Idag tar det 5-10 år att få diagnosen endometrios. Det vanligaste symtomet på endometrios är svåra menstruationssmärtor vilket kvinnor oftast lidit av sedan tonåren. Tonåringar som har problem med svåra menstruationssmärtor söker sig oftast till ungdomsmottagningen där de träffar en barnmorska. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors reflektioner kring tonåringars svåra menstruationssmärtor kopplat till endometrios. En kvalitativ ansats valdes där sex barnmorskor intervjuades. Barnmorskorna hade arbetat i genomsnitt tolv år på ungdomsmottagning. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, vilket resulterade i tio subkategorier och fyra kategorier. Dessa kategorier var attityder till svår menstruationssmärta, tonåringens livskvalité, kunskapen om endometrios och klara riktlinjer. Resultatet visade att barnmorskorna reflekterade över att symtomet menstruationssmärtor idag normaliseras och ignoreras av tonåringen och barnmorskorna själva. Samtidigt menar barnmorskorna att svåra menstruationssmärtor försämrar tonåringens livskvalité genom onödigt lidande. Reflektionen över endometrios fanns, men åsikterna skilde sig åt hur problematiken om tonåringars svåra menstruationssmärtor hanterades. Dessa skilda åsikter visar att kunskapen om endometrios hos tonåringar brister hos barnmorskorna. Alla barnmorskor reflekterade över att en specialistutbildad gynekolog saknas på ungdomsmottagningen och att riktlinjer behövdes för hanläggningen av svåra menstruationssmärtor. Studien kan bidra till ökad insikt hos barnmorskorna angående att tonåringars svåra menstruationssmärtor kan bero på sjukdomen endometrios, trots tonåringars ringa ålder. Studien kan även användas som diskussionsunderlag ute på ungdomsmottagningar och som stöd för att diskutera riktlinjer för handläggning av svåra menstruationssmärtor. / Program: Barnmorskeutbildning

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att verka i samband med larm vilket innebär signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som kräver omedelbara vårdåtgäder. Larmsituationer innebär att anestesisjuksköterskan lämnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och färdigheten är ofullständiga, vilket kan hota patientsäkerheten samt medföra vårdskada och vårdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlägga vilka kompetenskrav som vårdenhetschefer ställer på anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara på studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetoden utgjordes av enkäter med 18 frågor som skickades ut till operationsavdelningarnas vårdenhetschefer på 83 sjukhus.Resultatet, som bygger på svar från 41 sjukhus, visar att flertalet anestesisjuksköterskor som tjänstgör på operationsavdelningar i Sverige har till uppgift att delta vid larm. Flera operationsavdelningar saknar dock nedskriva arbetsbeskrivningar (n=19) och kompetenskriterier (n=32) för anestesisjuksköterskan som deltar vid larm.Slutsatsen är att det bör införas en evidensbaserad och individuell inskolningsplan med tydliga kompetenskriter för anestesisjuksköterskans deltagande vid larm. Det bör även införas nationella riktlinjer för alla operationsavdelningar och ett kontrollsystem som ser till att dessa nationella riktlinjer efterföljs. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Målet med examensarbetet var att utvärdera hur Gustavsberg AB i Vårgårda arbetar för en hållbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som även gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. Målet var också att genom intervjuer med personer på företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Rapporten innehåller även en diskussion kring hållbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa. Utvärderingen hur företaget arbetar för en hållbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick från de kriterier Folksam använder i sin årligt återkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras på Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting Initiative´s (GRI) direktiv. Hur företaget arbetar för en ekonomisk hållbar utveckling har också utvärderats på en övergripande nivå, uteslutande baserad på valda delar i GRI:s direktiv. Gustavsberg AB i Vårgårda har länge och engagerat arbetat för att minska företagets negativa miljöpåverkan. Det har lett till betydande vinster i miljöprestanda. Flera nyckeltal till exempel som kontinuerligt följs upp visar på minskad förbrukning. Inte minst har miljöarbetet lett till utveckling av produkterna. Beräkningen som gjordes i detta arbete med avseende på två av nyckeltalen, vatten och propan, visade att kostnadsbesparingar kunnat göras, exklusive de investeringar företaget gjort för att minska förbrukningen. Utvärderingen visade att Gustavsberg AB i Vårgårda förutom miljöarbetet också enligt det sociala och ekonomiska perspektivet bidrar till en hållbar utveckling. Förbättringar är dock möjliga att göra. Speciellt kan företagets sociala bidrag utvecklas. Men framförallt kan företaget behöva värdera värdet i en hållbarhetsinriktad strategi och se till alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. Hållbarhetsarbetet bör behandlas som en del i affärsverksamheten i strävan mot ökad försäljning och minskade kostnader samt ett ansvarsfullt företagande. / <p>Uppsatsnivå: D</p>

Föreliggande studie har till syfte att öka kunskapen om lärares kompensatoriska arbete i sex F-3 klasser. För att samla data har den kvalitativa metoden intervju använts. Studiens resultat illustrerar möjligheter, hinder och påverkande faktorer inom skolans kompensatoriska uppdrag i årskurs F-3. Olika former av samverkan och elevgruppers storlekar har visat sig ha avgörande betydelse för i vilken mån det kompensatoriska stödet kan ges.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp grundskollärare i en kommun i norra Sverige kunde uppmärksamma och agera när de befarar att ett barn utsätts för sexualbrott, utifrån de resurser, utbildning och riktlinjer som samhället ger. Statistik visar på att sex barn i en klass på 30 elever utsätts för sexualbrott och samtidigt redogör forskning för att barn som blir utsatta för övergrepp har svårt att berätta vad de varit med om med bakgrund av bland annat skam- och skuldkänslor. Många utsatta barn är också rädda för vad som kommer att hända med förövaren om de berättar, då forskning också visar att förövaren oftast är en närstående till barnet. Flera barn som är med om övergrepp är inte heller medvetna om att de är utsatta för ett brott och vad de har för rättigheter, vilket också ses som ett av hindren för personer som arbetar med barn för att kunna uppmärksamma och agera. Studiens resultat är baserat på sju intervjuer med grundskollärare som arbetar inom grundskolan med barn i årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Tematisk analys med inslag av kodning från grounded theory användes för att analysera materialet. Resultatet visar på att informanterna i många fall saknar handlingsberedskap, riktlinjer och stöd för att kunna uppmärksamma och agera när de befarar att en elev utsätts för sexualbrott. Slutsatserna i studien visar att det finns behov av att fortsätta lyfta frågan om sexualbrott och öka samhällsdebatten kring ämnet. Slutsatser som resultatet även påvisar är att förklaringen till de få uppmärksammade sexualbrotten inte återfinns i informanternas engagemang utan i bristande utbildning till lärare och elever, rädsla för hot samt otillräckliga handlingsplaner från rektor, ledning och politiker. Slutligen framkom indikationer på att det råder en kunskapslucka när det kommer till sexualbrott mot barn och vilka möjligheter skolan har att uppmärksamma det.

The purpose of this study is to take a closer look at the five municipal diocesan libraries of Sweden and their lack of national guidelines. The study focuses on the experiences of the staff, what their opinion is about the lack of guidelines, how it affects their work and what kind of impact they think a creation of national guidelines in the future could have on the library and their work. Semi-structured interviews have been conducted with six librarians, or in one case a library assistant, during visits to each of the municipal diocese libraries. A qualitative contentanalysis, as described by Wildemuth (2009) was then applied to the results of the interviews. The results of the analysis show that there are six recurring themes. These themes are To increase visibility and accessability, The importance of networking, The lack of resources, To preserve or not exist, Believing in your circumstances while wanting to improve, as well as Regulatory documents and the Do It Yourself-culture. The findings of the study show that there is a strong Do It Yourself-culture among the Swedish municipal diocese libraries. The employees take the lack of national guidelines into their own hands and create substitutes, but show a clear interest in official national guidelines.

Introduktion: Dagligen utförs operationer av extremiteter som opereras i blodtomt fält vilket ger ett optimalt synfält i operationsområdet men innebär risker för patienten som kan leda till skador. Riksföreningen för operationssjukvårds riktlinjer om åtgärder vid anläggande av blodtomt fält syftar till att säkerställa en god och säker vård för patienten och riktlinjerna finns för operationsteamet att tillgå. Syfte: Syftet var att undersöka operationsteamets följsamhet till de riktlinjer som Riksföreningen för operationssjukvård tagit fram i samband med anläggande av blodtomt fält. Metod: En kvantitativ icke experimentell, strukturerad observationsstudie utfördes. 52 observationer genomfördes på två sjukhus. Inhämtad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Följsamheten till riktlinjer för anläggande av blodtomt fält har visat en variation från 0 till 100 procent avseende de 18 variablerna. Hälften av variablerna visade en följsamhet på över 70 procent. Tre variabler uppvisade en statistisk signifikant skillnad mellan sjukhusen vilka var Manschettstorlek efter form och omfång, Extremiteten töms på blod med elastisk linda eller högläge &gt;30 sek samt Dubbel elastisk skrynkelfri strumpa anpassad till extremitet. Likaså sågs en skillnad mellan grupp 1 och 2 vad gäller användandet av Dubbel elastisk skrynkelfri strumpa anpassad till extremitet. Konklusion: Då följsamheten till riktlinjer för anläggande av blodtomt fält visat sig variera mellan teamen finns ett behov av att öka kunskapen om riktlinjerna hos operationsteamen för att bidra till en säker och god vård för patienten. / Introduction: Daily surgery of extremities are performed in a blood-stained field, which provide an optimal field of view in the operation area but poses a risk that may lead to injury of the patient. The Swedish Operating Room Nurses Association guidelines on measures for the construction of blood-stained fields aim to ensure good and safe care for the patient and the guidelines are available for the team. Aim: The aim was to investigate the surgical team´s adherence with the guidelines developed by the Swedish Operating Room Nurses Association for the construction of bloodless surgical field. Method: A quantitative, non-experimental, structured observation study was performed. 52 observations at two hospitals were performed. The statistical analyses were performed with the SPSS statistic software package. Result: The adherence with guidelines for the construction of blood-stained field has shown a variation of 0 to 100 percent for the 18 variables. Half of the variables showed an adherence of over 70 percent. Three variables had a statistically significant difference between the hospitals which were Cuff size by shape and range, Limb is emptied on blood with an elastic padding or by high position &gt; 30 sec as well as Double elastic wrinkle-free padding suited to the limb. Similary, there was a difference between the teams regarding the use of double elastic wrinkle-free padding suited to the limb. Conclusion: As the adherence with guidelines for the construction of blood-stained fields has been shown to vary between the teams, there is a need to increase knowledge about the guidelines for the operating team to contribute to safe and good care for the patient.

This thesis is titled; Is this available as an e-book? An investigationabout guidelines for e-books in high school libraries which is a study about guidelines for e-books in Swedish high schools. The purpose of this study was to investigate how clear guidelines are for e-media in high school libraries that maybe wasn’t very known by the public. The purpose of this study was also how these potential guidelines were followed and what view high school libraries have on e-media in their libraries. The study's problem definitions was the lack of clear guidelines regarding e-media in high school libraries, the great lack of research regarding high school libraries and also that school libraries do not seem particularly interested in e-books as e-media. The questions we wanted answered in this study were “How clear are the guidelines for digital resources in high school libraries?", "How are e-media guidelines used?" and "How do school libraries view e-media as a resource at their school library?". We used semi-structured interviews that were booked via telephone and email. We limited ourselves to six interviews due to lack of time and interest from the potential respondents. The questions in this study were answered with the help of the interviews that we executed, the data that was collected and with the help of Michael Buckland’s (1991) information theory. We were able to make an analysis and start a discussion in hopes that more studies will be made about e-books and it's uses in high school libraries in the future.

Vårdpersonalens låga följsamhet av riktlinjer för handhygien är ett globalt problem och en av orsakerna till vårdrelaterade infektioner (VRI). Att förmedla säker vård och arbeta förebyggande så att vårdskador undviks är en av vårdpersonalens kärnkompetenser. Syftet var att belysa vad som kan påverka vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien inom hälso- och sjukvården. Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar fördes till resultatet, vilket visade att följsamheten påverkas av både arbetsmiljö och mänskliga faktorer. Arbetsmiljö innefattade Fysisk miljö; Organisatorisk och Social arbetsmiljö; Teknik. I de mänskliga faktorerna ingick Individ; Vårdteam; Kunskap och Utbildning. Två huvudresultat lyftes till diskussion. I den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sågs tidsbrist och ett tydligt ledarskap ha en påverkan på vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. I vårdteamet kunde patientinvolvering och fler medarbetare i personalens närhet, samt positiva eller negativa förebilder påverka vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. Vidare forskning behövs om vad som kan leda till ökad och mer bestående följsamhet av riktlinjer för handhygien. Ny teknik kan komma att skapa nya förutsättningar för vårdpersonalen att öka följsamheten till riktlinjer för handhygien. / Healthcare workers´ (HCW) low adherence to guidelines on hand hygiene is a global challenge and one of the causes of healthcare associated infections (HCAI). HCW are to provide safe care and take precautions as not to harm the patient. Safe care is one of the core competences for HCW. The aim was to illustrate factors that can have an impact on HCW adherence to guidelines on hand hygiene in a healthcare setting. The thesis was carried out as a general literature study, where 18 articles were included in the result. The result showed that both the work environment and human factors have an impact on HCW adherence to guidelines on hand hygiene. Work environmental factors included the Physical environment; the Organizational and Social work environment; Technical equipment. Human factors included the Individual; the Nursing team; Knowledge and Education. Two main findings were lifted for discussion from the result; in regards of the organizational work environment, lack of time and a clear leadership was found to have an effect on HCW adherence to guidelines on hand hygiene. In regards of the nursing team; involvement of the patient reminding about hand hygiene, more coworkers in near proximity and positive or negative role models, affected adherence to guidelines on hand hygiene. Further research is required as to what can lead to increased and sustained adherence to guidelines on hand hygiene. New technical equipment may become important in the future and create new ways for HCW to follow the guidelines on hand hygiene.

<p>Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling?</p><p>Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete.</p><p>I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig.</p>