Syftet med denna studie var att, utifrån ett chefsperspektiv, undersöka vilka lagar, styrdokument, riktlinjer och rutiner som används inom LSS-verksamheter gällande sexualiteten hos personer med funktionsnedsättning. Syftet var också att analysera hur enhetschefer förhåller sig till och arbetar med dessa dokument. Anledningen till det valda chefsperspektivet är att detta inte påträffats i någon större utsträckning i tidigare forskning. För att besvara studiens syfte genomfördes dels sex semistrukturerade intervjuer i kombination med vinjetter, med enhetschefer som arbetar inom LSS-verksamheter samt en ”tilläggsintervju” med en projektledare för ett aktuellt projekt om sexualitet. Vidare analyserades datamaterialet utifrån socialkonstruktivismen samt normaliseringsprincipen som ”analysverktyg”. Resultatet visade att det är LSS-lagen som enhetscheferna upplever är den starkaste lagen och som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att uttrycka, forma och erkänna sin sexualitet. Det betonades också att inga ”renodlade” styrdokument, riktlinjer eller rutiner finns inom LSS-verksamheterna, vilket bidrar till att enhetscheferna fann sina egna ”lösningar” på att arbeta med sexualitet i verksamheten. Slutsatserna från studiens resultat visar att enhetscheferna själv väver samman LSS-lagens målformulering med sexualitetsområdet för att vidare konstruera LSS-lagens be-grepp och dess innebörd, vilket bidrar till att besvara frågan hur enhetscheferna förhåller sig till och arbetar med frågor som rör sexualitet hos personer med funktionsnedsättning. / The purpose of this study was to, from managers perspectives, examine which laws, regulatory documents, guidelines and routines that are being uses in LSS- organizations regarding the sexuality of people with disabilities. The purpose was also to analyze how unit managers relate to and work with these documents. The reason why I chose the manager perspective is that this cannot be found in any greater extent in earlier research. To answer the purpose of this study, six semi-structured interviews in combination with vignettes, was conducted with unit managers that work within LSS-organizations, this was complemented with an ”additional interview” with a project leader who works with an onegoing project about sexuality. After this, an analysis of the date was preformed using social construcktivism and with the normalization principle as analytic. The results showed that it is the LSS-law, which the unit managers experiences to be the most powerful law, that makes it possible for people with disabilities to express, shape and admit their sexuality. They underline that there is an absence of regulatory documents, guidelines and routines within the LSS-organizations. This forces the unit manager to make up their own solutions on how to work with sexuality in the organizations. The conclusion of the results of this study shows that the unit managers combine the formulation of goals in the LSS-laws with the sexuality area on their own to create the LSS-laws concept and meaning. This answers the questions about how the unit managers relate to and work with questions regarding the sexuality of people with disabilities.

Distribuerade agila mjukvaruutvecklings-metoder har aldrig varit mer populärt. Att kunna arbeta hemifrån för att undvika den dagliga pendlingen eller för att samarbeta med utvecklare utomlands har aldrig varit enklare. Tredjepartsverktyg som Zoom och Google Meet förenklar kommunikationsprocessen, och med introduktionen av verktyg som Visual Studio’s “liveshare” som möjliggör realtids-kodning, har agila metoder verkligen flyttat ut från kontoren. Dock är en av de viktigaste komponenterna av att arbeta agilt att arbeta ansikte mot ansikte, vilket innebär att en av de effektivaste metoderna för kommunikation nu förloras när man flyttas till att arbeta med distribuerade metoder. Att övergå till nya metoder är aldrig enkelt, och när företag övergår till en distribuerad framtid kan mjukvaruutvecklare potentiellt drabbas av denna förändring i miljö och metod. Om företag har riktlinjer för övergången till distribuerade metoder kan det potentiellt göra förflyttninen enklare.Problemet är att det inte finns några sådana riktlinjer. Syftet med denna rapport är att skapa riktlinjer med målet att hjälpa organisationer övergå till distribuerade agila metoder från lokala agila metoder. Metoden i denna rapport är en kvalitativ utforskande litteraturstudie tillsammans med utforskande intervjuer som utforskar de positiva och negativa erfarenheterna utvecklare möter när de gör en övergång till distribuerade metoder. Litteraturstudien användes för att formulera forskningskriterierna och intervjufrågorna. Totalt tillfrågades åtta personer som hade erfarenheter av att göra en övergång till distribuerade agila metoder. Dessa intervjuer resulterade i tre generella riktlinjer som kan användas för att förenkla övergången mellan lokala-och distribuerade agila metoder. / Distributed agile software development has never been more popular. Being able to work at home to avoid the commute or simply collaborating with developers abroad has never been easier. Third party tools such as Zoom and Google Meet makes communication easier than ever, and with the introduction of Visual Studio’s live share that enables real-time collaborative coding, distributed agile development truly has moved out of the offices. Yet, one of the core components of the agile working method is working face to face, meaning that one of the most efficient methods of communication is lost upon moving development into a distributed setting. Transitions towards new methods and settings are never easy, and as companies transition towards a remote and distributed future, software developers are potentially burdened by this change in environment. If companies had access to guidelines they could potentially experience a smoother transition. The problem is that there currently do not exist such guidelines. The purpose of this report is to create such guidelines with the goal of helping organizations transition towards distributed agile methods. In this report, the method utilized is a qualitative and explorative literature study, coupled with interviews aimed to explore the positive and negative experiences developers face when transitioning towards distributed methods. A literature study was used to help formulate the research criteria and the interview questions. In total, eight people that had experienced a recent transition towards distributed agile methods were interviewed. These interviews resulted in three general guidelines that can be used to ease the transition between a local and distributed work environment.

Våld i nära relation är ett stort och ett prioriterat folkhälsoproblem som ter sig på många olika sätt och drabbar främst kvinnor. Socialstyrelsen har riktlinjer som beskriver hur identifieringen av våld i nära relation ska ske. Varje gång som frågan om våld lyfts reflekterar den våldsutsatta över sin situation och därför spelar ambulanssjuksköterskan en viktig roll i det första mötet. Syftet med studien var att utvärdera följsamheten till riktlinjerna angående uppmärksammande av våld i nära relation inom ambulanssjukvården. Metoden som användes var en enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultatet visade att fysiska symtom var lättare att identifiera som tecken på våld i nära relation än psykosomatiska symtom. Ökad kunskap inom ämnet skapar trygghet för ambulanssjuksköterskor att ställa frågor om våld i nära relation. Det kan vara svårt för ambulanssjuksköterskan att identifiera våld i nära relation då patienter uppvisar mer akuta symtom som behöver prioriteras före den aktuella frågan. Dock spelar ambulanssjuksköterskans bemötande i första mötet med patienten en stor och viktig roll i huruvida våldsutsatta vågar berätta om sina övergrepp.

Bakgrund Basala hygienrutiner inklusive handhygien är den mest fundamentala åtgärd för att förhindra smittspridning. WHO har tagit fram riktlinjer för sjukvårdspersonal när och hur handhygien ska utföras. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen förmikroorganismer inom sjukhus där främsta mellanled är sjukvårdspersonalens händer. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor brister i följsamhet till handhygien. Vårdrelaterade infektioner och multiresistenta mikroorganismer kan leda till lidande förindividen. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att lindra lidande och främja hälsa. Syfte Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskors följsamhet vad gäller handhygien inom sjukhus. Metod Studien genomfördes med designen icke-systematisk litteraturöversikt. Genom sökningar med specifika söktermer i databaserna CINAHL complete och PubMed identifierades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolakvalitetsgranskningsmall. Genom integrerad dataanalys sammanställdes resultatet i identifierade kategorier. Resultat De fyra identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individuella barriärer och motivationer, Barriärer och motivationer på avdelningen, Tillgänglighet av handhygienmaterial och När och vart sjuksköterskan arbetar samt försvårande tillfällen. Dessa huvudkategorier bestod av åtta subkategorier. Identifierade faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien var bland annat arbetsbelastning, stöd frånchefer, motivation att skydda patienten samt hudirritation, torrhet och skador på händerna. Slutsats Resultatet visade på både organisatoriska och individuella faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien. Litteraturöversiktens syfte besvarades genom fyra övergripande huvudkategorier i resultatet vilka alla påverkade sjuksköterskors följsamhet till handhygien. I somliga kategorier framkom barriärer vilket hade negativinverkan på följsamhet, och i andra kategorier motivationer som påverkade följsamheten positivt. Handhygien är grundläggande för sjuksköterskor och resultatet kan bidra tillförbättringsarbete på organisatorisk och individuell nivå. / Background Basic hygiene routines, including hand hygiene, is the most fundamental measure in transmission prevention. The WHO has developed guidelines for when and how healthcare workers should perform hand hygiene. The most common pathway of transmission in hospitals is indirect contact transmission, where healthcare professionals' hands are the foremost intermediaries. Previous research show nurses lack of compliance for handhygiene. Healthcare associated infections and multiresistant microorganisms can lead to suffering for the individual. Ease of suffering and promoting health is the nurse’s responsibility. Aim The aim was to describe what affects nurse's adherence to hand hygiene in hospital settings. Method The method for this study was non-systematic literature review. Through searches with specific keywords in the databases CINAHL complete and PubMed, 15 scientific articles were identified through inclusion- and exclusion criterions. The quality of identified articles was assessed with Sophiahemmet Högskolas quality review template. The result was compiled in identified categories through integrative data analysis. Results The results of this literature review were presented with four main categories: Individual barriers and motivations, Barriers and motivations on the ward, Availability of handhygiene materials lastly When and where the nurse works and aggravating situations. These main categories were based on eight subcategories. The identified factors that affected nurse’s compliance to hand hygiene included workload, support from manager, motivation to protect patients, skin irritation, dryness and sore hands. Conclusions The result showed that both organizational and individual factors affected nurses handhygiene compliance. The purpose of this literature review was answered through four categorizes, all affected nurses hand hygiene compliance. In some categories, barriers that effected the compliance negatively were found. In other categories motivations with positive impact were identified. Hand hygiene is fundamental for nurses and the result can contribute to improvement work on both an organisational and individual level.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremål inom hälso- och sjukvård. Dessa skador är en risk som hälso- och sjukvårdspersonal utsätter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skärskador är direkt förenade med risk för blodburen smitta såsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades på befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan påverka sjukvårdspersonals hantering av stickande/skärande föremål. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker. Resultaten visade en ökad risk för skär- och stickskador i relation till sjuksköterskans erfarenhet, skyddsutrustning, arbetssituation etc. / This paper focuses on needlestick and sharps injuries in the healthcare sector. These injuries are a risk posed to the healthcare workers in their daily work. Needlestick and sharps injuries pose a serious risk of transmission of bloodborne pathogens like HIV, HCV and HBV. This paper was based on quantitative research and the aim of the paper was to investigate which factors might influence healthcare workers in their use of sharp objects. The factors identified in the review were; causes due to personal characteristics, equipment and organizational factors. The results demonstrated an increased risk of needlestick and sharps injuries in relation to the nurse’s experience, protective equipment, worksituation etc.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier. Det som noterades var att det fanns en medvetenhet om att de basala hygienrutinerna skulle utföras. Dock tydde analysen av resultatet på att det saknades vetskap om när och hur det skulle utföras. Detta skulle kunna vara en indikation på att det krävs fortsatt utbildning för all vårdpersonal om hur, när och varför de basala hygienrutinerna ska utföras. / The attention in media has been drawn to nosocomial infections as a growing problem at hospitals in Sweden. One of the main reasons for spreading infections is the lack of compliance towards the basal hygiene routines by care workers. The aim of the study was to examine the compliance towards the guidelines regarding hand hygiene, the using of gloves and protective clothing described in Handbok för hälso- och sjukvård. Data was collected through structured observations on a health care ward at a hospital in southern Sweden, and was later analysed both qualitatively and quantitatively with a modified version of Burnard’s (1991) content analysis. The result showed lack of compliance within all examined categories. It was noted that there was awareness that the basal hygiene should be performed, but the analysis showed there was lack of knowledge about when and how it should be performed in practice. This could be an indication that more education is needed for care workers about how, when and why the basal hygiene routines should be performed.

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap. Studien skapar en förståelse för hur viktiga funna faktorer är för ett vetenskapligt baserat arbete / The aim of this study was to investigate nurses' experiences of the possibilities and conditions required in order to practice nursing care according to local and general nursing guidelines, exemplified within postoperative care. Data collection was preformed through six semi- structured interviews with nurses working within a surgery speciality. The analysis of the interviews was made by using content analysis. Several barriers and required conditions to work on the basis of scientific knowledge could be identified. Barriers that were experienced included the lack of time, poorly updated guidelines and unstructured integration of new knowledge.This creates an understanding of how important these found scientific factors are for a work based on scientific knowledge.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter. Metod: Den empiriska studien är utförd utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, användes. Resultat: Analysen resulterade i sju huvudkategorier; 1) Bedöma 2) Lindra 3) Utvärdera 4) Information 5) Riktlinjer 6) Samarbete 7) Smärta. Resultatet visar att VAS-skalan är det redskap som används mest vid sjuksköterskans smärtbedömning och att gränsen för vad som anses vara acceptabel smärta skiljer sig mellan avdelningarna. Vid lindring av postoperativ smärta dominerar de farmakologiska metoderna. De icke farmakologiska metoderna betonades dock som viktiga, däribland sjuksköterskans förmedling av lugn och trygghet. Utvärdering av vald smärtlindringsmetod sker kontinuerligt och går hand-i-hand med bedömning. / Background: Postoperative pain is a subjective and unique experience. Factors such as worry and anxiety can contribute to reinforced pain perception. In the care of postoperative patients, the nurse plays a central role. From a holistic perspective she is, with her clinical gaze and scientifically proven experience, assessing pain, identifying the patient's need of relief and evaluating the effect. Aim: The study aims to highlight the routines and strategies that nurses use to assess, relieve and evaluate postoperative pain in patients that recently had gone through surgery. Method: The empirical study was conducted using qualitative semi-structured interviews with seven registered nurses at a hospital in southern Sweden. A selected analysis with an inductive approach was used. Result: The analyses resulted in seven main categories: 1) Assess 2) Relieve 3) Evaluate 4) Information 5) Guidelines 6) Cooperation 7) Pain. The result shows that the VAS scale is the most often used tool in nurses' pain assessment and the limit of what is considered acceptable pain differs between departments. For the relief of postoperative pain the pharmacological methods dominates. The non-pharmacological methods were however underlined as essential, including the nurse's mediation of peace and comfort. Evaluation of the chosen method of pain relief is continuous and goes hand-in-hand with the assessment.

Perifer venkateter är en vanlig medicinsk produkt som handhas av läkare eller sjuksköterskor. Rätt kunskap och tillvägagångssätt hos behandlande vårdpersonal kan minska risken för komplikationer, såsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid användning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation på förbandet. De visade däremot bristfällig kunskap avseende den basala handhygienen, injektionsporten, blodprovstagning samt inspektion av perifer venkateter. Resultatet tyder på att en tredjedel av sjuksköterskorna har bristfällig kunskap och därmed bristfälligt efterföljande av riktlinjer. / Peripheral catheterization is a common medical product, used by doctors or nurses. Right knowledge and approach could prevent complications such as thrombophlebitis. The aim of this study was to investigate nurses´ knowledge and guideline adherence in reference to peripheral catheterization. Method: a quantitative structure was used and 26 nurses participated in the survey. The results showed that the nurses had good knowledge on prevention of complication when using peripheral catheterization, the choice of placement and documentation on the dressing. However, the nurses showed inadequate knowledge regarding the basic hand hygiene, injection port, blood sampling and inspection of the peripheral catheterization. The result indicate that one third of the informants have insufficient knowledge and thereby inadequate guidelines adherence.

Bakgrund: Att arbeta inom hälso- och sjukvården kan på många sätt betraktas som ett högriskyrke där gränsen mellan ”rätt och fel”, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstånd kan vara otroligt små. 3000 patienter dör varje år relaterat till sina vårdskador. Bristerna inom patientsäkerheten går oftast att koppla till vårdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar säker vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor som har Skånes Universitetssjukhus som arbetsplats. Det insamlade materialet analyserades utifrån Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet är valt att presenteras i tre huvudteman med tillhörande subteman som belyser både positiva och negativa faktorer inom organisationen som inverkat på den säkra vården. Det framkom att sjuksköterskorna kunde se brister inom organisationen vilket de menade bidrog till en minskad säkerhet inom vården. Det konstaterades att behovet av ökade resurser krävs inom vården om den ska förbli säker för både patienter och personal. Vad däremot informanterna ansåg var positivt var att det fanns system som delvis fungerade inom organisationen men som kunde förbättras och utvecklas. Kollegerna samt passionen till yrket utgjorde ett stort stöd för sjuksköterskorna i deras dagliga arbete. / Background: Working in the health sector may in many ways be considered as a high-risk profession where the line between "right and wrong", between a successful treatment and a critical condition can be incredibly small. 3000 patients die each year related to their medical injuries. The deficiencies in patient safety can usually be linked to care management, organization and procedures. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perception of the factors in the organization that support or counteract safe care. Methods: Semi-structured interviews were conducted with six nurses who have Skåne University hospital as a workplace. The collected material was analysed by Burnard analysis. Results: The results are presented in three main themes and related subthemes that illustrate both positive and negative factors within the organization that had an impact on the safe care. It was revealed that the nurses could see the flaws in the organization, which they argued contributed to reduced safety in healthcare. It was found that the need for increased resources was required in the health care sector if it is to remain safe for both patients and staff. However, informants could see that there were positive effects in current systems that partially worked within the organization but could be improved and developed. Colleagues and passion for the profession were sources for nurses in their daily work.