Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Studiens syfte var att granska och bedöma de kliniska behandlingsriktlinjerna med avseende på patienter som genomgår thoracotomi och skopi som idag används på svenska och norska thoraxkirurgiska kliniker.Studien utfördes enligt kvantitativ metod och presenterades deskriptivt där resultatet redovisades i siffror och tabeller med förklarande text. Ett brev skickades ut till samtliga Sveriges och Norges thoraxkirurgiska kliniker varav svarsfrekvensen uppgick till 50%. Författarna erhöll sex av totalt tolv tänkbara riktlinjer. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjälp av granskningsinstrumentet AGREE II. Samtliga thoraxkirurgiska kliniker hade riktlinjer och dessa som kom till författarnas kännedom var relativt lika med avseende på behandling och interventioner. Resultatet visar att samtliga thoraxkirurgiska kliniker saknade behandlingsriktlinjer som kan rekommenderas eftersom de inte bygger på dokumenterad evidens. Endast två av områdena hade riktlinjer som författarna kan rekommendera efter viss modifikation. Samtliga riktlinjer hade metodologiska brister i rapporteringen om hur riktlinjen togs fram och detta utgör ett hinder för att behandlingsriktlinjerna ska kunna utgöra den kvalitetssäkring de är avsedda att vara. Evidensen som ligger till grund för riktlinjen bör synliggöras och det är viktigt att patientgruppens åsikter och preferenser i framtagandet tas i beaktande. Den perioperativa vården som riktlinjerna beskriver finns väl dokumenterad i litteratur och riktlinjerna hade fått ett högre värde om kopplingen mellan åtgärder och evidens dokumenterats. Med tanke på att tusentals lungpatienter opereras årligen anser författarna att de riktlinjer som vården grundar sig på självklart skall bygga på aktuell forskning och evidens. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Efterbördsskedet är förlossningens sista och mest riskfyllda stadie på grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handläggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och därmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlägga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma inom förlossningsvården.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Underanalysprocessen togs tre kategorier fram; “Vaksam blick”, “Barnmorskansvetenskapliga kunskap och beprövad erfarenhet” samt “Bevara det normala normalt”.Dessa kategorier mynnade tillsammans ut i temat för studien; “Barnmorskans förmågaatt se till helheten utifrån vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet”. Resultatetvisar att barnmorskorna har olika sätt att handlägga efterbördsskedet men ett gemensamtmål om att få ut en hel placenta och undvika större blödning. De har stor respekt förblödning och är följsamma till klinikens riktlinjer för att förebygga detta. De följer dockinte riktlinjerna okritiskt utan litar också på sin egen erfarenhet och strävar efter attbevara det normala normalt så långt det går. Konklusion av studien är attbarnmorskorna strävar efter en balans mellan att tillämpa beprövad erfarenhet ochevidensbaserad forskning i sitt handläggande av efterbördsskedet. Barnmorskornahandlägger efterbördsskedet genom att se till helheten, riktlinjer, vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och intuition. / Program: Barnmorskeutbildning

Ambulanssjukvården i Sverige är en föränderlig verksamhet som under de senaste åren inneburit utveckling från en ren tranportorganisation till något som kan jämställas med ett rullande sjukhus. Avancerad sjukvård erbjuds redan i hemmet och detta har succesivt höjt kraven för både den formella kompetensen hos vårdteamet men även den reella kompetensen att bedöma och behandla patienter med olika besvär. Förändringen har inneburit att ambulansverksamheten i många distrikt satsat stort på att vidareutbilda egen personal för att möta de rådande kraven. En av dessa satsningar är AMLS®, som innebär ett sätt att implementera strukturerat arbetssätt även för patienter med medicinska problem. Frågan kvarstår om denna satsning gett någon förändring i vårdteamets arbetssätt. Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse av vårdbedömningar efter genomgången AMLS® kurs. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där informanternas upplevelser av AMLS kursen har varit fokus. Resultatet visar på en följsamhet hos informanterna och en positiv inställning till utbildningskonceptet. De tillfrågade informanterna verkar anse att utbildningen tack vare sitt strukturerade format ger en kvalitetssäkring till patienten i form av en mer utförlig vårdbedömning. Informanterna verkar ha relativt samlad bild över konceptutbildningens ”amerikaanpassning” och hur denna kanske inte riktigt är anpassad till den studerade verksamhetens patientunderlag. Samtliga informanter presenterade även synpunkter härrörande behovet av ett samlat dokumentationsunderlag anpassat till konceptet för att undvika informationsförlust. Informanterna var också positiva till den breda satsningen där även mottagande enhet genomgått samma konceptutbildning, vilket bildar en logisk linje för patienten att följa. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

The aim of this thesis is to study a number of standards and theories, from the two research areas human-computer interaction and psychology, about how a graphical user interface (GUI) should be composed in order to facilitate interaction between humans and computers. Special emphasis is put on how the GUI should take into consideration the strengths and limitations of human cognition and perception. A study of three web catalogues shows how these theories appear when concretised. The following questions are answered in this thesis:What guidelines and styleguides can be found that specify the design of a user-friendly GUI?How do a few library catalogues on the web match a selection of these design principles?The guidelines are extracted from literature concerning human-computer interaction, psychology, automated library systems and web design. The standards are ISO 9241 Ergonomic requirements for office work with visual display terminals, and standardised icons from the International Federation of Library Associations. The web catalogues were studied through a questionnaire handed to five people. These catalogues belong to Lund University Library, Frank L. Cubly Library and Spencer Library Media Center. The different aspects studied were icons, information, terminology, orientation, graphics, colours and moving objects. In some cases the catalogues match the guidelines studied, in some cases they do not. Reasons affecting the choice of guidelines are the application, the users and their work, and the hardware. Reasons why guidelines are not used can be that designers do not understand or know them, or that they have found better solutions. / Uppsatsnivå: D

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt. Det finns inget objektivt instrument att mäta smärta utan smärta kan enbart skattas. Sjuksköterskan har olika metoder för att smärtlindra patienten beroende på typ av smärta. Smärta delas in i olika grupper nociceptiv, neurogen och neuropatisk smärta. Syftet är att granska sjuksköterskans riktlinjer/PM som finns för postoperativ smärtlindring på vårdavdelning. Metoden som har använts är en litteraturöversikt där innehållet i riktlinjerna/PM har granskats för att finna likhet och skillnader. Resultat av denna studie gav olika teman som smärtskattning, läkemedel, administreringssätt, biverkningar, kontraindikationer, dokumentation och kvalitetssäkring. De riktlinje/PM som granskades visade att det fanns varierande innehåll. Vissa riktlinjer/PM gav utförlig information om smärtbehandling medan vissa gav mindre information. Det framgick att Visuell analog skala (VAS) bör användas regelbundet och att VAS- skalan bör användas både före och efter smärtbehandling. Det framkom även att för att uppnå individuell behandling är intravenösa injektioner att föredra. Det visade sig också att kontinuerlig utvärdering och dokumentation är viktig att utföra. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The aim of this master thesis is to study the relationship between general ethics and professional ethics, to attain an understanding of which values that are given priority in the profession of the librarian regarding personal encounter towards library users. The posed questions are: How can fundamental ethical principles be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be problematized in relation to fundamental ethical principles? We used four focus groups consisting of public librarians. Three theoretical frameworks create the base of the analysis; four fundamental ethical principles, ethical guidelines for Swedish librarians and recommendations for Swedish librarians in the reference service. Three main issues emerge in the study; equalistic personal encounter where the principle of justice is emphasized but also problematized, library users’ integrity which mainly coincide with the principle of autonomy and finally the librarian’s professional role which are being defined by librarian specific competence to refrain violation of the principle of injury avoidance. The study concludes that the understanding of policy documents deepens when they are being substantialized through general ethics. Through this junction a concretization of general ethics is achieved. Contradictions between different kinds of ethics are also being clarified. This merging clarifies which values that can be given priority in the profession of the librarian. The contradictions emphasize each librarian’s own reflection.

The main purpose of this master thesis is to explore a selection of Swedish librarians view of professional ethics. The latest master thesis written on the subject was published in 1997, which concluded that the Swedish public librarians had a poor awareness concerning professional ethics. We wanted to investigate if something had changed. We interviewed six librarians from five public libraries, asking them questions concerning ethical guidelines, responsibility, censorship and selection, pressure from lobbyists, and ethical problems relating to Internet. The answers we got gave the impression of a divided profession, and the librarian’s awareness of professional ethics can hardly be said to have been improved since 1997. In our conclusion we promote the idea to include ethical theory into the Swedish School of library and information science, to increase the future-to-be librarians ethical awareness. / Uppsatsnivå: D

Denna rapport tar upp för och nackdelar med att göra en webbaserad mobilapplikationgentemot en plattformsspecifik applikation för ett tidrapporteringssystem. Tre prototyperutvecklades för det existerande tidrapporteringssystemet XLTime hos Nlight Solutions.Prototyperna gjordes mot Android, Iphone och webbläsaren för dessa två plattformar.Efter att prototyperna iterativt gått igenom olika funktioner från en givenkravspecifikation går rapporten sedan in på att utvärdera hur funktionaliteten skiljer sigmellan de webbaserade och de plattformsspecifika applikationerna. Här kunde man se attswipe-funktionalitet betedde sig konstigt för vissa webbläsare, och att implementationenav input-element av datumtyp skiljer sig i webbläsaren. Felsökning och uppdatering avapplikationer var dock mycket snabbare för den webbaserade prototypen.Efter att funktionaliteten utvärderats startades användartest med 6 olika användare. Defick utföra ett antal uppgifter på varje prototyp och här kunde man se att olika problemuppstod. T ex fick användarna också problem med swipe-funktionaliteten. Näranvändarna fick välja plattform tyckte de mest om den webbaserade applikationen,eftersom de tyckte den var mest tydlig och lättare att förstå. Detta p.g.a. att den användetext på knappar istället för ikoner som de inte förstod.I slutsatsen av rapporten tas det upp att det är möjligt att skapa webbaseradetidrapporteringsapplikationer om man undviker att använda mycket animationer och inteanvänder element som inte stöds av alla webbläsare. / Program: Systemarkitekturutbildningen

Det finns många olika Data Mining-processer som kan tillämpas i ett Data Mining-projekt. Fördelen med att använda en Data Mining-process är att projektet blir strukturerat, processen kan hjälpa till att minska risker som annars kan uppstå och kan medföra att projektmålet förändras. Data Mining-processen som studien har undersökt är generell och studien försöker därmed precisera olika faser av processen, för att anpassas till ett prognostiseringsprojekt.Studien utvärderar den preciserade prognostiseringsprocessen genom att följa och dokumentera ett prognostiseringsprojekt på en tillverkningsindustri. Studien analyserar teoretiskt vilka implikationer tillverkningsindustrin kan möta och även om studiens framtagna process är tillämpningsbar i detta fall. Studien visar att det på en teoretisk nivå går att genomföra studiens preciserade Data Mining-process och visar även vilka risker som kan uppkomma om ett prognostiseringsprojekt inte följer en Data Mining-process. / Program: Systemarkitekturutbildningen

This study examined gray areas within professional ethics of a public library organization and investigated the relationship between the library as an organization and the librarian as an employee when it comes to support and opportunities to make exceptions to rules and regulations. This relationship is then related to workplace issues.Data were gathered via interviews with six librarians who were placed into two focus groups. Library organization documents that contain rules and regulations (guidelines) were examined. The presumption was that conformity between librarians’ experiences and actions and the organization’s guidelines will tell us something about workplace conditions. The theoretical framework is derived from the work of Richard M. Hare, a moral philosopher who separates ethics into two levels: intuitive and critical. These levels are used to analyze the data.The main findings are that ethical awareness among the librarians is weak, and there is a tendency to call ethical issues approaches, rather than ethics. There is extensive support from the library organization for making exceptions, especially to ordinary library rules such as lending without a library card. But when it comes to what librarians understand as the most important and difficult task, i.e., ways in which visitors are approached, organizational support is inadequate. For the library organization, there is more to do to make the workplace more satisfying for librarians so that ethical gray areas can be minimized. / Program: Bibliotekarie