Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inläggning av perifer venkateter, följde gällande riktlinjer från Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inläggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen ägde rum på en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal områden, resultatet på dessa kunde bli ja eller nej, där ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/äldre och män/kvinnor, inga skillnader påfanns. Resultatet visade att sjuksköterskornas information till patienter vid insättande av perifer venkateter hade uppenbara brister och inte följde gällande riktlinjer. I över hälften av observationsmomenten gavs bristande information eller ingen information alls. Det som sjuksköterskorna flitigast informerade om var att patienten vid insticket kunde känna smärta, denna information gavs till så gott som alla patienter. Två foldrar, en gällande patientinformation och en gällande sjuksköterskeinformation, har utformats av författarna för att kunna urskilja vad som kan vara nödvändigt när det gäller patientinformation. / The aim of this study was to investigate if given information to patients regarding insertion of a peripheral intravenous line was following national guidelines. The writers collected data by observing 60 insertions of peripheral intravenous lines that was performed by fifteen different nurses. The observations took place on a surgical ward. A specific number of areas were observed and the result of each observation could be answered with a yes or no, where yes was the result that was preferred. The yes-answers were summarized and analyzed using independent t-tests to find possible differences regarding gender and age, no differences were found. The result showed that given information to patients regarding the insertion of a peripheral intravenous line had obvious limitations and did not follow the national guidelines. In almost half of the observation areas the information was limited or none existing. The most common information that was given by the nurses was how the insertion of the peripheral intravenous line would feel, this information were given to almost every patient. Two information folders, one to the patients and one to the nurses, have been made by the writers to discern what can be necessary to inform the patient of.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling? Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete. I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning. Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig.

Sammanfattning  Datum: 2009-05-29  Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare: Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                 Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås Handledare: Leif Carlsson Titel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer Syfte:  Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall. Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs. Nyckelord: Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.

Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments. In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers. Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center. The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective. The aim is that the guidelines can be applied in the design of smaller city centers for improving traffic safety. For this report two case studies were implemented that included inventories and observations of Bollnäs and Sandviken city centers. The results showed that many of the streets did not function well and that there was a lack of design in the city centre center from a traffic safety perspective, for example pedestrian crossings and car parks. Inventories and observations are good methods to see how the traffic environment in the city center varies in use and function. The observations and inventories resulted in guidelines with recommendations for the design of streets and traffic in small city centers. / Flera städer har genomfört olika projekt för att öka trafiksäkerheten i stadscentrumen.Under 1970-talet och 1980-talet förändrades stadscentrum i takt med att förorter växte fram och externa köpcentrum etablerades utanför centrum. Samtidigt påbörjades flera projekt med att anlägga gågator och begränsa biltrafiken i centrum. År 1994 infördes gårdsgator i Sverige och dessa används ofta i centrummiljöer. I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att säkerhet integreras planering av offentliga platser. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor och tar fram allmänna råd angående planering. Trafik är en av deras viktigaste planeringsfrågor men idag finns inga konkreta råd från Boverket för utformning av trafiksäkra centrum. Trafiksäkerhet i stadscentrum påverkar många människor eftersom att centrum är enoffentlig plats. Därför är det viktigt att det finns aktuella riktlinjer som är till hjälp vid förändringar och förbättringar i trafiksäkerheten i centrum. Rapportens syfte var att utforma riktlinjer för planering av mindre stadscentrum ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att kunna upprätta riktlinjer genomfördes två fallstudier.Dessa innefattade inventering och observation av Bollnäs och Sandvikens centrum.Bollnäs och Sandvikens centrum hade liknande funktioner av gatorna. Centrumens kärna fungerade till stor del som transportsträckor men även som promenadgator. Resultaten visade att många av gatornas tänka funktioner inte fungerade och att det fanns bristandeutformning av olika målpunkter, exempelvis övergångsställen och bilparkeringar. Inventeringar och observationer är bra metoder för att se hur trafikmiljön i centrumfungerar eftersom användning och funktion av olika målpunkter varierar.Observationerna och inventeringen resulterade i riktlinjer med rekommendationer för utformning av gator och trafikmiljö i mindre stadscentrum.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.

With focal point on the national directions, created by Länsstyrelsen (Swedish county administration) in cooperation with National Method support against Trafficking (NMT), this paper aims to depict the phenomena trafficking and also portray the concurrent counteracting against trafficking in Sweden that authorities exert. All involved participants in this mechanism have their particular remit and their ability to interact is hence of utmost significance. In order to fully comprehend and be able to analyze these unified operative execution-elements and processes in Sweden we also have to understand what is proceeding in the international arena. The organized crime-combine is not restrained by boundaries and continuously develop and refine methods in sexual trafficking, that has grown into an expanding multibillion industry. International counteracting is consequently a worldwide existing matter of utmost interest. Therefore we will also, in our report, present international machines such as International Organization for Migration (IOM). In regard to the proceedings in the international arena, concerning empirical and methodical techniques and information of research findings, the International Organization for Migration (IOM) occupies the leading place in the analysis. The main focus, the cornerstone of this paper, is an inquiry into the formerly relatively unknown and unexplored aspects of what happens to individuals who have been subjected to sexual trafficking in Sweden after governmental intervention implicating forced re-allocation to the country-of-origin. There is an essential need for permanent structures for rehabilitation, acceptable socio-economic standard and effective methods to prevent victims of crime to be exposed to reoccurring exploitation. The basis for the analysis has been an organizational theory of society. This has been the foundation also for the understanding of collaboration between different actors and has accordingly given insight into the strengths and weaknesses of the mechanism of interaction.

Under år 2011 levde ca 5800 personer i Sverige med diagnosen hiv (humant immunbristvirus) och 18 nya fall upptäcktes via MHV:s screening av gravida kvinnor. Risken att ett barn smittas under graviditet och förlossning är 15-25 % om kvinnan inte behandlas med antiretrovirala läkemedel. Riskerna ökar med ytterligare 10-15 % om kvinnan sedan väljer att amma sitt barn. Barn till kvinnor som behandlas med antiretrovirala läkemedel och har icke mätbara virusnivåer i blodet löper en risk på 0,4-1 % att smittas. RAV (referensgruppen för antivirala medel) uppdaterade 2010 sina behandlingsrekommendationer för hiv-1 positiva kvinnor under graviditet och förlossning. Detta till följd av att WHO ändrade sina riktlinjer samma år. En stor skillnad i rekommendationerna är att kvinnan får möjlighet till en vaginal förlossning om virusmängden och den obstetriska anamnesen tillåter. Syftet med studien var att granska PM för handhavandet av den hiv-1 positiva kvinnan och hennes barn under förlossning och puerperium på förlossningskliniker i Sverige. En kartläggningsstudie valdes med beskrivande och jämförande design. Metoden var att samla in samtliga förlossningsklinikers PM och/eller strategi för omhändertagande av patientgruppen. De insamlade PM:en granskades enligt RAV:s behandlingsrekommendationer och enligt AGREE som är ett validitetssäkrat instrument för granskning av kliniska riktlinjer. Resultatet visar på stor variation i både uppbyggnad av PM och följsamhet till behandlingsrekommendationer. Förlossningsklinikernas behandlingsstrategier skiljer sig också åt beroende på antal förlossningar/år och huruvida de tog emot eller skickade vidare patientgruppen. Vissa förlossningskliniker saknade helt PM och några av dessa tog ändå emot patientgruppen. Generellt sett var PM:ens utformning undermålig gällande uppbyggnad och uppdatering, samt att flera förlossningskliniker ej hade anammat de nya behandlingsrekommendationerna från RAV. / In 2011, approximately 5800 people in Sweden were living with an hiv (human immunodeficiency virus) diagnosis and 18 new cases were detected during antenatal screenings of pregnant women. The risk of a child being infected during pregnancy and delivery is 15-25 % if the woman hasn’t been treated with antiretroviral drugs. The risk will increase a further 10-15 % if the woman choses to breastfeed the child. The children of women that are treated with antiretroviral drugs and has non-measureable levels of virus in the blood runs a risk of 0.4-1 % of being infected. In consequence of WHO changing their guidelines in 2010, RAV (a reference group for antiviral treatment) updated their treatment recommendations for hiv-1 positive women during pregnancy and delivery. A major difference in the recommendation is that the woman is given an option of vaginal delivery, if allowed by the viral levels and obstetrical history.The purpose of this study was to review PM for the handling of the hiv-1 positive woman and her child during delivery and puerperium on maternity clinics in Sweden. A survey study was chosen with descriptive and comparative design. The method was to gather PM and/or strategy for care of the patient group from all clinics. The gathered PMs were reviewed according to RAV’s treatment recommendations and according to AGREE, an instrument for examination of clinical guidelines. The result displayed a great variation in both PM structure and adherence to the treatment recommendations. The care strategy of a maternity clinic was dependent of deliveries per year and also whether the patient group was admitted or referred. Some maternity clinics lacked PMs entirely and some of these would nevertheless admit the patient group. In general, the form of the PMs were substandard regarding structure and maintenance and several of the maternity clinics had not embraced the new treatment recommendations from RAV.

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan. Resultatet är inte tydligt och tröttheten kan bero på andra orsaker än de som undersökts. I diskussionen ges förslag som skulle kunna förbättra elevernas skolsituation

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut. Redovisningskonsulter tycks vara mindre benägna att bokföra en kostnadspost utan underlag när det finns ett svagt etiskt ledarskap och de inte påminns om etiska riktlinjer, jämfört med alla andra kombinationer av variablerna. Effekten av etiska riktlinjer tycks vara störst i ett svagt etiskt ledarskap. Fortsatt forskning skulle med fördel kunna inriktas på studiens resultat kring de etiska riktlinjerna och fokusera på varför de etiska riktlinjerna påverkar redovisningskonsulterna i en icke förväntad riktning. / Previous research has examined the effects of ethical leadership in accounting decisions and the general impact of codes of conduct. However, we lack research about the variables combined influences on accounting decisions, which is the aim of this work. This work examines what impact ethical leadership and codes of conduct have when an accounting consultant is confronted with a complex accounting issue. The variables is examined both alone and together. A survey was conducted among authorized accounting consultants in Sweden and 142 respondents participated. The study suggests that ethical leadership and codes of conduct has a mutual influence on ethically charges accounting decisions. Accounting consultants seem to be less likely to record a cost without documentation when there is a weak ethical leadership and they are reminded of the codes of conduct, compared to all other combination of the variables. The effect of codes of conduct have proved to be higher in a weak ethical leadership compared to a strong ethical leadership. Further research could use this study's results concerning the ethical guidelines and focus on why the codes of conduct impact accounting consultants in a non expected way.

Business Intelligence är en samling verktyg för att utvinna och analysera information ur rådata inom en organisation samt ge bättre beslutsstöd grundat på denna. Det har traditionellt använts inom industrisektorn, men på senare tid har även sjukvårdssek- torn upptäckt fördelarna med ett välimplementerat system för Business Intelligence. Implementationen är emellertid en komplex process där mycket kan gå fel, och på grund av att sjukvårdssektorn relativt nyligen började använda sig utav Business Intel- ligence finns luckor i forskningen på området. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sjukvården i Region Halland samt involverade konsulter arbetar med implemen- tationen, och ta fram riktlinjer för hur detta bör ske. Uppsatsen baserades på en kvali- tativ ansats och använde sig av en explorativ studie med djupintervjuer där totalt fem personer från Region Halland samt två personer från ett IT-konsultbolag bidrog till uppsatsens resultat. Resultatet visade att riktlinjer tagna från närliggande områden och det privata näringslivet, med viss modifiering, även är applicerbara på sjukvårdssek- torn. Det framkom också att utbildning är ett område som större tyngd bör läggas vid, samt att dagens system för Business Intelligence passar vårdens behov väl. / Business Intelligence is a collection of tools with the purpose of extracting and ana- lyzing information out of raw data within an organization, and based on this provide better decision support. Business Intelligence has been traditionally used within the industry sector, but in recent years the health care sector has also noted the benefits of having a well-implemented Business Intelligence system. However, implementation is a complex process where many things can go wrong, and based on the fact that the health care sector just recently began its use of Business Intelligence, research on this topic is scarce. The purpose of this thesis was to investigate how the health care sector in Region Halland along with involved consultants work with the implementation process, and to produce guidelines on how this should occur. The thesis was based on a qualitative approach and applied an explorative study with depth interviews where a total of five persons from Region Halland and two persons from an IT consulting firm contributed to the thesis’ results. The results showed that guidelines drawn from neighboring academic areas and the private business sector, after some adjustment, are also valid within the health care sector. It was also concluded that education is an area on which more emphasis should be placed during the implementation process, and that today’s Business Intelligence systems fits the health care sector well.