lifting and providing more information about the wellness allowance. Although many reach the guidelines, there seems to be a desire to get more physical activity and getting more support from the employer would help store employees to get more motivation.

This thesis investigates which arguments are used to create and regulate the help provided in regard to digital services in Swedish public libraries. Many official agencies and private enterprises close their offices and expand the digital service. These digital services are not available for all people and hence many come to their public library for help. This puts the library staff in difficult situations of different kinds. We seek to expand the knowledge of how these types of digital questions are perceived and handled by the library staff in the current situation, as well as whether guidelines are seen to be of help in this work. To do this we gathered information through a survey sent to Swedish public libraries. We then analysed the empirical material with qualitative analysis of content and also used Douglas Raber’s model in order to help explain the results. The results showed that the library users’ needs and interests were strong arguments in deciding what services to provide. Other categories, characteristic for the respondents’ arguments, that were found were the library mission and the library act; compassion; integrity, confidentiality and GDPR; the library staff's knowledge; and responsibility. The library staff had somewhat different views on whether guidelines were of use or not in their work. We found that Raber’s model was applicable for the most part of the material. One deviation, however, was found.

Bristande kompetens är ett växande problem inom organisationer. Att överföra kompetens mellan medarbetare har visats vara ett effektivt sätt för att bevara kunskap, att stabilisera arbetskraften samt göra organisationen konkurrenskraftig. Syftet med studien är att undersöka arbetet med kompetensöverföring inom en mindre kommun i Västerbottens län. Studien ämnar därmed att undersöka arbete på strategisk och verkställande nivå. För att undersöka detta har en kommuns riktlinjer kring introduktion av nya medarbetare, kompetensförsörjning samt avslut av anställning granskats. Vidare har även åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med enhets- och verksamhetschefer inom kommunen. Empirin har analyserats tematiskt med utgångspunkt i Kunskapsskapandeteorin. Resultatet visar att kommunens riktlinjer beskriver kompetensbegreppet som erfarenhet, viljan att lösa en uppgift, omdöme och ansvar medan intervjupersonerna beskriver kompetens som erfarenhet och kvalifikationer. Vid introduktion av nya medarbetare framgår det av riktlinjerna att det kan vara fördelaktigt att använda sig av mentorskap, vilket cheferna i relativt stor utsträckning gör. Riktlinjerna för att utveckla och bevara kompetens framhäver vikten av utvecklingsmöjligheter för medarbetare genom utbildningar eller att byta arbetsplats eller arbetsuppgifter. Cheferna upplever möjligheterna att utveckla anställda som varierande. Riktlinjerna framhäver även vikten av en god arbetsmiljö och organisationskultur för att medarbetare ska stanna kvar inom organisationen. Intervjuerna visar att arbetsplatsträffar kan främja kunskapsdelning förutsatt att det finns en god organisationskultur. I riktlinjerna för avslut av anställning framkommer vikten av kompetensöverföring, däremot framgår det inte hur detta ska gå till. På verkställande nivå används en strategiskt framtagen checklista och avslutssamtal för att samla in den avgående medarbetarens upplevelse av arbetsgivaren. Övergripande resultat visar att riktlinjerna har begränsad information kring hur kompetens ska bevaras och överföras vilket ger stort utrymme för egen tolkning. De slutsatser som kan dras är att organisationer bör arbeta med tydliga riktlinjer, mentorskap och främja en god organisationskultur för att skapa förutsättningar för kompetensöverföring.

Title: Who is the expert and on what? A qualitative study of the social workers response of the client. The purpose with this study is to obtain an insight in how the social workers reason around the interaction with the client and how they see the client as an expert on herself. The study is qualitative and is based on semi-structured interviews with nine informants from different parts of the social Service from municipalities. The qualitative study has an inductive and a deductive approach and a perspective that is constructivism.  These interviews were thematized and three themes emerged. The first theme was about the response of the client and how the social workers looks at their role as professional in relation to the clients they encounter. Another key part of the same theme was the meeting with the client. The second theme has the client as the expert as the central part. The key here was the profession's view of the client's own knowledge about themselves and how social workers handle the client's knowledge. The third and last theme was all about how the profession meets and treats the client on the basis of guidelines and manuals. Central to this theme was this how the social worker looks at the use of guidelines and manuals during the meeting with the client, which some see them as a help and some see that sometimes these become a hindrance. These three themes are on social workers perspective on the treatment of the client from different angles. / Titel: Vem är expert och på vad? En kvalitativ studie om socialsekreterarnas bemötande av klienten.   Syftet med denna studie är att få en inblick i hur socialsekreterarna resonerar kring bemötandet av klienten och hur de ser på klienten som expert på sig själv. Studien är kvalitativ och baserades på semistrukturerade intervjuer med nio informanter från olika delar inom socialtjänsten från olika kommuner. Den kvalitativa studien har en induktiv ansats med inslag av deduktiv ansats och utgår från det konstruktivistiska perspektivet. Intervjuerna har tematiserats varvid tre teman kommit fram. Första temat handlar om bemötandet av klienten och hur socialsekreterarna ser på sin roll som professionell i förhållande till de klienter de möter. Ytterligare en central del i samma tema är mötet med klienten. Det andra temat har klienten som expert som central del. Här är det professionens syn på klientens egna kunskaper om sig själva och hur socialsekreterarna hanterar klientens kunskap som är det centrala. Tredje och sista temat handlar om hur professionen möter och bemöter klienten utifrån riktlinjer och manualer. Det centrala i detta tema är här hur socialsekreterare ser på användandet av manualer i mötet med klienten, där en del ser dem som en hjälp och en del ser att emellanåt blir dessa ett hinder. Dessa tre teman handlar om socialsekreterares perspektiv på bemötande av klienten från olika infallsvinklar.

Bakgrund: Smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus har under de senaste åren ökat vilket ställer högre krav på hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer beträffande vårdhygien. Studier visar att följsamhet till riktlinjer är låg vilket orsakar patientlidande och högre kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer vid MRSA på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt som baseras på kvalitativa (n=3), kvantitativa (n=7) samt mixad metod (n=3) av vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; kunskap, arbetsmiljö, organisation och negativt förhållningssätt, med nio underkategorier. Slutsats: Kunskap gällande smittspridning av MRSA hos hälso- och sjukvårdspersonal ökar följsamheten av riktlinjer vid vårdhygienrutiner varför det är av betydelse att utbildning, god kommunikation och information erbjuds kontinuerligt. En bättre kunskapsnivå inom detta område ger trygghet i professionen och torde därför även förbättra personalens förhållningssätt till patienter, anhöriga och medarbetare. Hälso- och sjukvården står inför en stor utmaning då underbemanning och överbeläggningar är vanligt förekommande vilket även medför att placering av hygienutrustning brister. Organisationen har ett betydande ansvar för att skapa struktur och förutsättningar till att förbättra faktorer som hindrar personal att arbeta optimalt mot följsamhet av de riktlinjer som finns angivna beträffande smittspridning av MRSA. / Background: Transmission of Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus has increased in recent years, which places greater demands on health professionals’ adherence to guidelines for infection control. Several studies shows that adherence to guidelines is low which is causing the patient suffering and higher costs for healthcare service. Aim: To illuminate factors that influence health professionals’ adherence to guidelines on MRSA in hospital care. Method: This literature review is based on qualitative (n=3) quantitative (n=7) and mixed method (n=3) scientific articles. Findings: Four categories emerged; knowledge, work environment, organization and negative approach, with nine subcategories. Conclusion: To increase adherence to guidelines regarding MRSA, education, communication and information is required continuously. Increased knowledge would improve health professionals’ approach to patients, relatives and employees, which in turns create confidence in their profession. This might also create opportunities to reduce the staffs concerns of being infected or spreading the infection to family members. Healthcare service is facing a great challenge where understaffing, overcrowding and placement of equipment deficiencies. The organization has a significant responsibility to create structure and conditions for an active and committed leadership to improve factors that may affect the spread of MRSA.

Bakgrund: Under 1800-talet fick Florence Nightingale ner dödligheten efter kirurgi bland annat genom att hålla en renare operationsmiljö. De medicinska framstegen har tagit exponentiella kliv och omvårdnaden försöker hålla takten. Studier visar dock att hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienriktlinjer är bristande. För att vårdrelaterade infektioner såsom postoperativ sårinfektion inte ska ta fäste, urholka sjukvårdsbudgeten och orsaka patienten vårdlidande behöver samtlig operationspersonal ta hygienfrågan på största allvar, utan undantag. Syfte: Syftet var att studera operationspersonalens följsamhet till hygienriktlinjer på två sjukhus i södra Sverige. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie som genomfördes med ett strukturerat protokoll. I protokollet fanns faktorer som särskilt studerade om allt av personalens hår och skägg var täckt med operationsmössan vid allmän- och infektionskänslig kirurgi. Det observerades även om personalen använde skor med hel ovansida som var avtorkningsbar. Resultat: Resultatet visade en näst intill fullständig följsamhet till hygienriktlinjer vid infektionskänslig kirurgi. Vid allmän kirurgi fanns förbättringar att genomföra av samtlig operationspersonal. Personal som inte arbetade i operationssåret var den population som hade sämst följsamhet till de utvalda riktlinjerna. Slutsats: Kunskap och ansvar till hygienriktlinjer kan leda till ökad patientsäkerhet och minskat lidande för patienten. / Background: Florence Nightingale saved lives by keeping the environment clean before, during and after surgery in the mid-19th century. The knowledge in medicine has developed in exponential steps and the nursing care is trying to keep up. Studies show that compliance to hygiene guidelines are low. The routines to prevent surgical site infections need to be taken seriously, without exceptions, to prevent the infections to cause suffering both for individuals and the hospitals budgets. Aim: The purpose of this study was to study the OR staff´s compliance to hygiene guidelines at two south Swedish hospitals. Method: The study was a quantitative observational study. Data have been collected at two different southern Swedish hospitals during 152 surgeries. The observation was structured and followed a special protocol that observed if hair and beard is covered with a hood/other coverage and what type of shoes that the staff wear in the OR. It was also observed if surgeries that need ultraclean environment, as implant surgery, was respected with the extended guidelines. Results: The results showed that there where almost complete compliance to the hygiene guidelines during ultraclean surgeries. During other surgeries it showed that improvements could have been done by all staff in the OR. The staff that was working in the OR but not in the wound, close to the patient had lowest compliance. Conclusion: Knowledge and discipline to hygiene rules may lead to improvement in patient safety and diminished patient suffering.

No description available.