Alkoholmissbruk kan orsaka sociala och ekonomiska konsekvenser för familjer och resten av samhället. Arbetsplatsen som arena är viktig för folkhälsoarbete. Där finns möjligheten att fånga upp och påverka människor, som visar sig ha ett riskbeteende när det gäller alkoholkonsumtion. Mellan åren 1996 och 2004 ökade den totala alkoholkonsumtionen i Sverige när det gäller ren alkohol. Sedan avskaffandet av införselkvoterna har konsumtionen i landet fram till år 2010 successivt minskat. Trots detta är den inte ännu nere på samma låga nivå som på mitten av 1990-talet. Syftet med studien har varit att studera hur anställdas alkoholproblem hanteras på en större arbetsplats i Sverige, vilka verktyg som finns för att underlätta hanteringen och hur användbara dessa anses vara. En kvalitativ ansats valdes och sex intervjuer genomfördes med personer med personalansvar eller med fackliga uppdrag. Resultatet visar att det alkoholförebyggande arbetet bedrivs genom att öka medvetenheten och kunskapen hos de anställda. Riktlinjer och samverkan fungerar som stöd vid hanteringen av alkoholproblem. Resultatet visar också att det är oklart hur arbetsgången går till när alkoholproblem upptäcks.

The aim of my thesis is to obtain knowledge of textile wastewater and textile sludge from an environmental perspective, which can be used as a basis for the  ”Sweden Textile Water Initiative” guidelines for a sustainable sludge management. In my study I have mainly focused on textile dyes, salts and metals and their routes during wastewater treatment.This paper is partly a literature review, which I began by identifying the pollutants discharged from each textile process. Then I studied wastewater and sludge quality, environmental aspects, possible treatment and recycling methods. I have also tried to find existing type of guidelines in order to make comparisons. My thesis has a broad perspective and includes in addition to "end-of-pipe" solutions also alternative methods such as treatment of partial flow or substitution of harmful chemicals. Another important part of this study is a qualitative survey of more than 20 textile mills. The results show the extent of awareness and control on effluent and sludge issues. The survey has revealed that major improvements are needed in sludge management. Finally, I have proposed sludge guidelines at three levels, which will hopefully be helpful for STWI in evaluating their suppliers and showing a way towards a more sustainable sludge management.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjer Författare: Patrik Möllhagen Program: Informatörsprogrammet Period: VT12 Universitet: Högskolan i Gävle Syfte: Syftet med uppsatsen var att jämföra fyra svenska kommuner av ungefär samma storlek och innehållet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jämföra hur väl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet på uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsättning specifikt utformade frågor.   Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är hämtade ur ämnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgångspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden från en punkt till en annan, fokus läggs på tydlighet som ska underlätta för mottagaren att avkoda meddelandet. Den andra utgångspunken existensen av olika organisationsformer som använder olika kommunikationsformer beroende på vilken sektor de arbetar i eller deras organisationsform.  Den tredje utgångspunkten baseras på teorin om att organisationer existerar i konstant förändring och att olika organisationstyper använder sig av olika organisationsprocesser.    Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ databakgrund som sedan har ställts upp för en komparativ undersökning. Denna undersökning är gjord på fyra riktlinjer för användande av sociala medier, en från vardera kommunen. Dessa har analyserats utefter åtta stycken frågor baserade på det teoretiska bakgrundsmaterialet, intervjuer med anställda på kommunerna och E-delegationens riktlinjer.   Resultat: Det resultat vi kan utläsa är att kommunerna, trots olika långa riktlinjer alla ger ett överlag positivt resultat, majoriteten av frågorna får ett positivt svar. Kommunerna visar upp tydliga skillnader men också att det finns likheter mellan de olika kommunerna. Kommunerna visar även ett positivt resultat när det gäller kommunernas avspegling av E-delegationen.

Background: Incoming medical alarm is a common routine for emergency nurses. Working in these situations may represent a major burden on the individual nurse. Purpose: To investigate emergency room nurses' experiences in receiving medical alerts focused on education, safety, security, skills and experience, and andherence to guidelines. The purpose was also to investigate whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years with this. Method: The design was quantitative, comparative and descriptive. Surveys were distributed to 30 nurses who worked in the emergency room at a Swedish hospital. The questionnaires were answered by 20 nurses these were divided into two groups based on their experience, the groups were compered whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years in the emergency room. Results : Emergency Room Introduction, 70% had an experienced colleague. Securities in emergency situation were always experienced by 20% of the nurses while 65%of them often felt secure. Safeties were experienced by 60%. Few nurses reported that they experienced stress and time pressure. Half of the group always thought that their experience and skills were a applied in alarm situations. 50% did know the accepted guidelines. Decision aids was not used to any great extent. There was no difference between groups in the conduct of the emergency situation. Conclusion: Emergency Room introduction and decision support needs to be improved. The majority of the nurses felt safe and secure in emergency situation.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på en akutmottagning följde riktlinjer om våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskors inställning till att rutinmässigt fråga om våld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och bemöta dessa kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvård samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: Tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning. Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter lämnades ut till sjuksköterskor (n=110) på akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: Få sjuksköterskor frågade om våld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om våld. Hälften hade någon form av utbildning inom området. Det främsta hindret från att fråga om våld var att anhörig var närvarande. Hälften uppgav att de var positiva till screening och att de trodde att kvinnor skulle anse det positivt. Vid jämförelse framkom det att annan sjukvårdspersonal i större utsträckning utförde ankomstsamtalet inom öppenvården och manliga sjuksköterskor uppgav i högre utsträckning tidsbrist som ett hinder att fråga om våld. Slutsats: Mer utbildning och lägre arbetsbelastning skulle göra att följsamheten till riktlinjerna skulle öka. / Aim: To examine the extent to which nurses in an emergency department followed the guidelines regarding abused women and what experience nurses have had to identify and treat these women. To examine whether there were differences between outpatient and inpatient care as well as differences between male and female nurses. Method: A cross-sectional study. A convenience sample was made and questionnaires were handed out to nurses (n=110) in emergency departments. The response rate was 45 %. Result: Few nurses asked about violence, most did so only in cases of suspected violence. The main factor that could inhibit nurses from asking about violence was that a relative was present. Half of the nurses said that they were in favor of screening and also that they thought that the women would be in favor of it. The comparison revealed that it was more common for other health care staff to perform the arrival call in an outpatient setting and that the male nurses more often reported that lack of time was an obstacle to ask about violence. Conclusion: More education and less workload would increase the adherence to guidelines.

Kunskap gällande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsättningar är underutvecklad både i skolsituationen och i det sociala arbetet. Därmed är syftet med studien att studera hur kunskapsläget ser ut bland kuratorer respektive lärare som arbetar i särskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lärare som möter ungdomar med särskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillämpas i praktiken. En kvalitativ metod har använts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lärare från två olika särskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lägger ett stort fokus på bemötandet av dessa elever och detta är en central del i det sociala arbetet med eleverna. För ett gynnsamt utfall hjälper inte enbart Skolverkets riktlinjer gällande hur arbetet med eleverna ska se ut. De båda verksamheterna har valt att utforma ytterligare riktlinjer för att skapa en god miljö där eleverna ska utvecklas och stärkas i sig själva. Detta arbetssätt går i linje med empowerment som tillsammans med stämplingsteorin har varit analysverktyg i studien. I diskussionen gällande vilka för- och nackdelar som finns med särskilda klasser för elever med Asperger syndrom kan ses att fördelarna väger tyngre än de nackdelar som råder. / The knowledge in children and adolescents who have various disabilities are under-developed both in school as well as in social work. Thus, the purpose of this study is to examine how the state of knowledge appears among social workers and teachers working in special classes for students with Asperger syndrome. Furthermore, the study aims to examine the guidelines that are set for counselors and teachers who work with adolescents with special needs and how a professional approach is described and applied in practice. A qualitative method was used and the study includes seven interviews with counselors and teachers from two special schools. The result shows that school staff places a strong focus on treatment of these students and this is a central part in social work with adolescents. To achieve a favorable outcome for the students with Asperger syndrome not only the Agency's guidelines are helpful for work with these students. The two schools have therefor chosen to develop their own additional guidelines for creating a good environment in which students will be developed and strengthened in themselves. This approach is in line with empowerment along with labeling theory, and these two have been research tools in the study. The discussion shows that the advantages of special classes for students with Asperger syndrome outweigh the few disadvantages that exist.

No description available.

Introduction: Balance between the essential nutritive substances is important for a person to maintain health. The surgical patient can be stricken with conditions, which have a negative impact on this balance and can lead to malnutrition. Working as a nurse it is important to identify patients that are malnourished or is in the risk zone of malnourishment since 30 % of all patients in hospitals are malnourished. Aim: The aim of this study was to examine the compliance to the guidelines for nutritional assessment and parenteral nutrition on a surgical ward. Also whether the nutritional treatment/-support was reported to the next caregivers if the patient was malnourished or was in the risk zone of malnourishment at the time of discharge. Method: 80 patients enrolled on the ward in the beginning of year 2011 were included. Audit of patient records was made according to the hospital guidelines for nutrition and parenteral nutrition and followed a study specific protocol. Results: The examination of the case records showed that the guidelines for nutrition were partly complied with. Nutritional treatment/-support was reported to the next caregivers when needed. Compliance to the guidelines for parenteral nutrition was deficient. Conclusion: The guidelines for nutritional assessment and parenteral nutrition are not used adequately. / Introduktion: En stadig balans mellan de livsviktiga näringsämnena krävs för att en person ska kunna hålla sig frisk och för att kroppen ska fungera. Den kirurgiska patienten kan drabbas av tillstånd som har en negativ inverkan på denna balans och kan riskera att drabbas av malnutrition. Det är viktigt att som sjuksköterska identifiera de patienter som är malnutrierade eller är i riskzonen för att drabbas av malnutrition då 30 % av alla patienter som vårdas på sjukhus är malnutrierade. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om de riktlinjer som finns för nutritionsbedömning och parenteral nutrition följs på en kirurgisk vårdavdelning samt om nutritionsbehandlingen/-stödet rapporteras vidare till nästa vårdform då en malnutrierad patient/riskpatient för malnutrition skrivs ut. Metod: 70 patienter som var inskrivna på den aktuella avdelningen i början av år 2011 inkluderades i studien. En journalgranskning gjordes utifrån ett journalgranskningsprotokoll, där innehållet utgick från de nutritionsriktlinjer som finns för verksamhetsområdet för kirurgi samt riktlinjerna för parenteral nutrition. Resultat: Journalgranskningen visade att de riktlinjer som finns för nutrition följs till viss del. Vad gäller rapportering av nutritionsbehandling/-stöd till nästa vårdgivarform görs detta då det är aktuellt. Följsamheten till riktlinjerna för parenteral nutrition var det som var mest bristfälligt. Slutsats: Riktlinjerna för nutritionsbedömning och parenteral nutrition följs inte i den utsträckning som det borde.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa. Därtill vill vi utreda hur väl förankrad anmälningsplikten är hos personal i förskolan, och vilken förståelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta ämne var för att vi själva ville få större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras. Uppsatsen grundades på en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor där en rektor, en förskollärare samt en barnskötare deltog. Resultatet av vår studie visade att kännedomen om de riktlinjer som påverkar personalens handlande i förskolan är relativt dåligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna. Därtill visade våra resultat att personalen många gånger tar på sig ansvaret att utröna om misstanken är befogad eller inte. Genom vår analys kunde vi fastställa att många faktorer hindrar personalen i deras uppdrag att anmäla sina misstankar till socialtjänsten. Därtill gav de också förslag på olika former av samverkan samt förebyggande arbete som ökar möjligheterna att stötta och hjälpa de barn som far illa.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte. Att belysa sjuksköterskors upplevelse av delaktigheten i eutanasiprocessen, samt hur omvårdnaden av patienten såg ut under denna process. Metod. En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat. Studien belyser flera aspekter av sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av patienter under eutanasiprocessen. Kategorierna visar sjuksköterskors reaktioner på eutanasiförfrågan, vikten av ett gott samtal mellan patient och sjuksköterska, hur sjuksköterskor vårdar patienten under processen som leder fram till eutanasi samt hur hon finns som stöd för patienten och agerar patientens ”advokat”. Det framkom att sjuksköterskor åsidosätter sina egna åsikter om eutanasi och ställer upp för patienten samt hur de finner stöd i kollegor för att klara av den psykiskt påfrestande uppgift som eutanasiprocessen innebär. Slutsats. I flera studier anser sjuksköterskor det svårt att ge patienten bästa omvårdnad då riktlinjer som beskriver deras arbetsuppgifter under eutanasiprocessen är bristfälliga. / Background. Euthanasia can be translated into the meaning of helping a person to end his/her life. Holland, Belgium, Luxembourg and the State of Oregon (USA) have legalized euthanasia. Guidelines describing the nurses’ role in the process of euthanasia exists, though great differences can be seen between countries. Aim. To illuminate the nurses’ perception on their involvement in the euthanasiaprocess and what the care during this process looked like. Method. A general review of qualitative literature was conducted with analysis of the articles. Result. This study showed the nurses’ first reaction to the euthanasia request, the importance of in-depth conversations between the patient and the nurse, the nurses’ care for the patient during the process, how they stood by their patients’ side at all times and sometimes acted the role of the patients’ lawyer. This study raised issues about how nurses’ sometimes sat their negative thoughts about euthanasia aside to care for the patient and how they found support and comfort in their colleagues. Conclusion. Many nurses feel they cannot give the patient proper care due to failing guidelines describing their tasks during the euthanasia process.