Social media, such as Facebook, Instagram and Twitter, have become popular platforms for social communication, and, increasingly, also important channels for business marketing. For a business intending to use social media for marketing, however, developing a strategy and building a trademark can be a challenge. This report describes how a small, newly established business enterprise can develop a digital strategy with clear goals and practical guidelines. The report describes a digital strategy for Gelato Scarfó and shows how this strategy is made concrete through a set of guidelines. The guidelines develop a trademark for identification and loyalty, and give advice on how new materials can be made consistent with the trademark.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Health-related infections (HRI) are the most frequent occurring care damages in inpatient care. HRI’s does not only impact the individual patient, but it also creates high costs and causes high levels of stress at the organization, as well as the community level. Nurses’ application of and compliance with evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines is the most effective way to prevent HRI. An examination of the various factors that contributes to the lack of compliance with the different guidelines are crucial in order to increase the theoretical and practical knowledge amongst nurses. This automatically leads to the performing of a safer patient care. Aim: The purpose of this literature study was to identify and describe the various factors that may impact the nurse's compliance with basic hygiene routines in the prevention of healthcare related infections and to describe the data collection methods in the academic literature. Method: A descriptive literature study with results from 12 scientific articles. The literature research was performed in the databases PubMed and Cinahl. The articles were also reviewed based on their data collection method. Main results: Several factors contributed to how the nurses followed evidence-based guidelines regarding basic hygiene routines. The accessibility that nurses had to hygiene products was a primary cause. Lack of knowledge, time shortage, and high workload were additional causes as to why the basic hygiene routines were not properly performed. Contrary to this, good colleagues, good communication, and a safe workplace proved to be factors with a positive impact on preventive work. Surveys, observations and combined data collection methods were used in the included scientific articles. Conclusion: There are several factors that affect nurses compliance with guidelines regarding basic hygiene routines. By creating awareness among nurses regarding these factors, they are given the possibility of improving the preventive work against HRI.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner, som kan uppkomma vid behandling eller sjukhusvistelse, leder till stora kostnader för samhället samt ett stort lidande för de drabbade patienterna. Följsamhet av riktlinjer gällande basala hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal kan reducera spridning av VRI. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till riktlinjer i arbetet med vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Metod: Totalt användes 23 stycken vetenskapliga artiklar till resultatet som påträffades i databaserna PubMed och Cinahl utefter relevanta sökord. Huvudkategorier och subkategorier skapades utefter en induktiv analysmetod. Resultat: Faktorer som visade sig påverka följsamheten till riktlinjer gällande hygien och smittspridning var exempelvis arbetsmiljön, attityder hos personalen samt tillgången till utrustning. Följsamheten visades generellt vara låg globalt. Diskussion: Följsamheten till riktlinjer visades vara bristfällig inom många områden och olika faktorer sågs som orsak. Florence Nightingales teorier om sjuksköterskans ansvar kan tydligt kopplas till litteraturöversiktens resultat. Slutsats: Organisatoriska samt individuella faktorer visades i litteraturöversikten påverka följsamheten och utfallet av VRI. Förbättring inom de båda faktorerna är nödvändig för att följsamheten ska kunna öka. / <p>Godkännande datuma: 2017-03-21</p>

Bakgrund och syfte: Anestesiologisk omvårdnad utförs av anestesisjuksköterskan perioperativt. Anestesisjuksköterskan ansvarar för att i samråd med patient och närstående identifiera perioperativa vårdbehov, upprätta en omvårdnadsplan, leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Vid all vård av patienter ska patientjournal föras. Anestesisjuksköterskan ska både muntligen och skriftligen rapportera, dokumentera och utvärdera den perioperativa vården. Sedering har lugnande effekt, ökar acceptansen av obehag och ger viss amnesi. Sedering är ett utmärkt komplement till regionalanestesi och lokalanestesi. Människor reagerar inte likadant på samma mängd läkemedel. Därför måste både dosen som ges och effekten av denna observeras och utvärderas. Vid administrering av sedativa läkemedel är övervakning av patientens mycket viktig. Pilotstudiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattningar om och tillvägagångssätt vid sedering. Metod: En kvantitativ empirisk studie genomfördes med en enkät konstruerad för studiens syfte, 63 anestesisjuksköterskor tilldelades enkäten. Resultat: Sederingspraxis beskrevs på olika sätt. Det fanns även en uppfattning om att någon sederingspraxis eller riktlinjer inte existerade på avdelningen. Vid övervägande lokal och regional anestesi ordinerades och användes sedering på avdelningen. Övervägande delen av anestesisjuksköterskorna kontrollerade nivån via vitalparametrar då det ansågs att ingen sederingsskala fanns tillgänglig. Vitalparametrar ansågs också vara det viktigaste att dokumentera. Anestesisjuksköterskorna hade mål med sederingen, tog hänsyn till patientens önkemål och ansåg sig kunna styra sederingsnivån. Det uppfattades av de allra flesta som om det skulle vara bra med ett instrument eller skala för gradering och dokumentering av sedering och det skulle vara bra för nya kollegor och även kunna bidra till ett gemensamt språk vid överrapportering. De vanligast upplevda komplikationerna var ofri luftväg och motorisk oro och förvirring. Slutsatser: Ett gemensamt instrument för gradering och dokumentation av sedering kan ge ökad medvetenhet och beredskap vid komplikationer då riskerna med sedering kvarstår. / Background and purpose: Anaesthetic nursing care is performed by a nurse anaesthesia perioperative. The nurse anaesthesia is responsible in consultation with patients to identify needs for perioperative care, prepare a care plan, direct and evaluate nursing actions. Journals should be kept regarding all care of patients. Sedation has a calming effect, it increases the acceptance of discomfort and provides some amnesia. Sedation is an excellent complement to regional anaesthesia and local anaesthesia. Each individual responds differently to drugs. Reactions to drugs differ between each individual. Therefore, both the given dose and the effect of this dose need to be observed and evaluated. When administrating sedative drugs monitoring the patient is very important. The aim of this pilot study was to describe nurse anaesthetists perceptions of and approach to sedation. Method: A quantitative empiric research was conducted. A questionnaire, constructed to answer the aim of the study was distributed to 63 nurse anaesthetists. Results: Sedation practices were described in different ways. But there was also a perception that no sedation practices or guidelines existed in the department. Predominantly local and regional anaesthesia was sedation prescribed and used in the department. No scale for sedation was used. The majority of nurses’ anaesthesias considered to be able to control the level and had a goal of with the sedation, taking the patients wishes into account. The majority felt that no sedation scale was available and instead looked to vital parameters, that was also believed to be important to document. A predominant part of nurse anaesthetists felt it would be good with an instrument or scale for grading and documenting sedation. It would be especially good for newer colleagues and could contribute to a common language in reporting. The most commonly experienced complications were obstructed airway, restlessness and confusion. Conclusions: A common instrument for grading and documenting can increase the awareness and preparedness for complications although the risks of sedation remain.

Bakgrund: Hårskyddet är ett viktigt element för att kunna upprätthålla en aseptisk miljö vid en operation. Men dess betydelse verkar inte uppmärksammas tillräcklig noga och inga undersökningar gällande hårskyddet som barriärskydd, har författaren inte kunna få fram. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka operationspersonalens motiv till val av hårskydd vid olika typer av operationer. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats, strukturerade frågeformulär och deduktiva analysmetoder användes vid denna studie. Resultat: Studien visar att det som mest har påverkat deltagarna vid val av hårskydd, är komforten och närheten till operationssåret. Även åldern och könet är faktorer som påverkade deltagarna vid valet av hårskydd. Däremot vetskapen om riktlinjer, akuta ingrepp, operationer med inplanerade implantat eller känd smitta har inte påverkat deltagarna i dess val av hårskydd inför en operation i någon nämnvärd utsträckning. Resultat visar även att det finns en stor brist på kunskaper angående riktlinjer bland operationspersonalen. Slutsats: Resultatet kan bero på att det är brist på komfortabla heltäckande hårskydd. Det kan även tyda på behov av evidens om hur effektiva de olika hårskydd som finns ute på marknaden är. Studien tyder dessutom på att det finns ett stort behov av kunskapsspridning om riktlinjerna och rekommendationerna angående hårskydd bland operationspersonalen. Klinisk betydelse: Studien kan ge skäl för tillverkarna att utveckla bekväma hårskydd som även är ampassade till de olika behov som finns på en operationssal. / Background: Surgical cap is an important element to maintain an aseptic environment during surgery. But its importance does not seem sufficient attention and the author couldn´t obtain studies about surgical cap as a protective barrier. Purpose: The purpose of this study is to investigate the surgical staff motive for choosing surgical cap at different types of surgery. Method: An empirical study with quantitative approach and structured questionnaires method were used in this study. Results: The study shows that what most affects the participant´s choice of hair protection is the comfort and proximity to the surgical wound. Although age and gender are factors that influenced the participant´s choices of surgical caps. However, knowledge of policies, operations with the planned implants, infection risk awareness or acute surgery do not affect the participant´s choice of surgical caps to any appreciable extent. Results also show that there is a considerable lack of knowledge about guidelines among surgical personnel. Conclusion: Results may be due to the sole lack of comfortable full covering surgical caps. It may also indicate a need for evidence about the effectiveness of the surgical caps that is available on the market. The study also suggests that there is a great need for knowledge sharing relating the guidelines and recommendations on surgical caps among surgical personnel. Clinical significance:The study may give reason for manufacturers to develop comfortable head protection which is also adapted to the different needs of an operating room.

Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats vars syfte var att öka förståelsen hur socialsekreterare och förskollärare förhåller sig till riktlinjerna i sitt handlande. Vidare ville vi se hur de hanterar den emotionella balansen i sin professionella roll. Studien utgår från deras livsvärld och systemvärld kopplat till deras professionella vardag. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där totalt sex respondenter har deltagit. För att ha en god grund att diskutera studiens resultat har två teorier använts; fenomenologi och Habermas teori om livsvärlden och systemvärlden. Resultatet av denna uppsats visade att den emotionella balansen i arbetet är svår att handskas med, men att den hanteras genom stöd från kollegor och psykologer. Socialsekreterarna förhåller sig till sina riktlinjer med hjälp av BBIC-modellen när de fattar viktiga beslut. Förskollärarna förhåller sig till sin anmälningsplikt genom att anmäla till socialtjänsten vid minsta lilla misstanke om att ett barn far illa. Analysen visade att båda professionerna alltid utgick från barnets bästa och att detta påverkade den emotionella balansen. Det framkom även att samverkan mellan socialtjänsten och förskolan är betydelsefull. De värderade samarbetet mellan dem som högt och att det är en trygghet för dem att de har ett nära samarbete. / The study was conducted with a qualitative research approach whose purpose was to understand how social workers and preschool teachers relate to the guidelines. Based on this, the study was based on their life and system-world linked to their professional everyday life. We chose to conduct semi-structured interviews. The number of respondents who participated in this study was six. The theories that we used was phenomenology as well as Habermas system and lifeworld theory. The result of this study shows that the emotional balance of the work was handled through the support of psychologists and colleagues. The social workers used the BBIC-model when making important decisions. Preschool teachers respond to their duty to report by reporting to the social services in the slightest suspicion that a child is ill. The analysis showed that both of the professions always based their decision-making on the best interest of the child and that this seemed to affect their emotional balance. They seemed to value the collaboration between preschools and the social services very highly.

Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som ständigt återkommer i samhällsdebatter och inom forskning. I och med Covid-19 pandemins utbrott har flertalet länder världen över rapporterat om en snabb ökning av våld i nära relation varpå denna studie syftar till att undersöka om Sverige följer samma trend. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation under rådande Covid-19 pandemi samt hur pandemin påverkar utförandet av arbetet med våld i nära relation. Studien har ett kvalitativt angreppssätt där empirin samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från tre olika kommuner, två från barn- och ungdomsenheten respektive tre från vuxenenheter. Intervjuer har analyserats genom en kvalitativ konventionell innehållsanalys som mynnade ut i fyra olika teman. Resultatet visar att nya riktlinjer relaterade till Covid-19 pandemin inneburit stora förändringar i socialsekreterarnas arbetssätt i form av minskning av fysiska möten och ökat hemarbete vilket medfört begränsningar i klientkontakter. Studien kan dock inte fastslå något samband mellan ökat våld i nära relation och pandemin. Vi diskuterar bakomliggande orsaker till varför Sverige sticker ut jämfört med många andra länder. Flertalet forskare menar att lockdowns bidrar till betydande negativa effekter vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. Enligt vanmaktsteori kan sådan påverkan bidra till ett ökat våld pågrund av avsaknad av kontroll. Ytterligare möjliga förklaringar är att våldet ännu inte blivit synligt då pandemin fortfarande är pågående samt att ökningar som skett under Covid-19 pandemin tillskrivs andra orsaker. Slutsatsen i studien är att Covid-19 pandemin inneburit begränsningar för socialsekreterares arbete med våld i nära relation samt att en påverkan av våld i nära relation på grund av Covid-19 pandemin inte går att fastslå i dagsläget.

No description available.

Idrott förefaller vara en viktig del av barns liv och utveckling. Tre av fyra barn i åldrarna 7-12 år är aktiva inom föreningsidrotten. Ett problem inom idrotten idag är att tidig elitsatsning blir allt vanligare. Även om studier verkar visa att elitsatsning har fler nackdelar än fördelar både fysiskt och psykiskt, finns det enligt en utvärdering av “Idrotten vill”, delade kunskaper och uppfattningar om tidig elitsatsning samt dess effekter. Därför är det intressant att undersöka vilken syn idrottstränare har på tidig elitsatsning eftersom idrottstränarna spelar en viktig roll, för vilka idrottsliga värderingar gällande tidig elitsatsning som appliceras inom idrotten. Syftet med studien var att undersöka idrottstränares syn på tidig elitsatsning hos barn i åldrarna 7-12 år. Frågeställningarna i studien var “Hur anser idrottstränare att barnidrotten och tävlingsmomentet ska se ut?”, “Vilka för- och nackdelar anser idrottstränare att det finns med tidig elitsatsning?” och “Vad påverkar idrottstränares uppfattning om tidig elitsatsning?”. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex idrottstränare inom idrotterna gymnastik, fotboll, ishockey och innebandy. Resultatet visar att idrottstränare tyckte att glädje och inkludering är det viktigaste inom barnidrotten samt att elitsatsning bör introduceras först i gymnasieåldern. Idrottstränarna ser inga fördelar med tidig elitsatsning och anser att det för med sig fler nackdelar än fördelar, främst i form av skador. Idrottstränarna hade olika kännedom om ”Idrotten vill” och ansåg att idrottsutövandet för barn bör vara brett inom flera idrotter. Den press som idrottstränarna upplever, är att göra ett bra arbete och de anser att kommunikation med föräldrar förebygger press och gör föräldrarna mer förstående för idrottstränarnas arbete. Synen på elitsatsning verkar vara likadan oavsett idrott. Idrottstränarnas värderingar verkar överensstämma med sin förenings styrdokument. Idrottstränarnas syn liknar i helhet det som tidigare forskning presenterar gällande effekterna av tidig elitsatsning. Mer forskning behövs inom detta område om barnidrotten. Nyckelord: tävlingsmoment, barnidrott, idrottstränare, press, styrdokument, riktlinjer, press, föräldrar, elitsatsning

Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger på fem skolor belägna i samma kommun arbetar med kartläggning av elever i behov av svenska som andraspråk. Vi intresserar oss för vilka riktlinjer de har att följa i sitt arbete, vem som ansvarar för kartläggningen samt vilket kartläggningsmaterial de använder. Vi lyfter de faktorer som påverkar den ansvariga personalen i deras kartläggningsarbete. Genom semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av pedagogers berättelser om kartläggningsarbetet på sammanlagt fem skolor. Resultatet visar på att kommunen saknar riktlinjer för vilka elever födda i Sverige som är i behov av SVA. Resultatet visar även på skillnader beträffande hur skolorna väljer att organisera kartläggningsarbetet samt skillnader gällande vem som ansvarar för kartläggningen och vilket material de använder sig av. Det är något som leder till att den enskilda eleven får olika förutsättningar beroende på vilken skola eleven tillhör. Resultatet analyseras utifrån klassisk organisationsteori och ramfaktorteori. Utifrån de teoretiska begreppen ansvar, organisering och resurser i form av tid och andelen behöriga lärare. Vi drar slutsatsen att faktorer som brist på tid, behöriga lärare och okunskap påverkar den ansvariga i kartläggningsarbetet vilket leder till att ämnet bemöts med en negativ attityd bland såväl skolpersonal som vårdnadshavare och elever.