Forskning visar att barn som utsätts för våld i hemmet löper en ökad risk för att själv börja använda sig av våld senare i livet. Därför är rätt stöd och hjälp till våldsutsatta barn viktigt för att barnet ska kunna bearbeta sina upplevelser av våldet för att kunna få en gynnsam utveckling. Kravet på stödinsatserna för våldsutsatta barn regleras på olika sätt i riktlinjer, lagar och styrdokument. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter behandlare inom socialtjänsten har av stödinsatsarbetet med våldsutsatta barn, samt hur behandlarnas upplevelser och förutsättningar av att kunna tillgodose krav som finns i riktlinjer, lagar och styrdokument kring arbetet med våldsutsatta barn ser ut. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där fyra behandlare inom socialtjänsten samt en kurator i två olika kommuner har deltagit. Vi har analyserat studiens empiriska material utifrån kvalitativ innehållsanalys och har presenterat resultatet i tre olika teman: “I mötet med våldsutsatta barn”, “Tillgångar i arbetet” och “Förhållningssätt till riktlinjer och styrdokument”. Resultatet visar att det upplevs en avsaknad av beprövade metoder i stödinsatsarbetet, men att det också finns andra faktorer som anses vara betydelsefulla i arbetet med att kunna tillgodose kraven.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp förskollärare resonerar kring ochorganiserar den fysiska innemiljön för att uppnå mål utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 98,(Skolverket, 2011) och dess riktlinjer. Hur resonerar förskollärarna om genomförandet av detpedagogiska uppdrag de har i den aktuella innemiljön? Hur organiserar förskollärarna sin innemiljö?För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolorinom en kommun i Mellansverige samt guidade rundvandringar på förskoleavdelningarna. Resultatetav studien visar att förskollärarna uppfattar innemiljön som en betydelsefull del i att uppnå målutifrån läroplanens riktlinje och att en viktig aspekt i utformningen av innemiljön är tydlighet. Vidarenämndes också rum i rummen, lugna platser, tillgängligt material och antal barn per rum sombetydelsefulla utformningar av innemiljön. Förskollärarnas egna förhållningssätt och barnensdelaktighet i utformningen av innemiljön var andra aspekter som framkom ur analysarbetet. / <p>Godkännande datum: 2017-03-28</p>

Sedan 1 januari 2004 är det möjligt att om- och nybilda fastigheter som avgränsas i tre dimensioner; höjd, bredd och djup och som enligt fastighetsbildningslagen (FBL) definieras som tredimensionell fastighet (3D- fastighet). Trots det faktum att 3D-fastigheter innebär införandet av ytterligare en dimension i fastighetsbildningen gjordes dock få ändringar i FBL. En av ändringarna i FBL gällde utstakning och utmärkning av gränser. Sedan tidigare ska gräns som tillkommer genom fastighetsbildning utstakas och utmärkas i behövlig omfattning. År 2004 infördes att om utstakning/utmärkning lämpligen inte kan ske i en förrättning så ska gränserna beskrivas på den karta som upprättas eller i andra förrättningshandlingar. I och med att 3D-fastigheter sällan är kopplade till marken är förrättningshandlingarna de dokument där gränserna beskrivs. Redan vid införandet av 3D-fastighetsbildning diskuterades svårigheterna med gränsmarkering och redovisning och idag pågår en stor diskussion och flertalet utredningar världen över avseende redovisning av 3D- fastighetsbildningåtgärder. Idag redovisas de nya fastighetsgränserna vid 3D- fastighetsbildning i Sverige i karta, verbal beskrivning samt i ritningar. Allt i 2D, antingen i pappersformat eller PDF. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka krav som idag ställs på redovisning av 3D-fastighetsbildning, analysera behovet av en mer standardiserad process samt redogöra för aktuella alternativa redovisningsmetoder. Fokus för studien ligger i förståeligheten och entydigheten i de förrättningsakter som bildas vid 3D-förrättningar. Till grund för studien ligger studier av lagtext, förrättningsakter, tidigare forskning och annan litteratur samt intervjuer. Resultatet visar att det finns ett behov av att förbättra förståeligheten i de förrättningsakter som bildas vid 3D- fastighetsbildning idag, främst ur ett framtida perspektiv. Samtliga respondenter vid intervjuer anser att akterna är förståeliga för förrättningslantmätare och sakägare idag men kan bli problematiskt när t.ex. en tredje part i framtiden behöver sätta sig in i de juridiska gränserna vid behov av exempelvis en ändring i gränsdragningen. Det saknas även en entydighet i framförallt de ritningar som ligger som underlag för gränserna. Studien har visat att införandet av 3D-modeller i förrättningshandlingarna samt en utveckling av de riktlinjer som finns för ritningar som underlag vid 3D-fastighetsbildning skulle öka förståeligheten av 3D-förrättningar och därmed kunna vara bidragande till en smidigare samhällsbyggnadsprocess.

Användandet av sociala medier i kommuner har märkbart ökat de senaste åren. Detta då de insett att det är en möjlighet att sprida sin information, starta diskussioner och få feedback genom en medborgardialog. E-delegationen fick 2010 i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för hur sociala medier ska skötas, detta är något som också kommunerna själva har gjort. Tredje punkten i E-delegationens riktlinjer tar de upp att det är viktigt att sätta upp interna regler. Denna kandidatuppsats grundar sig i Karlstads kommuns och Sollentuna kommuns riktlinjer samt deras huvudsidor på Facebook. Detta för att få en överblick i vad för riktlinjer som finns, hur de skiljer sig åt och hur riktlinjerna följs under en månad. Studien är inte genomförd för att granska de valda kommunerna utan är ett exempel för att se vad för riktlinjer som finns gällande sociala medier och hur de följs i kommuner. Med hjälp av en innehållsanalys har kommunernas respektive riktlinjer analyserats. En innehållsanalys har också gjorts på inläggen publicerade av Karlstads kommun och Sollentuna kommun under juli 2017. Medborgarnas inlägg inklusive respektive första kommentar har också analyserats. På Karlstads kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juli 2017, och på Sollentuna kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juni, juli och augusti 2017. Detta för att medborgarnas inlägg under juli 2017 på Sollentuna kommuns Facebooksida inte nådde tillräcklig mättnad. Med hjälp av resultatet från innehållsanalysen av riktlinjerna har en innehållsanalys gjorts på inläggen för att se hur de följer riktlinjerna som tagits fram. Slutsatserna från studien var att riktlinjerna har lite olika rubriksättningar och lite olika omfattning. Mycket i riktlinjerna är väldigt lika men det finns punkter som skiljer sig. Till exempel, Karlstads kommun belyser att medborgare ska tilltalas med ”du” och Sollentuna kommun belyser hur viktigt det är att länka till dokument. Båda kommunerna förhåller sig till de riktlinjer som gäller innehållet i inlägg samt innehållet i första kommentaren publicerad av kommunen. Dock följer de inte alltid den rekommenderade svarstiden och besvarar heller inte alla inlägg. I Sollentuna kommuns fall, gällande de obesvarade inläggen, har de i riktlinjerna avsagt sig från att de måste besvara alla inlägg. Detta är inget Karlstads kommun tar upp.

Forskning visar att barn som utsätts för våld i hemmet löper en ökad risk för att själv börja använda sig av våld senare i livet. Därför är rätt stöd och hjälp till våldsutsatta barn viktigt för att barnet ska kunna bearbeta sina upplevelser av våldet för att kunna få en gynnsam utveckling. Kravet på stödinsatserna för våldsutsatta barn regleras på olika sätt i riktlinjer, lagar och styrdokument. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter behandlare inom socialtjänsten har av stödinsatsarbetet med våldsutsatta barn, samt hur behandlarnas upplevelser och förutsättningar av att kunna tillgodose krav som finns i riktlinjer, lagar och styrdokument kring arbetet med våldsutsatta barn ser ut. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där fyra behandlare inom socialtjänsten samt en kurator i två olika kommuner har deltagit. Vi har analyserat studiens empiriska material utifrån kvalitativ innehållsanalys och har presenterat resultatet i tre olika teman: “I mötet med våldsutsatta barn”, “Tillgångar i arbetet” och “Förhållningssätt till riktlinjer och styrdokument”. Resultatet visar att det upplevs en avsaknad av beprövade metoder i stödinsatsarbetet, men att det också finns andra faktorer som anses vara betydelsefulla i arbetet med att kunna tillgodose kraven.

The purpose of this study is to illustrate how home care staff in Sweden experience the work with violence against elderly people in close relationships. In our earlier research, we can see that violence against elderly people in close relationships may be a public health problem as a result of the aging population. Research shows that there is an ignorance of violence against older people in close relationships and that this can be based on an ageism. Studies show that home care staff are an important factor in identifying domestic violence. Home care staff are in the elderly’s private home and may therefore discover the living conditions of the individual. The study is focusing on home care staff’s experience of addressing elderly victims of violence and experience of support from the organization. Through a qualitative method, we interviewed seven home care staff. The interviews were transcribed and coded for our results. The study has taken its theoretical point of departure in professional ethics as well as the home care staff’s discretion and ageism as a concept. Our study shows that it is important to have a common definition of violence for home care staff in order to address the problem and find appropriate action strategies. The result shows that violence has different meanings for our interviewees, which may affect the staff’s actions. It may therefore affect the support and efforts for the victims of violence. It is a sensitive problem for the staff to approach. Ethical dilemmas may also occur in relation to legislation. It appears that it is also important to have clear guidelines and knowledge for the staff to approach the issue.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att undersöka hur riktlinjer kan skapas som kan användas av anställda på en arbetsplats med olika erfarenheter av sociala medier. De riktlinjer som har tagits fram ska fungera som ett stöd för skaparen av innehållet och hjälpa hen att formge ett inlägg på företagets sociala medier. Detta genom att följa företagets profil, följa tydliga exempel över hur ett populärt inlägg ser ut och även att skapa en förståelse för sin målgrupp och hur informationsarbetet ska planeras.   Denna studie har undersökt hur riktlinjer kan utformas genom att använda de retoriska greppen ethos, pathos och fronesis för att ge trovärdighet till en text. Teorier inom semantiken har undersökts, för att se vilka ord som gör materialet mer förståeligt för den som ska följa riktlinjerna. Bild och text i samverkan har också använts i skapandet av ett gestaltningsförslag i denna undersökning.    Tidigare studier visar bland annat hur ethos kan byggas inom ett företag genom att en plan över hur informationen ska läggas upp på sociala medier skapas. Detta stöttar medarbetarna, som då känner en trovärdighet för sitt företag, vilket i sin tur effektiviserar arbetet. Det finns även studier som visar hur riktlinjer kan användas på olika arbetsplatser för att effektivisera arbetet.    Slutsatser som dragits i arbetet är att trovärdighet till materialet kan skapas genom att styrka påståenden och tips genom undersökningar och statistik. En ökad trovärdighet för texten gör det lättare att ta till sig direktiven, det visar tester som fokusgruppen har utfört och även de teorier som har undersökts. Teorier inom retoriken kan användas både för de direktiv som ges i materialet, men också som tips för användarna själva att applicera i sina inlägg. Ord som kan kategoriseras på basnivån och känns igen av målgruppen gör att texten i materialet blir lättare att ta till sig. Ord som innehåller mycket information, men som samtidigt inte är för svåra att förstå är optimala att använda både i ett informationsmaterial som detta, och i inlägg på sociala medier. / This is a thesis in information design, with the emphasis on textual design. The purpose of this assignment is to investigate how an information material can be formed, that can be used by employees with different experiences from social media. The guidelines that has been produced is supposed to work as support for the user and help he or she to create a post on social media, by following the companies’ profile and style within the different channels, use directions for creating a popular post and to make an understanding for their target group and how the information should be planned.    This study has investigated how guidelines can be designed by using the rhetorical concepts of ethos, pathos and fronesis to bring credibility to the text. Theories within semantics has also been investigated, to see which words that makes the material more understandable for the user of the guidelines. Image and text in collaboration has also been used in creating a design proposal for this study.    Earlier studies show that ethos can be built within a company by applying a plan over how the content should be designed on social media. This supports the employee, that will build credibility for the company, and that will also streamline the work. There are also studies that show how important guidelines are for different workplaces, to improve the daily operation.    Conclusions that has been drawn in this thesis is that credibility to the material can be obtained by strengthen statements and advise through investigations and statistics. A higher credibility for the text will make it easier to comprehend the guidelines, this is showed by the focus group and the theories investigated in this thesis.  Theories in rhetoric can be used for both directives in the guideline and the advice that the user will apply on their own posts in social media. Words that can be categorized on the basal level within semantics and can be recognized by the user will make the text easier to assimilate. Words that hold a lot of information, but at the same time is easy to understand is the most optimal to use in guidelines and in posts in social media.

I datornätverk blir användandet av WLAN (trådlösa nätverk) allt vanligare tack vare sin smidighet. Det är framförallt bekvämare att använda trådlösa nätverk då man slipper allt kablage och ofta är oberoende av var man befinner sig för att använda nätverket. Trådlösa nätverk är dock inte helt problemfria. Den främsta anledningen till detta är att informationen färdas genom radiovågor istället för genom kablade nätverk. Detta gör att WLAN är i riskzonen för avlyssning, där informationen kan utsättas för obehörig åtkomst om den inte är väl skyddad. Detta problem är grunden till denna uppsats. Den här uppsatsen är en utredning som har gått ut på att ta fram generella riktlinjer för hur myndigheter skall uppnå god säkerhet i WLAN. Anledningen till att vi ville ta fram generella riktlinjer åt myndigheter var på grund av en rapport vi fann genomförd av krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2008. Denna uppmärksammade att myndigheter ofta hoppar på nya tekniker utan att ha tillräckligt kunskap nog om dem, och att säkerhetstänket ofta får låg prioritet vid införandet av nya system. Ytterligare en artikel skapade av KBM från 2007, pekar på att myndigheter även har bristande säkerhet i sina DNS-system. Eftersom vi koncentrerade oss på WLAN funderade vi då på, om nu säkerhetstänket får så låg prioritet och är så dåligt ställt i myndigheternas DNS-system, hur är det då ställt med säkerheten i WLAN? Vi konstaterade efter att vi gjort förfrågningar till flera myndigheter, att ytterst få myndigheter hade något WLAN eller planerade att införskaffa det. Anledning till detta tror vi var att myndigheter var skeptiska till att det går att få ett WLAN säkert och hade bristande kunskap inom området. Vi tog fram de generella riktlinjerna genom en kvalitativ metodansats, där vi genomfört litteraturstudier, undersökning av myndigheters policys samt intervju av expert på WLAN. Resultatet visade att myndigheter behöver både administrativa säkerhetsåtgärder, tekniska säkerhetsåtgärder samt en specifik fysisk säkerhetsåtgärd för att uppnå god säkerhet i WLAN.

This report consists of a discussion about suitable methods for studying complex sociotechnical systems that are still being developed. There are large economical advantages with studying new systems before they are completely developed since problems can be discovered early and thereby avoided. It is, however, difficult to study developing systems, there are methodological limitations. These limitations are discussed and recommendations for studying non-existing complex sociotechnical systems are presented. The report is based on experiences from a study of the introduction of a shipboard helicopter on the corvettes that the Swedish Armed Forces are developing. A shipboard helicopter implies high requirements on the hosting ship. Three different types of requirements were studied: technical, educational and crew requirements. Focus was on the crew requirements, especially on the demands for the operators in the command and control centre onboard the ship. Their workload was studied to decide whether or not they can handle new tasks and assignments. The planned interaction with the helicopter was studied in order to estimate the operators’ workload during helicopter activity. The results are presented in Hansson (2005). This report also presents a discussion about the need for system support for the operators interacting with the helicopter. The command and control system of the ship has most of the required functionality. A system support for helicopter start and landing does not exist even though such a support could increase the safety of these activities and reduce the operator workload. / Följande rapport består av en diskussion kring vilka metoder som är lämpliga att använda vid studier av komplexa sociotekniska system som fortfarande är under utveckling. Det finns stora ekonomiska fördelar med att studera system innan de är färdigutvecklade, då kan eventuella problem upptäckas tidigt och därmed undvikas. Det är dock problematiskt att undersöka system som är under utveckling, det finns stora metodologiska begränsningar. Dessa begränsningar diskuteras och leder fram till rekommendationer för hur studier av sociotekniska system som fortfarande är under utveckling bör genomföras. Det konkreta fall som är arbetets utgångspunkt är ett projekt vars syfte var att studera införandet av ombordbaserad helikopter på de nya korvetter av Visbyklass som Försvarsmakten utvecklar. En ombordbaserad helikopter ställer stora krav på fartyget. Tre typer av krav studerades: tekniska, utbildningsmässiga och bemanningsmässiga. De bemanningsmässiga kraven var i fokus, och speciellt kraven som ställs på operatörerna i stridsledningscentralen på fartyget. Deras arbetsbelastning studerades för att kunna bedöma huruvida de kan hantera ytterligare arbetsuppgifter. Den planerade interaktionen med helikoptern studerades för att avgöra vilka krav denna interaktion ställer på operatörerna. Resultaten presenteras i Hansson (2005). I denna rapport diskuteras förutom metodologiska riktlinjer även behovet av systemstöd för operatörerna som leder och samverkar med helikoptern. Fartygets ledningssystem är välutvecklat och har merparten av den funktionalitet som krävs. Ett systemstöd för helikopterstart och -landning finns dock inte, trots att det skulle kunna ge fördelar i form av ökad säkerhet och minskad arbetsbelastning för operatörerna.

SAMMANFATTNING Patienter söker vård på akutmottagningar via ambulans vilket är ett omtalat problem när de kunde behandlats på annan vårdnivå. När antalet besökare ökar på akutmottagningarna i Sverige kan allvarliga konsekvenser uppstå för både sjukvårdspersonal och patienter. Patienter får inte alltid den mest ändamålsenliga vård på en akutmottagning. I svensk sjukvård är det ovanligt att tillåta ambulanssjuksköterskor att förbise akutmottagningar för andra vårdnivåer. Detta resulterar i överbelastade akutmottagningar samt att ambulanser nyttjas i fel syfte. Kompetens och utrustning har utvecklat behandlingsmöjligheterna för ambulanssjuksköterskor vilket medfört att ytterligare kvalificerade insatser kunnat genomföras på plats hos patienten. Ambulanssjuksköterskor bedömer patientens vårdbehov och beslutar kring lämplig vårdinstans, för att effektivisera resurserna kan patienter med lindriga åkommor transporteras till primärvård. Syftet var att belysa vilka faktorer som inverkar på ambulanssjuksköterskors beslut att hänvisa patienten till primärvården. Studiens metod var deskriptiv och utgick från en kvalitativ samt induktiv ansats. Urvalet var ändamålsenligt och bestod av sju ambulanssjuksköterskor som arbetar i södra Sverige. Inklusionskriterier var att informanterna hade genomgått en specialistsjuksköterskeexamen inom ambulanssjukvård samt varit aktivt yrkesverksamma under minst ett års tid. Intervjuer har genomförts utifrån ett semistrukturerat frågeformulär med följdfrågor. Analysmetoden utgick från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utgörs av fem kategorier: riktlinjer inom ambulansverksamhet, bedömning av patient, delaktighet kring beslut om vårdnivå, ambulanssjuksköterskans kompetens samt samarbete med primärvård. Det framkom en osäkerhet hos ambulanssjuksköterskor om vilka patienter primärvården kunde behandla. Vid bedömning av patienten utgick ambulanssjuksköterskor från verksamhetens behandlingsriktlinjer. Ur intervjuerna med ambulanssjuksköterskorna framkom att de såg till hela patienten i sin bedömning vilken grundades i patientens allmäntillstånd, vitalparametrar och uppvisande symtom. Hänvisning till primärvården förekom endast för patienter med lindriga besvär. Dialogen med patienten angående ändamålsenlig vårdnivå upplystes vara essentiell och vikten av att komma överens med patienten samt anhöriga. I resultatet framkom att specialistutbildade ambulanssjuksköterskor betonade betydelsen av att få nyttja sina kunskaper och färdigheter i beslut om hänvisning till lämplig vårdnivå. En önskan om bättre tillgänglighet hos primärvården framkom från ambulanssjuksköterskorna. Slutsatsen blev att ambulanssjuksköterskorna under intervjuerna beskrev att de tog hänsyn till en mängd olika faktorer vid beslut om hänvisning av patienten till primärvården. Ambulanssjuksköterskorna belyste komplexiteten i beslutet och uttryckte vikten av att se till patientsäkerheten. Patienter transporterades till akutmottagning trots att vårdcentralen kunde varit en lämplig vårdnivå. Detta på grund av att svårigheter framkom kring patienter samt anhörigas påtryckningar men även primärvårdens tillgänglighet. Ambulanssjuksköterskorna önskade att bidra till att minska akutmottagningens belastning och ge patienten råd kring ändamålsenlig vårdnivå.  Nyckelord: ambulanssjuksköterska, vårdnivå, primärvård och riktlinjer. / ABSTRACT Patients seek care at emergency departments through ambulance, which is a reported problem when their condition could be treated at another level of care. As the number of visitors increases in emergency departments in Sweden causing overcrowding, serious consequences can occur in healthcare professionals and patients. Patients do not always receive the most appropriate care in emergency departments. In swedish healthcare it is unusual to allow ambulance nurses to disregard emergency departments for other levels of care. This results in overcrowded emergency departments and ambulances being used for the wrong purpose. Skills and equipment have developed treatment options for ambulance nurses, which result in further qualified interventions being carried out at the location. Ambulance nurses assess the patients need of care and decide on appropriate care facilities, in order to streamline resources, patients with mild disorders can be transported to primary care. The aim was to highlight the factors that affect the ambulance nurses decision to referral the patient to primary care. The method of the study was descriptive and was based on a qualitative and inductive approach. The sample was purposeful and consisted of seven ambulance nurses working in southern Sweden. Inclusion criteria were that the informants had a specialist nursing degree in ambulance care and had worked for at least one year. Interviews have been conducted based on a semi-structured questionnaire with follow-up questions. The analysis method was based on a qualitative content analysis. The result consists of five categories: guidelines in ambulance organisation, patient assessment, participation in decision-making on health care, ambulance nurses skills and cooperation with primary care. There was an uncertainty among ambulance nurses about which patients the primary care could treat. Ambulance nurses included the full complexity of the patient in their assessments, which was based on the patients general condition, vital signs and exhibited symptoms. Referral to primary care only occurred in patients with mild disorders. The dialogue with the patient and relatives regarding the appropriate level of care was stated to be essential. Ambulance nurses emphasized the importance of using their skills in decision making on the appropriate level of care. A wish for better accessibility to primary care was highlighted among ambulance nurses. The conclusion was that ambulance nurses took a variety of factors into account when deciding the patient referral to primary care. Ambulance nurses highlighted the complexity of the decision and expressed the importance of ensure the patients safety. Patients were transported to emergency departments even though the health center could have been an appropriate level of care. This was because of the difficulties encountered between patients and their relatives, but also the availability of primary care. Ambulance nurses wanted to help reduce the load in emergency deparments and advise patients to the appropriate care level.  Keywords: ambulance nurse, care level, primary care and guidelines.