<p> <strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong><strong>Datum: </strong>2009-05-29</p><p> <strong>Nivå:</strong> Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng</p><p><strong>Författare:</strong></p><p>Magdalena Stål, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås                                </p><p>Marina Vokbus, Födelseår: 1982, Bostadsort: Västerås</p><p><strong>Handledare:</strong> Leif Carlsson</p><p><strong>Titel: </strong>Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjer</p><p><strong>Syfte:  </strong>Syftet med uppsatsen är att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprättar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras på. Vidare är syftet att studera vilka områden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest på samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primär­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angående deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Anledningen till att de undersökta företagen upprättar en uppförande­kod skiljer sig åt. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affärer och långsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingår det i den ursprung­liga affärsidén att utföra goda gärningar och Samhall har som ett statligt ägt företag krav på sig att leva upp till uppsatta mål. Atlas Copco hänvisar i sina etiska riktlinjer till de internationellt upprättade etiska principerna ILO och Global Compact, The Body Shop hänvisar till ILO medan Samhall varken hänvisar till ILO eller Global Compact. Generellt omfattar de undersökta företagens etiska riktlinjer områdena; mänskliga rättigheter, miljö och arbetsvillkor. Atlas Copco och Samhall fokuserar mest på personalfrågor medan The Body Shop riktar sin uppmärksamhet mot företagets samtliga fem grundvärderingar. Alla de undersökta företagen genomför kontroller av både anställda och leverantörer för att säkerställa att de etiska riktlinjerna efterlevs.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Corporate Social Responsibility, socialt ansvarstagande, uppförande­kod, etiska riktlinjer, företagsetik.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett av FN:s övergripande mål. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förändra människors attityder och ge dem förmåga att lösa de problem som hör ihop med hållbar utveckling. I den svenska strategin för hållbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument på både nationell och lokal nivå. Dessa används för att genomföra nationella målsättningar om hållbar utveckling i skolan. Vår undersökning syftar till att undersöka hur man lever upp till dessa målsättningar och hur man upplever riktlinjer och stöd för sitt arbete. Vi vill också undersöka vilka svårigheter som finns och hur dessa skulle kunna överbryggas. </p><p>Vi har intervjuat sex rektorer på olika grundskolor för att få en bild av hur begreppet hållbar utveckling är förankrat i skolan, hur miljöundervisningen går till och hur man upplever de riktlinjer och stöd som finns för arbetet med hållbar utveckling och miljö. </p><p>Av vår undersökning framkom att den huvudsakliga bristen i skolornas hantering av miljöfrågor är att man inte ser sambanden och inte knyter ihop de olika aspekterna av hållbar utveckling: miljö, ekonomi och sociala frågor. Dock strävar man efter att integrera ett miljöperspektiv i så många delar av skolans verksamhet som möjligt. De nationella styrdokumenten upplevs som välfungerande för miljöundervisningen, medan ett utökat stöd från kommunen och det lokala Agenda 21-kontoret efterfrågas.</p><p>Våra slutsatser är att kommunens stöd för skolornas arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättras. Vidare lyckas de nationella styrdokumenten i dagsläget inte förmedla perspektivet hållbar utveckling på ett sådant sätt att det realiserats i skolorna. Det saknas också tillräckliga resurser för arbetet. Det finns även brister i samförstånd och i informationskanaler mellan de berörda aktörerna. Dessa aspekter är alla viktiga och bör ges större uppmärksamhet för att hållbar utveckling ska kunna implementeras på ett framgångsrikt sätt i skolan.</p>

<p>This report consists of a discussion about suitable methods for studying complex sociotechnical systems that are still being developed. There are large economical advantages with studying new systems before they are completely developed since problems can be discovered early and thereby avoided. It is, however, difficult to study developing systems, there are methodological limitations. These limitations are discussed and recommendations for studying non-existing complex sociotechnical systems are presented.</p><p>The report is based on experiences from a study of the introduction of a shipboard helicopter on the corvettes that the Swedish Armed Forces are developing. A shipboard helicopter implies high requirements on the hosting ship. Three different types of requirements were studied: technical, educational and crew requirements. Focus was on the crew requirements, especially on the demands for the operators in the command and control centre onboard the ship. Their workload was studied to decide whether or not they can handle new tasks and assignments. The planned interaction with the helicopter was studied in order to estimate the operators’ workload during helicopter activity. The results are presented in Hansson (2005).</p><p>This report also presents a discussion about the need for system support for the operators interacting with the helicopter. The command and control system of the ship has most of the required functionality. A system support for helicopter start and landing does not exist even though such a support could increase the safety of these activities and reduce the operator workload.</p> / <p>Följande rapport består av en diskussion kring vilka metoder som är lämpliga att använda vid studier av komplexa sociotekniska system som fortfarande är under utveckling. Det finns stora ekonomiska fördelar med att studera system innan de är färdigutvecklade, då kan eventuella problem upptäckas tidigt och därmed undvikas. Det är dock problematiskt att undersöka system som är under utveckling, det finns stora metodologiska begränsningar. Dessa begränsningar diskuteras och leder fram till rekommendationer för hur studier av sociotekniska system som fortfarande är under utveckling bör genomföras.</p><p>Det konkreta fall som är arbetets utgångspunkt är ett projekt vars syfte var att studera införandet av ombordbaserad helikopter på de nya korvetter av Visbyklass som Försvarsmakten utvecklar. En ombordbaserad helikopter ställer stora krav på fartyget. Tre typer av krav studerades: tekniska, utbildningsmässiga och bemanningsmässiga. De bemanningsmässiga kraven var i fokus, och speciellt kraven som ställs på operatörerna i stridsledningscentralen på fartyget. Deras arbetsbelastning studerades för att kunna bedöma huruvida de kan hantera ytterligare arbetsuppgifter. Den planerade interaktionen med helikoptern studerades för att avgöra vilka krav denna interaktion ställer på operatörerna. Resultaten presenteras i Hansson (2005).</p><p>I denna rapport diskuteras förutom metodologiska riktlinjer även behovet av systemstöd för operatörerna som leder och samverkar med helikoptern. Fartygets ledningssystem är välutvecklat och har merparten av den funktionalitet som krävs. Ett systemstöd för helikopterstart och -landning finns dock inte, trots att det skulle kunna ge fördelar i form av ökad säkerhet och minskad arbetsbelastning för operatörerna.</p>

<p>I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. </p><p>Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan. </p><p>Resultatet är inte tydligt och tröttheten kan bero på andra orsaker än de som undersökts. I diskussionen ges förslag som skulle kunna förbättra elevernas skolsituation</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inläggning av perifer venkateter, följde gällande riktlinjer från Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inläggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen ägde rum på en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal områden, resultatet på dessa kunde bli ja eller nej, där ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/äldre och män/kvinnor, inga skillnader påfanns. Resultatet visade att sjuksköterskornas information till patienter vid insättande av perifer venkateter hade uppenbara brister och inte följde gällande riktlinjer. I över hälften av observationsmomenten gavs bristande information eller ingen information alls. Det som sjuksköterskorna flitigast informerade om var att patienten vid insticket kunde känna smärta, denna information gavs till så gott som alla patienter. Två foldrar, en gällande patientinformation och en gällande sjuksköterskeinformation, har utformats av författarna för att kunna urskilja vad som kan vara nödvändigt när det gäller patientinformation.</p> / <p>The aim of this study was to investigate if given information to patients regarding insertion of a peripheral intravenous line was following national guidelines. The writers collected data by observing 60 insertions of peripheral intravenous lines that was performed by fifteen different nurses. The observations took place on a surgical ward. A specific number of areas were observed and the result of each observation could be answered with a yes or no, where yes was the result that was preferred. The yes-answers were summarized and analyzed using independent t-tests to find possible differences regarding gender and age, no differences were found. The result showed that given information to patients regarding the insertion of a peripheral intravenous line had obvious limitations and did not follow the national guidelines. In almost half of the observation areas the information was limited or none existing. The most common information that was given by the nurses was how the insertion of the peripheral intravenous line would feel, this information were given to almost every patient. Two information folders, one to the patients and one to the nurses, have been made by the writers to discern what can be necessary to inform the patient of.</p>

<p>Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments.</p><p>In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers.</p><p>Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center.</p><p>The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective. The aim is that the guidelines can be applied in the design of smaller city centers for improving traffic safety. For this report two case studies were implemented that included inventories and observations of Bollnäs and Sandviken city centers. The results showed that many of the streets did not function well and that there was a lack of design in the city centre center from a traffic safety perspective, for example pedestrian crossings and car parks.</p><p>Inventories and observations are good methods to see how the traffic environment in the city center varies in use and function. The observations and inventories resulted in guidelines with recommendations for the design of streets and traffic in small city centers.</p> / <p>Flera städer har genomfört olika projekt för att öka trafiksäkerheten i stadscentrumen.Under 1970-talet och 1980-talet förändrades stadscentrum i takt med att förorter växte fram och externa köpcentrum etablerades utanför centrum. Samtidigt påbörjades flera projekt med att anlägga gågator och begränsa biltrafiken i centrum. År 1994 infördes gårdsgator i Sverige och dessa används ofta i centrummiljöer.</p><p>I Sverige är det kommunerna som ansvarar för att säkerhet integreras planering av offentliga platser. Boverket är den myndighet som förvaltar frågor och tar fram allmänna råd angående planering. Trafik är en av deras viktigaste planeringsfrågor men idag finns inga konkreta råd från Boverket för utformning av trafiksäkra centrum.</p><p>Trafiksäkerhet i stadscentrum påverkar många människor eftersom att centrum är enoffentlig plats. Därför är det viktigt att det finns aktuella riktlinjer som är till hjälp vid förändringar och förbättringar i trafiksäkerheten i centrum.</p><p>Rapportens syfte var att utforma riktlinjer för planering av mindre stadscentrum ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att kunna upprätta riktlinjer genomfördes två fallstudier.Dessa innefattade inventering och observation av Bollnäs och Sandvikens centrum.Bollnäs och Sandvikens centrum hade liknande funktioner av gatorna. Centrumens kärna fungerade till stor del som transportsträckor men även som promenadgator. Resultaten visade att många av gatornas tänka funktioner inte fungerade och att det fanns bristandeutformning av olika målpunkter, exempelvis övergångsställen och bilparkeringar.</p><p>Inventeringar och observationer är bra metoder för att se hur trafikmiljön i centrumfungerar eftersom användning och funktion av olika målpunkter varierar.Observationerna och inventeringen resulterade i riktlinjer med rekommendationer för utformning av gator och trafikmiljö i mindre stadscentrum.</p>

<p>I datornätverk blir användandet av WLAN (trådlösa nätverk) allt vanligare tack vare sin smidighet. Det är framförallt bekvämare att använda trådlösa nätverk då man slipper allt kablage och ofta är oberoende av var man befinner sig för att använda nätverket. Trådlösa nätverk är dock inte helt problemfria. Den främsta anledningen till detta är att informationen färdas genom radiovågor istället för genom kablade nätverk. Detta gör att WLAN är i riskzonen för avlyssning, där informationen kan utsättas för obehörig åtkomst om den inte är väl skyddad. Detta problem är grunden till denna uppsats.</p><p>Den här uppsatsen är en utredning som har gått ut på att ta fram generella riktlinjer för hur myndigheter skall uppnå god säkerhet i WLAN. Anledningen till att vi ville ta fram generella riktlinjer åt myndigheter var på grund av en rapport vi fann genomförd av krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2008. Denna uppmärksammade att myndigheter ofta hoppar på nya tekniker utan att ha tillräckligt kunskap nog om dem, och att säkerhetstänket ofta får låg prioritet vid införandet av nya system. Ytterligare en artikel skapade av KBM från 2007, pekar på att myndigheter även har bristande säkerhet i sina DNS-system.</p><p>Eftersom vi koncentrerade oss på WLAN funderade vi då på, om nu säkerhetstänket får så låg prioritet och är så dåligt ställt i myndigheternas DNS-system, hur är det då ställt med säkerheten i WLAN?</p><p>Vi konstaterade efter att vi gjort förfrågningar till flera myndigheter, att ytterst få myndigheter hade något WLAN eller planerade att införskaffa det. Anledning till detta tror vi var att myndigheter var skeptiska till att det går att få ett WLAN säkert och hade bristande kunskap inom området.</p><p>Vi tog fram de generella riktlinjerna genom en kvalitativ metodansats, där vi genomfört litteraturstudier, undersökning av myndigheters policys samt intervju av expert på WLAN.</p><p>Resultatet visade att myndigheter behöver både administrativa säkerhetsåtgärder, tekniska säkerhetsåtgärder samt en specifik fysisk säkerhetsåtgärd för att uppnå god säkerhet i WLAN.</p>

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.</p>

<p>Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte. Att belysa sjuksköterskors upplevelse av delaktigheten i eutanasiprocessen, samt hur omvårdnaden av patienten såg ut under denna process. Metod. En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat. Studien belyser flera aspekter av sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av patienter under eutanasiprocessen. Kategorierna visar sjuksköterskors reaktioner på eutanasiförfrågan, vikten av ett gott samtal mellan patient och sjuksköterska, hur sjuksköterskor vårdar patienten under processen som leder fram till eutanasi samt hur hon finns som stöd för patienten och agerar patientens ”advokat”. Det framkom att sjuksköterskor åsidosätter sina egna åsikter om eutanasi och ställer upp för patienten samt hur de finner stöd i kollegor för att klara av den psykiskt påfrestande uppgift som eutanasiprocessen innebär. Slutsats. I flera studier anser sjuksköterskor det svårt att ge patienten bästa omvårdnad då riktlinjer som beskriver deras arbetsuppgifter under eutanasiprocessen är bristfälliga.</p> / <p>Background. Euthanasia can be translated into the meaning of helping a person to end his/her life. Holland, Belgium, Luxembourg and the State of Oregon (USA) have legalized euthanasia. Guidelines describing the nurses’ role in the process of euthanasia exists, though great differences can be seen between countries. Aim. To illuminate the nurses’ perception on their involvement in the euthanasiaprocess and what the care during this process looked like. Method. A general review of qualitative literature was conducted with analysis of the articles. Result. This study showed the nurses’ first reaction to the euthanasia request, the importance of in-depth conversations between the patient and the nurse, the nurses’ care for the patient during the process, how they stood by their patients’ side at all times and sometimes acted the role of the patients’ lawyer. This study raised issues about how nurses’ sometimes sat their negative thoughts about euthanasia aside to care for the patient and how they found support and comfort in their colleagues. Conclusion. Many nurses feel they cannot give the patient proper care due to failing guidelines describing their tasks during the euthanasia process.</p>

No description available.