Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för. Förtroendet för såväl skiljemän som allmänna domare är en fundamental beståndsdel för respektive verksamhets fortskridande. För att bibehålla allmänhetens förtroende för domstolsverksamheten ansågs det viktigt att gemene man fick insikt i domares förhållningssätt i etiska dilemman. Det ansågs därför nödvändigt att domarkårens yrkesetik, den goda domarseden, analyserades och tydligare definierades. Trots motargumentet att det redan existerade en god etisk standard inom domarkåren, ansågs det viktigt att arbeta för att ytterligare förstärka allmänhetens förtroende. Att etik är något man har och inte något man skaffar sig med hjälp av ett regelverk ansåg inte heller eliminera behovet av att försöka definiera en överenskommen standard. Skiljeförfarandets uppbyggnad som ett insynsfritt eninstansförfarande tillsammans med en otydlig innebörd av de krav som ställs på skiljemäns etiska ansvar torde tala för ett införande av en överenskommen etisk standard även för skiljemän. Hitintills finns dock ingen synlig diskussion om yrkesetiken för skiljedomsverksamheten likt den som ansågs behövlig för domare. Det finns ingen känd etisk kravbeskrivning för skiljemän i Sverige. En kodifiering av god skiljemannased saknas, trots en befarad ökning av skiljeförfaranden och trots en svårdefinierad yrkesgrupp och avsaknaden av kompetenskrav för den. Det hade möjligtvis varit rimligt om en vägledning till innebörden av den goda skiljemannaseden funnits i svensk gällande rätt men de svenska rättskällorna ger inget tydligt svar vad gäller innebörden av en sådan sed. När rättvisa ska skipas i ett eninstansförfarande är det viktigt att på alla tänkbara sätt försöka säkra att etiska värden upprätthålls innan en slutgiltig dom meddelas. Det måste anses finnas ett allmänt intresse i att på alla sätt försöka förstärka parters rättssäkerhet oavsett val av förfarande. En kodifierad god skiljemannased skulle utgöra ett starkare preventivt skydd för ett rättvist förfarande. En etisk kod är således viktig för att bibehålla förtroendet för skiljedomsverksamheten i stort.

ESAB har beslutat att analysera om en Design For Assembly (DFA) metodik går att implementera med syfte att sänka monteringstiden och utveckla deras produktutvecklings-process (PU-process). Målet för det här projektet är således att presentera hur en arbetsmetodik inom DFA kan tillämpas genom att undersöka en exempelprodukt, rullbock. För att förstå DFA och dess relaterade områden genomfördes en litteraturstudie. Studien utfördes för att få en djupare förståelse där undersökningar gjordes inom vetenskapliga artiklar, böcker och webbkällor. Undersökningarna utfördes med mål att samla information om andra lyckade DFA-implementeringar, tillämpningsområden och riktlinjer. Genomförandet följer en PU-process med DFA som fokus. Till en början av PU-processen framställdes en kravspecifikation och en rotorsaksanalys. En DFA-metodik utnyttjades för att framställa konceptförslag för rullbocken. Metodiken grundar sig i de riktlinjer och frågor som presenterats i litteraturstudien. Resultatet presenteras i former av CAD-ritningar och riktlinjer. CAD-ritningar framställs för att få en förståelse över konceptförslagen och hur metodiken har tillämpats. Riktlinjerna är kortare punkter som bör övervägas av användaren vid utveckling av produkter. Lösningarna viktades mot varandra med hjälp av Pughs matris. Syftet och frågeställningen för projektet har besvarats. En arbetsmetodik och riktlinjer för DFA presenterades genom att undersöka exempelprodukten och en litteraturstudie inom området. / ESAB has decided to analyze whether a Design for Assembly (DFA) methodology can be implemented with the aim of reducing assembly time and developing their product development process (PD-process). The aim of this project is thus to present how a working methodology within DFA can be applied by investigating an example product, roller bed. To understand DFA and its related areas, a literature study was conducted. The study was conducted to gain a deeper understanding where research was done in scientific articles, books, and web sources. The surveys were conducted with the aim of gathering information about other successful DFA implementations, areas of application and guidelines. The implementation follows a PD-process with DFA as the focus. At the beginning of the PD-process, a requirements specification and a rotor case analysis were created. A DFA methodology was used to produce concept proposals for the roller bed. The methodology is based on the guidelines and questions presented in the literature study. The results are presented in the form of CAD drawings and guidelines. CAD drawings were created to gain an understanding of the concept proposals and how the methodology has been applied. The guidelines are shorter steps that should be considered by the user when developing products. The solutions were weighted against each other using Pugh's matrix. The purpose and question of the project have been answered. A working methodology and guidelines for DFA were presented by examining the example product and a literature study in the area.

The purpose of this study was to try to interpret interactions between social worker and adoptive parents during the adoption process from a power perspective. The study was inspired by a hermeneutic inductive approach because we were interested in the interpretation of the empirical material. The study was conducted using four qualitative interviews with a total of seven people, four adoptive parents and three social workers. The collected material is then analyzed using a content analysis. To interpret the contact between the adoptive parents and social workers, we have used a power perspective. Our study showed that the applicant, generally speaking, was positive to that an investigation was made based on “the child’s interest”, but experienced some of the questions as intrusive. They found that the assessment made was crucial for the decision, and that it easily can vary from case to case for the decision and that the assessment can certainly vary in different cases. The social workers did not feel that they had any noticeable power, because they do not make the final decision. Their assessment was partly based on laws and guidelines that set the context, for example, how old the applicants may be and the requirement that the applicants must be married. Assessments are also made on the social worker’s individual characteristics based on the applicant's personal qualities such as insight and ability to care for a child.

Statistik visar att det saknas riktlinjer eller strategier inom många av Sveriges kommuner för hantering av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem. Studier pekar på att det finns ett ökat behov av forskning, kunskap och utbildning för biståndshandläggare och vårdpersonal som arbetar med äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem i Sverige. I syfte att belysa detta, genomfördes en enkätundersökning riktad till alla biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Jönköpings läns 13 kommuner för att undersöka deras upplevelse av den eventuella bristen och behovet av riktlinjer och stöd samt eventuella skillnader i handläggning av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem. Denna kvantitativa studie baseras på enkätsvar från 57 biståndshandläggare som deltog i studien. Data har analyserats genom rangkorrelationsanalys och jämförande analys för att undersöka eventuella samband och för att möjliggöra en kartläggning av biståndshandläggarnas upplevelser. Resultatet visar att övervägande delen av respondenterna upplever att det inte finns riktlinjer för hanterande av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem och att biståndshandläggarna generellt vill ha mer utbildning och kunskap inom området från kommunerna. Resultatet synliggör även att biståndshandläggarna i stort sett hanterar dessa ärenden på ett liknande oavsett bakgrundsfaktorer. / Statistics shows that guidelines or strategies are missing within several municipalities in Sweden concerning handling cases with elderly people with abuse or addiction problem. Research points at an increased need of studies, knowledge and education for social workers and caregivers who’s working with elderly people with abuse or addiction problem in Sweden. In order to illustrate this, a survey was handed out to all the social workers working with elderly people in the 13 municipalities in Jönköping County to examine their experience and possible lack and need of guidelines and support concerning cases with elderly people with abuse or addiction problem. Possible differences were also examined regarding how the social workers handle cases concerning elderly people with abuse or addiction problem. This quantitative research is based on responses from 57 social workers, participating in the survey. Data has been analysed through correlation analysis and comparative analysis to examine possible connections and enable to create a map of the survey.The result shows that the majority of the respondents experience that there are no guidelines regarding how the social workers should handle cases concerning elderly people with abuse or addiction problem and that the social workers in general want more education and knowledge about the subject from the municipalities. The result also reveals that the social workers mostly handle this kind of cases in a similar way regardless of background factors.

Titel: Frivillighet under tvång? – Är ESMA:s riktlinjer om presentationen av alternativa prestationsmått befogade? Bakgrund: Den tredje juli 2016 träder ESMA:s riktlinjer om presentation av alternativa prestationsmått (APM) ikraft. Bakgrunden till riktlinjerna är att nuvarande reglering ansetts bristfällig eftersom företag haft möjlighet att presentera APM på ett subjektivt sätt till användares nackdel. Frågeställning: Är ESMA:s riktlinjer rörande presentationen av APM befogade med avseende på den reglering som finns idag? Syfte: Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om nuvarande möjlighet till presentation av APM är i behov av ny reglering. Resultat: Det är författarnas uppfattning att ESMA:s riktlinjer är befogade och nödvändiga för att hantera den nuvarande problematiken avseende presentation av APM. Kunskapsbidrag: Uppsatsen bidrar med kunskap som bekräftar att presentationen av APM är i behov av ytterligare reglering. / Title: Volunteerism whilst under Regulation? – Are ESMA’s Guidelines Regarding the Presentation of Alternative Performance Measures Justified? Background: On the third of July 2016 ESMA’s guidelines regarding the presentation of Alternative Performance Measures (APM) will enter into force. Current regulation has been regarded as deficient and companies have had the opportunity to present APM subjectively to the detriment of users. Thesis problem: Are ESMA’s guidelines regarding the presentation of APM justified considering current regulations? Purpose: The purpose of the thesis is to examine whether current opportunities to present APM are in need of new regulation. Results: It is the opinion of the authors that ESMA’s guidelines are justified and necessary in order to handle the current problems of companies’ possibility to present APM. Contribution: The thesis confirms that the presentation of APM is in need of further regulation.

This paper concerns journalists who work within the private sector and the wideness of struggles in Polish journalism today. The purpose of this paper is to examine the level of professional identity and if it has changed as a result of the recent governmental intervention in national media laws and regulations. Through a qualitative-interviews with ten Polish journalists on four respected newspapers (Gazeta Wyborcza, Rzeczpospolita, Newsweek, Polityka) in Warsaw, we collected answers based on questions about altruism and the current political situation in the country. The study relates to Polish history and the context of media models, in which we have primarily applied the media models developed by the media scientists Hallin and Mancini (2004). Our result suggests that our participants have gained a higher level of altruism since the newly introduced media laws took affect in Poland in January 7th, 2016. It further suggests that the working climate for the interviewees today is challenging and versatile. The interviewed journalists have noticed economic difficulties for Polish journalism and describes a grand polarization between journalists in the private sector.

Bakgrund: Att arbeta i en miljö där hälsofarlig rök och risk för smitta förekommer innebär en risk för operationssjuksköterskans hälsa. På universitetssjukhuset finns riktlinjer om när mun- och andningsskydd ska användas. Syfte: Att undersöka om operationssjuksköterskorna på universitetssjukhuset har fullgoda kunskaper om sjukhusets riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Att undersöka förutsättningarna för operationssjuksköterskorna att kunna följa riktlinjerna, deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighet samt vilka faktorer som avgör operationssjuksköterskornas val av mun- och andningsskydd. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med tvärsnittsdesign och kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till operationssjuksköterskor på universitetssjukhuset vilka är verksamma på operationssal. För att bli godkänd i sin kunskap krävdes att respondenten hade 100 % rätta svar på kunskapsfrågorna. Data från enkäterna hanterades deskriptivt och analyserades med Mann Whitney u-test och Chi-två-test. Resultat: Hos 62 % fanns inte fullständiga kunskaper om universitetssjukhuset riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Vidare upplevde 60 % att riktlinjerna inte är lättillgängliga. Resultatet visade att 24 % ansåg sig alltid kunna följa riktlinjerna. Slutsats: Resultatet visar att kunskapen gällande riktlinjerna är ofullständig vilket innebär att en stor del av operationssjuksköterskorna i studien riskerar sin hälsa i sitt arbete. För att operationssjuksköterskorna ska kunna uppdatera sina kunskaper bör universitetssjukhuset utforma tydligare riktlinjer angående mun- och andningsskydd i ett samlat dokument. / Background: OR nurses work in a place where there is hazardous smoke and contagion. This represents a risk to their health. The teaching hospital has guidelines for when to use facial protective devices. Aim: To see if the OR nurses at the teaching hospital have complete knowledge about the hospital guidelines regarding facial protective devices, and to study the OR nurses’ ability to follow the guidelines. The study will also determine the nurses’ perception of the availability of the guidelines and which factors determine the OR nurses’ choice of facial protective devices. Method: This is a descriptive questionnaire study with a cross-sectional design and a quantitative approach. The questionnaires were distributed to OR nurses who work in the operating room. In order to pass the test about the guidelines the respondent had to get 100 % correct answers. Data from the questionnaire were described and analyzed using Mann Whitney U test and Chi-square test. Result: Of the OR nurses, 62 % were lacking complete knowledge about the guidelines regarding facial protective devices. Furthermore, 60 % perceived the guidelines as not easily accessible. The result showed that 24 % always considered themselves to be able to follow the guidelines. Conclusion: The result shows a lack of knowledge regarding the guidelines. This means that a big part of the OR nurses in this study risk their health at work. To enable the OR nurses to update their knowledge, the teaching hospital should develop clearer guidelines on facial protective devices in one single document.

Att barn blir utsatta för våld är i dagens samhälle inte ovanligt. Våld är ett komplicerat ämne att prata om med barn då barnen behöver lita på den som frågar, inte känna sig trängda och samtidigt åsidosätta sin lojalitet till en nära person för att våga berätta. Syftet med vår studie har varit att utifrån en triangulering, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, undersöka hur yrkesverksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar i kontakten med barn för att upptäcka om barnet utsätts för våld i hemmet och att uppmärksamma om eventuellt glapp finns mellan riktlinjer och verklighet. Undersökningen gjordes genom en enkät med 23 svarande som redovisas genom en deskriptiv analys av de kvantitativa frågorna samt en innehållsanalys av de kvalitativa frågorna. Resultatet visar att yrkesverksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin idag frågar barn om de har utsatts för någon typ av våld när misstanke uppstår snarare än på rutin. Arbetsplatsens riktlinjer är bekanta för de flesta svarande och de vet hur de ska gå vidare om de får reda på att ett barn utsatts för våld. De yrkesverksammas upplevelser kring att fråga skiljer sig mellan olika typerna av våld och det är svårare att närma sig ämnet sexuellt våld än att prata om fysiskt våld. Trots olika svar på våra frågor kring att fråga om det förekommer våld i hemmet finns det ett genomgående tema: Det handlar om att fråga på ett sådant sätt att ingen känner sig trängd eller kränkt. / That children are exposed to violence is nothing unusual in the society of today. Violence is a complicated topic to talk about with children because the child has to trust the person who asks, not feel repressed and also, to tell someone about what has happened means to override their loyalty to a person close to them. The aim of our study has been, through a triangulation, a combination of qualitative and quantitative method, to investigate how the child and adolescent psychiatry work in the contact with children to discover if there is violence in the family, and whether they have knowledge of the workplace guidelines in the subject. The survey was conducted through a questionnaire with 23 respondents reported by a descriptive analysis of the quantitative material and a content analysis of the qualitative. The result shows that professionals in child and adolescent psychiatry today ask children if they have suffered any kind of violence when the suspicion arises rather than routine. Workplace guidelines are familiar to most respondents, and they know how they should proceed if they find out that a child is exposed to violence. The professionals' experiences on the issue differ between different types of violence and it is difficult to approach the topic of sexual violence than it is to talk about physical violence. Despite the various answers to our questions around the topic to ask if there is violence in the family, there is a consistent theme: It's all about to question in such a way that no one feels cornered or offended.

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden samt arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga far illa. Tidigare forskning visar att det finns betydande brister i hanteringen av ärenden som rör våld mot barn och att våld mot barn kan ses komplext samt vara svårt att uppmärksamma. Det är därför viktigt att socialtjänsten har god kunskap och erfarenhet om vad våld mot barn innebär samt att det finns rutiner och riktlinjer för hur våldsärenden ska hanteras. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares beredskap och förhållningssätt i ärenden som rör våld mot barn samt socialtjänstens samverkan med interna och externa aktörer i dessa ärenden. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod där sex stycken socialsekreterare, som alla arbetade med barnavårdsutredning, intervjuades. Intervjuerna genomfördes i tre olika kommuner i norra Sverige. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter utgjordes av organisationsteori, socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studiens resultat visar att begreppet våld mot barn är komplext och innefattar många olika definitioner vilket gör att våldet kan vara svårt att upptäcka. Studien indikerar på ett behov av kunskap och relevant kompetens inom socialtjänsten i området våld mot barn inom familjer. Vidare framkom att olika faktorer påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utreda våld mot barn inom familjer. Exempelvis ekonomiska faktorer inom organisationen, riktlinjer och rutiner gällande våldsärenden och även vilken kunskap och kompetens som ligger till grund för arbetet. Studiens resultat indikerar att samverkan mellan olika aktörer ses positivt i arbetet med våldsutsatta barn och att kunskapsutbyte är en viktig del i arbetet. Slutsatsen av studien visar att arbetet med barn som utsatts för våld kräver bredare kunskap om både begreppet i sig och generella kunskaper om riktlinjer, rutiner samt samverkan mellan olika aktörer i ärenden som rör våld mot barn. Slutsatsen visar även på ett stort behov av relevant kompetens hos de socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar och möter våld i sitt arbete.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen på våra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för både modern och fadern och det finns ett behov av omvårdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att säkerställa familjens hälsa och välbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhändertagandet vid kejsarsnitt går framåt. Det är angeläget att sjukhusen har riktlinjer som håller en god kvalité och som är uppdaterade efter den senaste evidensen. Syftet med studien var att undersöka de riktlinjer som finns för oplanerade kejsarsnitt i spinalbedövning i Sverige. Sjukhusens riktlinjer efterfrågades och 24 stycken sjukhus skickade in sina riktlinjer till studien. Den senaste evidensen för ett par betydelsefulla medicin- och omvårdnadsområden söktes fram genom en systematisk litteratundersökning i databaser och jämfördes med rekommendationerna i riktlinjerna. Riktlinjernas kvalité bedömdes med instrumentet AGREE II, där 6 avsnitt betygsattes mellan 0 och 100 %. Resultatet visar att det är en bred spridning på de rekommendationer som finns på sjukhusen och att många inte är förankrade i evidensbaserad medicin och omvårdnad. Det finns inte mycket beskrivet om omvårdnad i riktlinjerna men det förekommer i viss form i en del. Då anestesipersonalen oftast står vid moderns huvud behöver riktlinjerna för anestesipersonalen innefatta mer omvårdnad än vad de idag gör. Kvaliteten hos riktlinjerna var överlag låg. Riktlinjerna behöver vara mer omfattande och de behöver vara baserade på den senaste evidensen som finns. Utformandet av riktlinjerna behöver i framtiden göras mer utförligt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård