Conducting risk assessments is a vital part of securing information systems. The task of conducting risk assessments is a time-consuming and costly task for organizations. Thus different security control frameworks have been created to assist in the process. These security control frameworks consists of information about what the organization is supposed to implement to achieve a level of security in their information system. To understand what network hardening solution to use and in what part of the system, an analyst needs to manually use the implementation details gathered from the framework. A security control can be split into different security tiers depending on the amount of security the implementation achieves. The security tiers are defined by the authors of the security control framework. An organization can reduce their cost and time spent on implementing the security by having a tool that parses the information system and creates guidelines based on security controls and parsed data. In this research, we will compare different security controls and based on the findings, investigate hardware, software and configurations that are being used when conducting network hardening. We will evaluate to which extent it is possible to generate guidelines that meet the given security tier, whether it is feasible to apply them and present a prototype that is able to generate guidelines. The different security controls will be compared by analyzing the contents of each control in the frameworks. A comprehensive mapping will be created and based on the information gathered in the mapping, network-hardening implementations will be investigated based on the devices in our experiment environment. With implementations at hand, a tool will be proposed that parses information systems and outputs guidelines that integrate the implementations in a readable format. Experts within the field of system hardening then evaluate the created guidelines in terms of achieving defined security levels. For the comparison, a total of 148 different controls were identified to be related in some way. With 148 controls at hand, the prototype can output 111 different guidelines with different security tier associations. According to the comments from the experts, the proposed guidelines were able to satisfy each security tier. Our prototype displayed that we were able to create guidelines that can meet a given security tier. Although the implementation of each guideline is not automated, identifying what network-hardening implementation should be used is done in an automated fashion and thus allowing organizations to put their spending and time into other organizational interests. \newline / Att utföra riskbedömningar är en nödvändig process när ett informations-system ska säkras. Uppgiften med att utföra riskbedömningar är för organisationer en tidskrävande och dyr process. Därför har olika ramverk för säkerhetskontroller tagits fram för att underlätta denna uppgift. Dessa ramverk innehåller information över vad en organisation behöver implementera för att erhålla en specifik nivå av säkerhet i deras informations-system. Den här säkerhetsnivån varierar beroende på hur mycket säkerhet en implementation tillför. De olika nivåerna definieras av ramverksförfattarna. För att förstå vilka nätverkshärdningar organisationen ska använda samt för vilken del i systemet dessa härdningar ska appliceras, behöver en analytiker manuellt gå igenom implementerings-lösningar i ramverken tillsammans med systemet och på så vis ta fram korrekt härdningsåtgärd för en specifik del i systemet. Syftet med arbetet är att jämföra olika säkerhetskontroller och baserat på resultatet undersöka hur hårdvara, mjukvara och konfigurationer kan användas för att härda nätverket. Vi kommer att utvärdera i vilken utsträckning det är möjligt att generera riktlinjer, huruvida det är möjligt att applicera riktlinjerna och ta fram en prototyp som kan generera riktlinjer. De olika ramverken kommer att jämföras genom att innehållet i deras säkerhetskontroller analyseras. En omfattande mappning kommer att tas fram baserat på analysen och utifrån mappningen kommer ytterliggare implementationer rörande nätverkshädrning analyseras. Med hjälp av implementationerna kommer ett verktyg att föreslås vilket analyserar ett informations-system och som producerar riktlinjer som integrerar implementationerna till ett läsbart format. Dessa riktlinjer undersöks sedan av experter gällande hur väl riktlinjerna uppnår definerade säkerhetsnivåer. Under arbetet identifierades totalt 148 olika säkerhets-kontroller som påvisade likhet med varandra. Med dessa 148 kontroller tillgodo klarade vår prototyp av att producera 111 olika riktlinjer tillhörande olika säkerhetsnivåer beroende på systemet som matades in. Enligt kommentarerna ur granskningen som experterna utförde gick följande att konstatera: riktlinjerna som tas fram genom prototypen kunde upprätthålla varje säkerhetsnivå. Vår prototyp påvisade att det var möjligt att skapa riktlinjer som uppnår en efterfrågad säkerhetsnivå. Även om implementering för varje producerad riktlinje inte är automatiserad så kunde vår prototyp automatisera processen av att avgöra vilken nätverks-härdnings implementation som skulle användas för var riktlinje. Detta tillåter organisationer att lägga mer tid och investeringar i andra organisatoriska intressen.

Bakgrund: Vid generell anestesi utvecklar patienten oftast atelektaser, vilket ökar risken för försämrat syreutbyte och kan ge upphov till respiratoriska komplikationer. En åtgärd för att minska förekomsten av dessa atelektaser är utförandet av vitalkapacitetsmanöver (VKM). Även om VKM är en vedertagen manöver så finns det inga nationella riktlinjer kring användandet av VKM. Detta gör att den kliniska användningen av VKM varierar stort och oftast beror på vårdpersonalens attityder och preferenser. Syfte: Undersöka anestesisjuksköterskors erfarenheter kring beslutsfattanden och utförande av vitalkapacitetsmanöver på vuxna patienter under generell anestesi. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i totalt fem huvudkategorier; Anestesisjuksköterskans ansvar i beslutsfattandet av att utföra VKM, Att känna sig trygg med arbetsuppgiften, Vad som ligger till grund för anestesisjuksköterskans beslut, Betydelsen av erfarenhet, kompetens och kunskap samt Att jobba efter riktlinjer och direktiv. Slutsats: Anestesisjuksköterskor upplever oklarheter kring utförandet av VKM när det gäller ansvarsfördelning, vem som får utföra åtgärden och på vilket sätt VKM bör utföras. Det finns även en brist på både nationella och regionala riktlinjer och rutiner kring användandet av VKM. Förtydligande kring de oklarheter som finns, implementering av tydliga rutiner på arbetsplatsen samt utformning av riktlinjer kan skapa en större trygghet och användning av VKM bland anestesisjuksköterskor. Detta leder i sin tur till bättre vård och minskat lidande för patienten. / Background: In general anesthesia patients often develop atelectasis, which increases the risk of deteriorated gas exchange and respiratory complications. A preventive measure to decrease these atelectasis is to perform a vital capacity maneuver (VCM). Even if VCM is an established maneuver there is no guidelines about the usage of VCM. This results in a varied use of VCM and it often depends on hospital staff’s attitudes and preferences. Aim: To examine the experience of anesthesia nurses regarding decision-making and performance of vital capacity maneuvers in adult patients under general anesthesia. Method: The study was implemented as an interview studie with qualitative design and an inductive reasoning. Result: The analysis resulted in a total of five main categories; The anesthesia nurse's responsibility in the decision-making of performing VCM, To feel safe with the task, What is the basis for the anesthesia nurse's decision, The importance of experience, competence and knowledge and To work according to guidelines and directives. Conclusion: Anesthesia nurses experience ambiguities regarding the performance of VCM in terms of division of responsibilities, who may perform the measure and in what way VCM should be performed. There is also a lack of both national and regional guidelines and routines regarding the use of VCM. Clarification of the ambiguities that exist, implementation of clear routines in the workplace and design of guidelines can create greater security and promote the use of VCM among anesthesia nurses. This in turn leads to better care and reduced suffering for the patient.

Ageism theory explains how the creation of “old” as different from non-old includesexpectations from people identified as of age as having other needs and desires than non-old.Expectations from the surrounding society project the needs of “old” as being more basic,simpler, less refined and culturally demanding as those of non-old, which potentially causediscrimination towards people of age - especially if identified as the stereotypical “seniorcitizen”, which is associated with fragility, loneliness, resignation, passivity and worries.“Senior citizens” are expected to have numerous basic needs such as home service includingcooking and cleaning, personal care related to hygiene and moveability, social stimulationrelated to isolation and loneliness, and protection against loss of security. At the same time,they are not expected to have needs related to culture, lifestyle, sports, activity, addictions,learning, crime, or sexuality. This study examines if, and how, such expectations influence theguidelines for needs assessment in elderly care in Swedish municipalities. Such guidelines arelikely to exist in most municipal elderly care administrations; out of the examined 11 towns, 9had formally established such guidelines. The method used was text analysis, and results showthat needs that may be regarded as ageist expectations make up more than 93% of the contents,while less than 7% can be classified as non-ageist or neutral. The essay highlights theshortcomings of the elderly care in providing adequate interventions as possibly connected toageist prejudice in the municipal guidelines document through three individual cases.

Bakgrund: Efter Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer vid strokevård från 2018 behövsett stort antal nya logopedtjänster för att kunna följa rekommendationerna vid afasi. Det finns flera barriärer som försvårar processen vid implementering av nya riktlinjer och det var därför intressant att undersöka om de nya riktlinjerna kunde följas. Syfte: Syftet med studien var i huvudsak att undersöka om antalet logopedtjänster inom strokerehabilitering har ökat till följd av Socialstyrelsens reviderade riktlinjer och vilka faktorer som kan ha bidragit till eller motverkat en ökning. Därutöver var en del av syftet att undersöka hur väl riktlinjerna för afasi och dysfagi kan följas. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till logopedchefer i landet. Frågorna berörde deras verksamheters aktuella logopedbemanning för strokerehabilitering samt hur många tjänster som inrättats till följd av Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer. Frågorna berörde även vilka faktorer cheferna trodde kunde ha bidragit till eller motverkat att bemanningen ökat. Både kvantitativa och kvalitativa data erhölls vilka analyserades med deskriptiv statistik respektive kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Totalt deltog 30 verksamheter i enkäten, från 13 av 21 regioner. Antalet logopedtjänster hade ökat i 3 av verksamheterna (10 %). Den totala rapporterade ökningen av heltidstjänster bland deltagarna var 6,2 tjänster. Faktorer som uppgavs påverka tillsättningen av logopedtjänster kunde kopplas till områdena Verksamhetsledning, Bemanning och Personliga egenskaper. En tredjedel av deltagarna angav att de kunde följa riktlinjerna för afasi i stor grad eller i ganska stor grad. Drygt två tredjedelar uppgav motsvarande för dysfagiriktlinjerna. Slutsats: Utökningen av logopedtjänster har inte genomförts i den utsträckning som Socialstyrelsen beräknade var nödvändig för att kunna följa strokeriktlinjerna för afasi. En avgörande faktor för om fler tjänster kunde tillsättas eller ej var ledningens intresse av att tillföra fler resurser. I studien framkommer att logopedverksamheterna i landet har svårare att följa riktlinjerna för afasi än för dysfagi. / Background: The revised national stroke guidelines from 2018 by the National Board of Health and Welfare indicate the need for an increased recruitment of Speech and Language Pathologists (SLP) in Sweden. There may be several obstacles in implementing new guidelines and therefore it was of interest to investigate whether the new guidelines were followed. Aim: The primary aim of this study was to investigate whether there has been an increase in employment of SLPs in stroke rehabilitation in accordance with the revised guidelines by the National Board of Health and Welfare. A part of the aim was also to identify factors that could influence the increase in staffing, and how well the guidelines for aphasia and dysphagia could be followed. Method: A digital survey was sent to the managers of SLP services nationally. The questions regarded the clinics’ staffing of SLPs in stroke rehabilitation and whether the managers believed that there had been an increase in employment due to the revised guidelines. The survey also explored factors the managers believed may have contributed to or obstructed an increase in staffing. The survey generated both quantitative and qualitative data. The data was analysed with descriptive statistics as well as with a qualitative analysis method. Results: A total of 30 clinics from 13 of 21 regions participated in the survey. Three managers (10%) reported an increase in staffing of SLPs. The total increase among theparticipating clinics were 6,2 full time employments. Factors that affected the increase in staffing or lack thereof could be found within the areas of Management, Staffing and Individual attributes. A third of the managers stated that they could follow the guidelines for aphasia to a great or a somewhat great extent, whereas more than two thirds could follow the guidelines to the same extent regarding dysphagia. Conclusions: The employments of SLPs have not increased to the extent the National Board of Health and Welfare advised was needed. A crucial factor in order to increase employments was whether the management showed interest in providing additional resources. The study reported a discrepancy between the compliance of guidelines regarding aphasia and dysphagia where the managers found it more difficult to follow the guidelines for aphasia.

Denna kvalitativa studie med tematisk analysmetod syftar till att beskriva samt förstå personalens reflektioner kring sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar som är beviljade särskilt boende enligt LSS. Studien syftar även till att undersöka vilket stöd som finns gällande sexualitet för klienter inom LSS. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med yrkesverksamma inom service- eller gruppbostäder inom LSS. Resultatet visar att deltagarna i studien är positiva till att arbeta med frågor kring sexualitet, men att det finns viss osäkerhet gällande hur personal ska bemöta klienter vid frågor eller när de ger uttryck för sin sexualitet. Resultatet visar även att det inte finns några riktlinjer inom verksamheterna när det kommer till att bemöta sexualitet för personer med funktionsnedsättningar. Det framgår att personalens attityder antingen visat sig möjliggöra eller begränsa klienternas uttryck för sexualitet. Studiens slutsatser är att det finns ett behov av att utveckla tydliga riktlinjer, utifrån två spår. Dels inom organisation där sexualitet ska inkluderas i arbetet som verksamheterna bedriver och, dels när det kommer till riktlinjer för personalens bemötande. Personer med funktionsnedsättningars sexualitet behöver beaktas samt prioriteras lika högt som andra aspekter inom livsvillkoren. Detta genom att implementera insatser som stärker individerna i sin sexualitet samt genom att ge personalen rätt verktyg för att stärka klienterna i sin sexualitet.

På Sveriges akutmottagningar ökar vistelsetiden för varje år och väntan på vårdplats kan bli lång. Längre vistelsetider ökar risken för vårdskador såsom trycksår. Vårdskador innebär lidande för patienten, förlänger vårdtiden och leder till ökade kostnader för hälsooch sjukvården. Akutsjuksköterskans preventiva omvårdnadsarbete minskar onödigt lidande och för tidig död. Trots att trycksår till stor del går att förebygga har det varit svårt att minska dess förekomst. Syftet var att beskriva det trycksårspreventiva arbetet inom akutsjukvård samt belysa vilka faktorer som kan påverka utförandet av detta arbete. Som metod valdes litteraturöversikt. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO med sökord som bedömdes kunna svara på syftet. Sökningarna resulterade i att 20 vetenskapliga artiklar publicerade 2008-2017 inkluderades.  Bearbetningen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier: Riskbedömning och dokumentation, Det trycksårspreventiva arbetet och Faktorer som påverkar trycksårsprevention. Resultatet visade på en varierad förekomst av trycksårsprevention inom akutsjukvård, där flera faktorer påverkar dess utförande. Trycksårspreventiva åtgärder reducerar andelen trycksår vilket talar för hur viktigt det är. Slutsatsen var att för ett lyckat implementeringsarbete om trycksårsprevention behöver personal erhålla kunskap och utbildning, ha nära tillgång till trycksårspreventiv utrustning och erhålla feedback på sitt arbete samt stöd från sjukvårdens ledning. / The waiting time at Sweden's emergency departments increases for each year. Longer stays increases the risk of near misses such as pressure ulcers. Near misses in the health care causes suffering for the patient, prolongs hospital stays and leads to increased costs for the health care system. The preventive work of the emergency nurse reduces unnecessary suffering. Although pressure ulcers are preventable, it has been difficult to reduce them. The aim was to describe the pressure ulcer prevention in acute care and to highlight the factors that may affect the performance of different measures. The chosen method was a literature review including 20 articles related to the aim and published 2008-2017. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The articles revealed three main categories: Risk assessment and documentation, Pressure ulcer preventive strategies, Factors affecting pressure ulcer prevention. The result showed a varied occurrence of pressure ulcer prevention in acute care, where several factors affect its occurrence. Preventive work reduces pressure ulcers, which proves how important it is. In conclusion a successful implementation of pressure ulcer prevention requires that staff need to receive knowledge and education, have close access to preventive instruments and receive feedback on their work and support from the healthcare management.

Vid omhändertagande av en svårt sjuk eller allvarligt skadad människa är det essentiellt att samarbetet mellan den prehospitala personalen på plats fungerar. Frågor så som vem som har högst medicinsk kompetens och vem som leder arbetet spelar också en stor roll för att ett bra teamarbete skall komma till stånd. I en sådan situation i Stockholms Läns Landsting möts två sjuksköterskekompetenser, specialistsjuksköterskan i ambulanssjukvård och specialistsjuksköterskan i anestesisjukvård. Den ena i ambulans och den andra i förstärkningsenhet så som akutbil eller helikopter. I de medicinska riktlinjerna för ambulanssjukvården i Stockholm står att högst formell medicinsk kompetens innehar det medicinska ansvaret. I de fall då två specialistsjuksköterskor med olika specialistutbildning men med samma formella medicinska kompetens samverkar kring patienten innehas det medicinska ansvaret av sjuksköterskan med mest lämpad kompetens. Detta ger utrymme för tolkningar och kan ge upphov till oklarheter om vem som har det medicinska ansvaret baserat på olika kompetensfokus. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans och anestesisjuksköterskans upplevelse av samarbetet vid prio1-larm avseende vem som innehar det medicinska ansvaret och identifiera faktorer som påverkar samarbetet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Utifrån en intervjuguide baserad på Critical Incident Technique (CIT) genomfördes tre fokusgruppsintervjuer. Sex ambulanssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor deltog i studien vilket resulterade i att 31 kritiska incidenter beskrevs. Insamlat material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Ur resultatet framkommer två huvudområden av betydelse för specialistsjuksköterskornas upplevelse av samarbetet. Hantering genom situationsanpassning utifrån kategorierna uppfattning om kompetensnivå, uppfattning om ansvarsfördelning och uppfattning om trygghetsgenererande faktorer samt Hantering genom resursoptimering utifrån kategorierna att leda och samarbete. De slutsatser som kan dras från resultatet är att specialistsjuksköterskorna genom att visa kollegial respekt för varandras kompetens, anpassa sig utifrån förutsättningar och använda befintliga resurser på rätt sätt skapar ett fungerande samarbete kring patienten. Genom detta undviker de att hamna i en konflikt med kollegan orsakad av oenighet om vilken specialistkompetens som är mest lämpad att inneha det medicinska ansvaret under det aktuella omhändertagandet. / When assessing and caring for a critically ill or injured patient, it is essential that the cooperation and interaction within the group of pre-hospital providers functions at its best. Questions about competencies and who will be medically in charge of the case plays an important role. In Stockholm County Council (SCC) emergency medical services (EMS) two specialist nurse competencies meet, the nurse anesthetist in the rapid response unit and the ambulance nurse in the ambulance. Both specialist nurses are formally equal concerning the highest medical competence. The medical guidelines in SCC states that the highest formal medical competence is also in charge of the case. When two formally equal, but clinically different nurse competencies collaborate, the nurse most suited for the task is also considered to be in charge. There is room for interpretation, which can lead to unclarity in who should be in charge, based on different competencies. The aim of the study was to describe the experiences of the two specialist nurse competencies on cooperation and interaction when attending the same priority 1 case, concerning who is in charge and to identify factors influencing the cooperation and interaction. The method used was qualitative interview. Using an interview guide based on critical incident technique (CIT) three focus group interviews were conducted. Six ambulance nurses and four nurse anesthetists participated. The interviews resulted in 31 critical incidents. The data were analyzed with qualitative inductive content analysis. In the results two themes emerged. Situational management from the categories; perception of competence, perception of the division of responsibility and the perception of confidence generating factors. Also, management by resource optimization from the categories leadership and cooperation. The conclusions that can be drawn from the results are that the specialist nurses can create a functioning cooperation and interaction through collegial respect for each other’s competencies, situational adaption and the use of resources available at the time being. This way a conflict is avoided in the question on who should be in charge.

Vårdrelaterade infektioner kan innebära stora ekonomiska förluster för samhället men medför även lidande för dem som drabbas. Främsta orsak till uppkomst och spridning är att vårdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hälso- och sjukvård innehåller riktlinjer som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Generellt var följsamheten gentemot riktlinjer för personlig hygien god då samtliga sjuksköterskor uppfyllde handbokens riktlinjer i de flesta avseenden. Sämre var resultatet för de basala hygienrutinerna, där ett flertal brister observerades. Handdesinfektion utfördes endast vid 43 % av de indikerade tillfällena. Vid omvårdnad av en patient under ett längre tidsintervall, berördes ofta omväxlande smutsigt och rent, både med och utan handskar. Sjuksköterskorna använde skyddsrock i 77 % av de situationer då så indikerades. Dock är ett alarmerande resultat att sjuksköterskor kontinuerligt rörde sig utanför salarna med kontaminerade skyddsrockar på, samt att dessa dessutom användes till flera patienter i följd. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till spridning av vårdrelaterade infektioner som trots allt bidrar till att 600 personer avlider årligen i Sverige. Genom att kartlägga och beskriva hur riktlinjerna efterföljs kan kvaliteten på vården förbättras och utvecklas. / Nosocomial diseases can mean great economical loss for the society but also bring suffering for those inflicted. The main reason for appearance and dispersion is due to lacks in health care workers basal hygiene routines and personal hygiene. Manual for health and medical service contains practical guidelines based on scientific evidence and tested experiences. The aim of this study is to map and describe how nurses on nursing wards comply with the manuals’ guidelines with reference to basal hygiene routines and personal hygiene. To investigate this an empirical observational study was carried out with both qualitative and quantitative approach. Over all the compliance towards the guidelines for personal hygiene was good since all nurses complied with the guidelines in most aspects. The result for the basal hygiene routines was worse since several imperfections were observed. Disinfection of hands was only carried out in 43 % of the indicated occasions. When a patient was cared for during a longer period of time, clean and dirty materials was often touched alternately, both with and without gloves. The nurses used protective clothing in 77 % of the indicated situations. Despite this, an alarming result is that the nurses continuously circulated outside the patients’ rooms wearing contaminated protective clothing, which in addition also were used to several patients consecutively. The lack in hygiene routines that was identified in this study can be a source to nosocomial diseases which despite all contribute to the death of 600 peoply yearly in Sweden. By mapping and describing the compliance towards the practical guidelines, can the quality of care improve and develop.

Studien visade hur patienter med funktionsnedsättningar förbereds inför en matningssituation på en somatisk vårdavdelning, som även omfattar vård-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av matningen, är viktigt då det har stor inverkan på måltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fått tillräckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, än de som inte fick någon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför matningen. Vårdpersonalen på avdelningen där observationerna genom-fördes tog i stort sätt hänsyn till de grundläggande värderingarna som återges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005). De rön som har framkommit och redovisats i resultat delen är intressanta men underlaget av de tio deltagande patienterna är i minsta laget. Därför behövs det ytterligare forskning inom ämnet för att synliggöra vikten av informationsgivning och förberedelsernas betydelse för matkonsumtionen vid måltiden på en vårdavdelning av somatisk karaktär. / Harde, S & Mirea, A. How briefing and preparation is carried out in a feeding situation on a nursing ward with surgical alignment. A semistructured observational study. Degree Projekt, 10 Credit Points, Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.The purpose of this study was to describe how patients with decreased functions are prepared before a feeding situation. Ten observations were carried out on a nursing ward with surgical alignment. The result was analysed thru a worked up version of the basic steps for content analysis there both the latent and manifest methods were used. The thems that occurred were interplay, information as well as guidelines and routines. In those cases there information existed at preparations in line for a feeding situation verbal communication was used. The result showed that patients who were informed in a correct way and have recived sufficient time to prepare themselves before the feedingsituation often consumed more of the served meal in comparison to those that have not recived any information.Key words: ethics, feeding, information, nutrition, observation, personal contact, preparation.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet. För framgångsrikt handledarskap framhålls betydelsen av handledares professionella hållning, kliniska kompetens och pedagogiska förmåga med stöd, konstruktiv feedback, främjande av reflektion, kritiskt och analytiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. / The Swedish National Agency for Higher Education (SFS 2006:173) state academic demands in curriculum and education goals for graduate and advanced level at the nursing education. At the Swedish nursing association (SSF), the university and in the clinical field there are discussions about how to integrate these theory demands into clinical practice. The aim of this literature study was to illuminate factors of signification for the preceptorship on graduate and advanced level and describe supervision strategies that connect theory and clinical practice for nurse students and nurse specialist students. Eleven scientific articles were reviewed and analysed in this literature study. The result shows that it anticipates cooperation between the nursing faculty and the clinical field with a clear curricu-lum, goals and guidelines for supervision and support for the preceptor. For suc-cessful preceptorship it is important that the preceptor is professional, has clinical competence and pedagogical skills with support, constructive feedback, reflection, critical and analyse thinking and a scientific conduction.